2008-02-25 Pia Arnesson
Minnesanteckningar från rådslag 4 i Ale
Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter
Jan Hallberg GR:s presidium
Kenneth Johansson GR:s förbundsstyrelse Nils-Gunnar Ernstson GR Bo Aronsson GR Pia Arnesson GR Linda Storkull GR Gunnel Rydberg GR Bengt Wennerberg BRG
Tjänstemän från Ale kommun
Inledning
Kommunfullmäktiges ordförande Ingalill Andersson hälsar välkommen och understryker att det är viktigt att vara med i dessa framtidsdiskussioner.
Strukturbild för Göteborgsregionen
Jan Hallberg konstaterar att det är viktigt at nå ut till kommunernas
fullmäktigeförsamlingar och i nästa steg till medborgarna. Många frågor kräver en gemensam lösning över kommungränser och det är viktigt att se helheten och ta vara på styrkor i gränssnitten. Det gäller att hitta former för att i ett nästa steg möta medborgarna. Då blir kraften stark.
Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras.
Återrapport från gruppdiskussioner
Grupp 1
• Ja, vi är väldigt överens. Alla kommuner måste samlas kring en gemensam struktur. (fråga 1)
• Det är viktigt för att få en bra infrastruktur och en fortsatt utveckling av infrastrukturen förutsätter att vi är överens.
• Bilden är bra, men det behövs satsningar; ex infrastruktur - kollektivtrafik
- bussfiler - + cykel.
• Översiktlig planering med samsyn om byggnation av bostäder, handel, service och verksamheter.
• Detta är ett måste om vi ska klara miljömålen.
• Kräver framförallt satsningar på kollektivtrafiken, men också att byggnationen sker på ett sådant sätt att fler kan använda
kollektivtrafiken.
• Användande av cyklar gör att vi kan ha längre avstånd till pendlingsmöjligheter.
• Cykelparkering på stationerna och möjligheter att ta med sig cykeln på tåget kan förbättras.
• Kollektivtrafiken bör prioriteras.
• Strukturbild och överenskommelser behövs.
• Matartrafik för att nyttja de möjligheter som finns. Vi måste anpassa oss.
• Vad gör vi om någon inte vill vara med? Arbetet får inte stanna av, vi övriga måste samarbeta och jobba vidare.
• Vi måste se över kommungränserna, inte minst i tätortsområden. • Över-översiktsplan är en god idé.
• Måste begränsa byggnation av enskilda i de gröna lungorna. Överenskommelsen är en viktig del för att det ska fungera. Kommentar från Kenneth Johansson: Att få med cyklar på tågen har inte diskuterats så mycket – det är en bra idé. Konstaterar också att det är viktigt att komma överens. Alla kan inte få allt, vi måste ge och ta.
Grupp 2
• Ja till överenskommelse. En överenskommelse är till för att hållas. Majoritetsbeslut?! Lite utslätat!
• Skapa fler arbetsplatser på hemmaplan! - privatekonomi, det är dyrt att pendla - viktigt för miljön.
• Bygg fler bostäder nära pendelstationerna så kollektivtrafiken samt kommunal service nyttjas.
• Viktigt att kunna ta med cykeln på kollektivtrafiken. • Fler tvärförbindelser behövs (se strukturbilden!)
T ex Nol – Lerum. Man ska inte behöva åka in till Göteborg för att ta sig ut till de olika stråken.
• Finansiering? - vägtullar? - kommunalskatt? - höjd bensinavgift?
Tog inte ställning eller la någon värdering i detta, dock viktigt för miljön.
• Ny beslutsprocess! (Ingen ska ha veto, någon form av majoritetsbeslut krävs.)
• Hur få en rättvis finansiering?
• Högre mål för kollektivtrafiksresandet? 60 %? • Bilpooler.
Kommentar från Jan Hallberg: Här handlar det om 13 kommuner. Många intressanta idéer som kommer fram. Vi kommer nog att behöva slakta heliga kor för att kunna tillvarata dessa. Vi blir tvungna att göra en hel del
ställningstaganden kring dessa.
Det är i hög grad en fråga om att ändra beteenden. Jämför med ”den rullande trottoaren” i Oslo, tricken kommer så ofta att det inte behövs någon tidtabell. Ringleder, eller tvärförbindelser, är intressant och kommer upp i alla
kommuner. Ibland måste man göra det man tror på utan att kunna belägga resandet med vetenskap.
Grupp 3
• Ja, vi är överens på första frågan.
• Bygg ut infrastrukturen kring pendelstationer, bostadsbebyggelse och företagsbebyggelse.
• Bygg ut med matartrafik, det är viktigt att kunna ta sig smidigt till pendelstationerna. Invånare ska kunna byta ut bilen mot cykel till pendelstationen.
• Möjligheter att ta med cykeln på tåget.
Grupp 4
• Långpendlingen via regiontågen öppnar nya dörrar. • Regionen växer ytterligare
- Uddevalla, Trollhättan, Borås, Varberg.
• Det saknas fungerande ringlinjer/tvärförbindelser. Alla hamnar i Olskroken. Måste se till att inte alla hamnar i samma punkt för det är inte dit man ska.
- den viktigaste: ringled runt Göteborg – över Partille – anslutning i/söder om Mölndal.
- nästan lika viktigt: tvärvägar av god kvalitet, ex Trollhättan – Vårgårda/Alingsås – Borås.
• Allt kan inte hängas upp på kollektivtrafik = pendel/regiontåg. Behovet av god vägstandard måste tillgodoses. Speciellt tvärvägar i regionen (se ovan). Står inget om vägar i dokumentet.
• De västsvenska riksdagsmännen/kvinnorna måste uppfostras bättre! När dom lämnar Olskroken glömmer de vem som har valt dem! De glömmer vem de företräder = väljarna och medborgarna i Västsverige och blir lätt ”Stockholmiserade”! Jämför med Stockholmsregionen och Malmöregionen.
• Delar av pendeltrafikens problem skulle snabbt kunna lösas genom att införa ett system där ensamkörande bilister med en färdpeng tar upp andra pendlare! Snabbt skulle en stor del av problemen kunna lösas.
• Vad gäller arbete-boende bör det också kunna vara läge att
näringslivstillväxten uppmuntras utmed stråken. D v s pendlingen sker till kanske 80 % in till Göteborg från förortskommunerna. En strävan bör vara att få Göteborgs ledning att visa nyetableringar att det finns andra, billigare och lika effektiva områden i andra delar av stråken. Alla måste inte in till Göteborg.
• För att pendeltågen ska kunna fungera måste flexlinjerna byggas ut. • Överenskommelse tveksamt. Kan vara svår att nå. Vi har så olika
förutsättningar i de olika delarna av regionen.
• Omöjligt planera byggandet 0,6-1,0 km från pendeltågsstationerna. Kommentar från Kenneth Johansson: Tror inte att det är svårt att nå en överenskommelse, vi har inget alternativ. Det blir kaos annars.
Grupp 5
• Ja, positiv till de allra flesta överenskommelserna. (fråga 1) • Vi vill lyfta fram och tydliggöra naturen som tillgång,
Alefjäll/Risveden. Landsbygden är Ales största tillgång. • Gemensam kollektivtrafiksatsning/pendeltåg. (fråga 3) • Ta med cykeln på tåget.
• Gemensam kollektivtrafiktaxa. Inte bra idag.
• God boendemiljö med möjlighet till friluftsliv och egen odlingslott. Kommentar från Jan Hallberg: Genomgående intressanta förslag kring att bo och arbeta i den egna kommunen. Mönstret är att vi jobbar lite varstans. Ju mer vårt samhälle specialiseras och antalet branscher ökar, ju svårare blir det att attrahera folk med varierande yrken att bo kvar i sin kommun. Vi får nog vänja oss vid att se GR-området som ett gemensamt arbetsområde.
Grupp 6
• Intern infrastruktur. Vi har unika möjligheter i kommunen med väg och järnväg.
• Matartrafik. Vi måste tänka på vår egen infrastruktur och se till att vi lokalt kan ta oss till pendeltrafik.
• Nätverk = tvärgående kollektivtrafik.
• Lokal trafik-taxa = uppmuntra kollektivtrafik.
• Ringled. Ett projekt som tidigare kapsejsat, men är en idé att ta upp igen.
• Rekreation. Något vi kan bidra med till regionen i stort. Folk inne i centrum ska kunna ta sig ut till ex Vättlefjäll.
• Industrimark, viktigt att tillhandahålla.
• Bostäder. Den nordöstra delen av regionen är viktig. • Kunna få ta med sig cykeln på tåget. Även kunna ta sig till
pendelstationer/busshållplatser. • Datainfrastruktur.
• Arbetsplatser jämt utspridda över regionen. Infrastruktur mellan arbetsplatser.
• Placera arbetsplatser jämt utspridda över regionen. Fler arbetsplatser på hemmaplan; det är dyrt att pendla men även för miljöns skull.
Kommentar från Jan Hallberg: Hörde i någon grupp en diskussion kring vilken tätort ska vi satsa på? Man kan vända på det; Vilken kommun i landet har dubbelspårig järnväg, europaväg, älv och tätorter som ett pärlband genom kommunen? Ni har tillgångar på industrimark som ger unika möjligheter att omvandla gamla industrimiljöer till attraktiva kontorsarbetsplatser.
Tanken att ta med cykeln på tåget kommer garanterat.
Grupp 7
• Gemensamt och likvärdigt tankesätt kring: - bostadsförsörjning
- kollektivtrafik - miljömål - stadsplanering
- avfallshantering, utvinna biogas (hushållssopor). • Kollektivtrafiksförbättring
- enhetligt biljettsystem och kostnadssystem - fler betalningsmöjligheter
- anslutning, matartrafik, till det större trafiknätet
- säkra och trygga tillfartsvägar, gång- och cykelbanor, mer belysning.
Grupp 8
• Ja, men kommer det att räcka i framtiden? (fråga 1) Funkar kärnan 2050?
• Ringled en bit (ca 2-3 mil) från kärnan, t ex Stenungsund – Ale – Lerum – Landvetter.
• Tunnel under älven.
• Bättre samarbete med våra grannar.
• Genom att bygga ut E 45 och järnvägen säkerställa den kommunala kollektivtrafiken. (fråga 3)
Avslutning
Jan Hallberg tackar för givande diskussioner. Detta är ett led i en process där vi alla ännu mer inser att vi inte bara kan planera för vår egen del. På GR pågår t ex ett arbete med att ta fram en gemensam ÖP-översikt. Att se in i grannens kommun kan öppna nya möjligheter som man inte har själv.
Det är viktigt att infrastrukturen kan bära rese-pendlingen på ett uthålligt sätt. Vi kommer att se mer resande, men förhoppningsvis på ett miljövänligt sätt. En ny tunnel under älven behövs kanske av sårbarhetsskäl, inte minst när det gäller godstransporter, mer än av kapacitetsskäl. Göteborgsregionens betydelse borde ha högre vikt på nationens agenda. Behovet av ny hamnbana t ex är en nationell angelägenhet.
Här finns en insikt och öppenhet, humor och värme, som kan leda fram till en gemensam överenskommelse. Vi är nu också beredda att ta tag i den sociala strukturen. Vi måste hitta ett arbetssätt som innebär att vi kan ta gemensamma beslut.
Varmt tack!
Ordförande Ingalill Andersson tackar också och konstaterar att vi klarar oss inte var och en kommun för sig. Vi behöver varandra.
2008-01-30 Pia Arnesson
Minnesanteckningar från rådslag 4 i Alingsås
Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter
Jan Hallberg GR:s presidium
Kenneth Johansson GR:s förbundsstyrelse Nils-Gunnar Ernstson GR Bo Aronsson GR Pia Arnesson GR Kerstin Elias GR Elisabeth Hajtowitz GR Henrik Einarsson BRG
Tjänstemän från Alingsås kommun
Välkommen
Elver Jonsson, kommunfullmäktiges ordförande, inleder och hälsar välkommen.
Strukturbild för Göteborgsregionen
Jan Hallberg informerar om bakgrunden och syftet med denna fjärde rådslagsrunda som nu genomförs i regionens kommuner. Detta är det 40:e rådslaget i ordningen sedan starten.
Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras.
Återrapport från gruppdiskussioner
Redovisas i omvänd ordning med grupp 7 först. Grupp 7
• Ja vi kan nå en överenskommelse. (fråga 1)
Vill ha med många på ett tidigt stadium. Öppna föredragningar – bättre deltagande.
• Transporterna A och O - bättre tillgänglighet - billigare
- flygbuss Partille – Landvetter - stopp där även för regionfrågan.
• Miljöfrågor.
• Pendelparkeringar tillgängliga - ansvariga?
- villkor för hållplatser? • Bygga energisnålt
- krav i ”känsliga” områden. • Finansiering?
- statligt + samfinansiering
- mer långsiktig planering från vägverk och banverk
- revideringar vart fjärde år är ett gissel för övrig planering. • Slå fast tvärgående stråk.
För att alla ska ges möjlighet till bl a ett utvidgat kulturutbud, t ex kunna nå även Borås.
• Fyra spår genom Lerum! • Realistiskt till 2020? (fråga 3)
- både små och stora kärnors lokaltrafik måste fungera väl.
• Utveckla översiktsplaneringen i hela GR för att få en samlad bild. Kommentar från Jan Hallberg: Ryckigheten i planeringen är ett problem. Det är bra att det finns en gemensam syn på grundbultarna i strukturen, t ex infrastrukturen.
Grupp 6
• Kommunikationen på stambanan är god.
• Kommunikationen mot Trollhättan och Borås-Bollebygdshållet kan förbättras.
• Buss Nossebro – Göteborg.
• Pris (Dyrt att åka kollektivt – om flera samåker lönar det sig att ta bilen!).
• Antal stopp avgör vilka som kan åka. Tid och antal stopp behöver balans.
• Flygbuss från Alingsås.
• Fyra spår till Göteborg för godstrafik – öka kapaciteten. • Pendling utan byte till t ex Hisingen.
• Bra livsmiljö/service (skola m m) viktigt för att vara attraktiv i området.
• Vi vill bli bäst på livskvalitet. Folk bor och arbetar där de vill.
Kommentar från Kenneth Johansson: All trafik måste inte in till Göteborg. Vi måste ha tvärförbindelser så att vi kan passera mellan fingrarna. Vi borde för länge sedan satsat på kringleder.
Grupp 5
• Göteborg = kärnhuset. Vi övriga behöver också ha en ”kärna” som ger en egen identitet/kraft. Att skapa identitet är en utmaning.
• Kommunikation mellan huvudstråken behövs (+ Borås) Ringleder = spår.
• Ja, det är viktigt att vara överens, det är avgörande för utvecklingen. (fråga 1)
• Vi måste arbeta ihop i regionen, speciellt beträffande kommunikationer för att vara stark mot andra parter (t ex Vägverket och Boverket) • Byggande; det är viktigt med gemensam planering för att underlätta
dynamik, bl a mer balanserat utbud av hyresrätter, bostadsrätter och villor. Vi måste bli bättre på hyresrätter för att öka rörligheten. • Stärkt samverkan vid stora etableringar.
• ”De sammanhängande stadsområdena” kräver en egen livskraft för att överleva (riskanalys).
• Kusten som rekreation (blå kil).
• Energiframställning ett område att belysa djupare =
”konflikthanterings-modell”. Viktigt att varje kommun tar sitt ansvar för nära elproduktion.
• Gröna kilar viktiga inne i kärnhuset och i kärnorna. Vi måste värna om livsmiljön i kärnan.
• Energieffektivt boende och byggande - utbilda arkitekter, byggare m fl
- ekonomiskt, ekologiskt och socialt fattbara ”beräkningar”, d v s modeller för konsekvensanalyser/avväganden
- modeller för ”levande” områden.
• Större delaktighet hos/för medborgarna i samhällsutvecklingen = att inse avsikt.
Kommentarer från Kenneth Johansson och Jan Hallberg: Göteborg är dragmotorn. Identiteten är viktig. Det är inte bara en kärna som har identitet. Alingsås är ett bra exempel på en kärna som har en egen tydlig identitet. Kungsbacka är ett annat exempel där man håller på att skapa en identitet. Det ger en bra balans och ett mervärde till Göteborg som centralort.
Grupp 4
• Tvärförbindelser!
• Vi kan i stor utsträckning vara överens om den regionala överenskommelsen på sid 12 i dokumentet. Vill lägga till tvärförbindelser mellan huvudstråken.
• Är det vår uppgift att skapa större attraktionskraft?
• Vi har inte bara en kustzon och älven, utan även sjöar och vattendrag att beakta.
• Älven kan kompletteras med en analys av Säveån. • Bostadsbyggande i stationsnära läge, t ex Lövekulle.
• Pendling; korta, snabba och effektiva resor åt båda håll. Beakta den sociala dimensionen med sociala konsekvenser av att pendla för länge.
• Sociala dimensionen – S2020, ex ensamma flyktingbarn (Gryning). • Energisamverkan
ex biogas (Brålanda).
• Strandskyddet vid Säveån och Mjörnkusten (ta tillvara kvaliteter …). • Sammanfattningsvis bör materialet kompletteras med tvärförbindelser,
den sociala dimensionen och energi.
Kommentar från Kenneth Johansson: GR jobbar med sociala frågor genom den sociala styrgruppen.
Grupp 3
• Svar ja. (fråga 1)
Samverkan över hela regionen viktigt.
• Även kulturen och idrotten viktiga delar i Göteborgsregionen. • Tvärstråken behöver också satsas på, t ex Floda – Landvetter. • Konsekvenser av förtätning i kärnan? Var går smärtgränsen?
• Ytterligare 10 000 inpendlare innan trafiksituationen är löst? (se sid 6) • Cykelns roll som en viktig del i att lösa kärnans trafikinfarkt saknas!!
(Ordet cykel nämns endast en gång i dokumentet – kan lyftas fram tydligare både när det gäller trafik- och folkhälsofrågan). Även mellan Partille, Mölndal och Göteborg kan cykling prioriteras.
• Se över en yttre ring Jeriko – Angered – Landvetter – Kållered för lastbilstrafik.
• Fördelning mellan olika trafikslag; containertrafik, bil, tåg etc. Logistikproblem – varutransporter.
• Kan finnas tydliga mål på självförsörjningsgrad av energi, t ex 50 %. Ökad satsning ska ske på vindkraft, solceller, ev vågkraft. Hushållens kompostfraktion, skolors och restaurangers matavfall, skogsavfall, skörderester etc kan rötas för att skapa miljövänligt bränsle för kollektiv och ev privat bilism.
Kommentar från Jan Hallberg: Cykling viktigt, kommer mer och mer.
Grupp 2
• Det satsas för mycket på kärnan med nya etableringar innan trafiksituationen inne i kärnan är klar.
• Med tanke på miljöhotet: gemensam tanke när det gäller t ex avfall, byggnation och energianvändning.
• GR-frågor: infrastruktur, sjukvård och utbildning (högre). • Strukturbilden ett bra instrument för att få en ram för diskussion. • Kärnan förblir stor men de yttre punkterna tar över en del. • Överenskommelsen = fem fokusområden.
Kommentar från Jan Hallberg: Det är önskvärt att infrastruktur och bostäder kommer samtidigt. Vi måste noga tänka igenom kärnproblematiken. Detta engagerar många. För en del av sådant som lokaliseras i kärnan finns ingen alternativ lokalisering.
Kenneth Johansson: Utan kärnan fungerar ingenting, då finns ingen framtid. Vi måste ha den.
Grupp 1
• Ser Göteborg – kärnan – som navet i regionen. Stråken är ekrarna omkring navet. Navet kräver friska ekrar.
• Hur stärker vi områdena runt om Göteborg? Alla kan inte pendla. Många arbetar hemmavid.
• Alingsåsstråket – bostadsbyggande i stationsnära lägen,
t ex Stadsskogen – Lövekulle. Öppna Lövekulle järnvägsstation. • Gröna kilarna. Viktigt att vara rädd om, på olika sätt. Hur hantera
motstående intressen som att många vill bo i de gröna kilarna, andra efterfrågar strövområden?
• Strukturbilden är bra.
Avslutning
Elver Jonsson tackar för givande diskussioner och avslutar med att ”vi ska dra vårt strå till stacken”.
Jan Hallberg tackar för att vi fick komma och för visat intresse och
engagemang. Konstaterar att det i sak finns en samsyn om att vi alla har att vinna på att ha en gemensam syn på stora frågor. I kväll har visats en god känsla för att se på frågorna seriöst oavsett politisk åskådning.
2008-03-04 Kerstin Elias
Minnesanteckningar från Rådslag 4 i Göteborg
Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter
Ing-Marie Samuelsson GR:s styrelse Bjarne Färjhage GR:s styrelse Nils-Gunnar Ernstson GR Pia Arnesson GR Kerstin Elias GR Elisabeth Hajtowitz GR Gustav Höjer GR Per Kristersson GR
Tjänstemän från Göteborgs kommun
Inledning
Jörgen Linder inleder och hälsar välkomna.
Ing-Marie Samuelsson informerar om bakgrunden till rådslagsrundan och GR:s arbete. Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras.
Återrapport från gruppdiskussion
På Ing-Marie Samuelssons initiativ i omvänd nummer ordning. Grupp 6
• På första frågan, om vi når fram med mål och struktur, svarar vi ett rungande JA!
• Nu informerar kommunerna varandra om bostadsplaner, men det är viktigt att gå ytterligare ett steg. Vi vill ha ett fördjupar samarbete om bostäder.
• Kortare ledtider i planprocessen skulle kunna öka medborgarinflytandet.
• Fördjupat samarbete när det gäller ett socialt hållbarhetsperspektiv. Vi kan t ex undersöka skolor och förskolor.
• BRG är ett viktigt instrument.
• Medborgarinflytande: Förankring är jätteviktigt för att vi ska nå fram. • K2020: Det är oerhört viktigt att skapa ett bättre underlag för
kollektivtrafiken samt att höja kvaliteten. Kollektivtrafiken måste bli konkurrenskraftig och tillförlitlig!
Ing-Marie Samuelsson svarar att det är jätteintressant att vi har satt ett gemensamt mål på 40 %, vi har ett oerhört förtroende för varandra. Det här med medborgarinflytande är viktigt, vi måste nå ut till ännu fler. Det måste nå in i varje Göteborgsregionmedborgares huvud.
Grupp 5
• Vi behöver mer tid att diskutera detta!
• Strukturbilden är lite av en religion, något att tro på – ”Kärnans välsignelse”.
• Vi behöver spetsa till formuleringarna.
• Vi måste värna Göteborgarnas intresse. Det som är bra för dem, är också bra för GR.
• Västlänken är viktig. Broförbindelse och älvförbindelse behövs för att binda samman regionen.
• Vi kan minska trafiken genom distansarbete. Vi behöver öka
förståelsen för att alla inte ska jobba mellan åtta och fem. Det ska till kollektivtrafik på fler tider.
• Kärnan håller, eller höll, på att glida söderut, men byggnation i norr, på Hisingen stabiliserar.
• Många vill bo nära naturen, men sen inte ha fler dit, det skapar problem för förtätningsplanerna.
Ing-Marie Samuelsson svarar att det är många som ”tror” på kärnan utanför Göteborg. Vi har nått långt, det är viktigt att vi fortsätter se regionen som en helhet.
Bjarne Färjhage kommenterar att mallen är ett diskussionsunderlag. Det viktiga är att vi diskuterar, att vi får igång en dialog! Det är när vi har pratat länge nog med varandra som vi kommer sams.
Ing-Marie Samuelsson menar att vi kanske kan prova att diskutera i blandade grupper (olika kommuner) framöver.
Grupp 4
• Eniga i gruppen att underlaget var bra och intressant. • För att nå målet måste vi arbeta på alla fronter. • Det är roligt att diskutera över partigränserna! • Västlänken och älvförbindelser är centrala.
• Vi får inte glömma hamnen och containertrafiken. Den är viktig för att växa.
• Kollektivtrafiken behöver vara bekväm, snabb och tillförlitlig. • Vi är för blygsamma när det gäller byggande, fler höghus! • Säckstationen är ett hinder.
• Det är bra att byggfrågor diskuteras regionalt, men en
över-översiktsplan får inte innebära att det blir krångligare och tar ännu längre tid.
• Vi skulle kunna utveckla logistik-sidan bättre, Göteborg kan bli ett logistikcenter. Samlastnings-/omlastningsplatser för lastbilar och Älven är viktiga frågor.
• Vi bör välja närproducerat framför ”långt-bort-producerat”.
• Integrationsaspekterna är fantastiskt viktiga. Vi behöver knyta ihop kärnan både inom och utom Göteborg, knyta alla delar tätare till stråken.
Ing-Marie Samuelsson bekräftar att gods är en väldigt viktig fråga i och med hamnen.
Bjarne Färjhage kommenterar att GR är regionplaneorgan, och att det är den strukturbilden som har vuxit fram under rådslagen som är en form för över-översiktsplan.
Grupp 3
• Spår är det centrala, fler spår.
• Idag är det lätt att ta tåget till Köpenhamn, men inte till Oslo, det är viktigt att ändra på!
• Vi behöver undersöka om det finns EU-pengar till infrastruktur. • Hisingen är ett viktigt område för att växa norrut och balansera
regionen. Det är också viktigt när det gäller närproducerad mat. • Hamnbanan.
• Vi behöver en höghastighetsbana till Alingsås, Borås och i förlängningen Stockholm.
• Målet om flyget måste justeras, vi måste tänka på klimatförändringarna, på kommande generationer. • Ägarfrågan är viktig när det gäller Västtrafik.
• Det behövs tid och ett ökat antal pendlare för att göra spåren
lönsamma. Spår är dyrare på kortsikt men vi tjänar på dem om vi tänker längsiktigt.
• Vi behöver konsekvensbeskrivningar utifrån de fyra perspektiven. • Integration och segregation: Det är otroligt viktigt med blandad
bebyggelse och goda kommunikationer.
Ing-Marie Samuelsson kommenterar att det är långsiktigt att tänka spår. Frågan är hur länge det är billigare, ens på kort sikt att använda bil.
Grupp 2
• Det är klart att vi vill ha strukturbilder och överenskommelser, men vi har vissa synpunkter på arbetsmaterialet.
• Hinner vi verkligen till 2020? Vi behöver också ett längre tidsperspektiv.
• Vi behöver GR-perspektivet i planeringen. • Tidsatta mål.
• Vi vill träffas alla fullmäktigeförsamlingar, i en kongress, en stor församling för att ha framtidsverkstad och lära av varandra. • Attitydförändringar. Ungdomar. Medborgarna. Delaktighet. • Vi måste förstå hur ungdomar reser och bosätter sig.
• Skärgården är viktig för rekreation, turism, tillgänglighet. • Älvförbindelserna kanske inte behöver omfatta biltrafiken. • Ökad tillgänglighet för kollektivtrafik.
• Hur finansierar vi arbetet?
• Det är inte bara Göteborg som ska växa utan även stråken, vi måste fundera på hur mycket kärnan kan svälja.
• Älvförbindelser krävs för minskad sårbarhet och bättre integration. • Pendeltåg till Hisingen!
• Förändra sjöfarten i älven, transport på pråmar, begränsa till nattrafik. • Ta större hänsyn till kollektivtrafik i stadsplaneringen.
Bjarne Färjhage kommenterar att det inte är ett färdigt underlag, utan ska förfinas. Vi behöver mer diskussioner kring materialet för att skapa samsyn. Nu får vi in en mängd olika delar och förslag som vi ser som idéer att resonera vidare kring.
Grupp 1
• Var finns hamnen och flyget i strukturbilden?
• Strukturbilden är ju baserad på GR:s mål, behöver dessa revideras? Hur kommer klimatfrågan in och vad gör vi åt medelålders-perspektivet?
• Visionen om det goda livet bygger på fyra perspektiv, vi behöver en konsekvensbeskrivning, framförallt när det gäller den sociala delen. • Alla förbinder sig att arbeta gemensamt gentemot staten, men också att
vi fattar beslut i respektive kommun i led med strukturbilden. • Formerna för samarbetet är viktigt: Jobba vidare med rådslag! • När arbetsmarknadsregionen växer ska då de nya kommunerna
involveras? Vi tror på en dialog men inte ett geografiskt utökande av GR.
• K2020. Vi måste arbeta vidare med att fylla målbilden med beslut, budget och diskussioner.
Ing-Marie Samuelsson svarar att alla GR-kommunerna redan jobbar med en lokal K2020. Vi är överens om målen, men vi måste fundera vidare över hur vi når dit. De fyra perspektiven är också jätteviktiga. Det är roligt att se en så livlig diskussion, kanske behöver vi verkligen ses i en stor kongress i framtiden.
Avslutning
Göran Johansson tackar GR, vi har fått en tajtare samstämmighet. Frågan kräver tillit, omtanke och nytänkande. Flera grupper pratade om ansvar, från idé till handling måste det fattas beslut. För att kunna ta ansvar måste man ha befogenhet att fatta beslut. Där har det uppstått en obalans i VGR, hur hanterar vi att de olika kommunförbunden har kommit väldigt olika långt? Om vi är tysta nu kommer VGR att få allt fler befogenheter och det kan innebära att vi måste gå genom dem för all kontakt med statliga aktörer. Ansvarsfrågan är viktig att bevaka. Klimatfrågan och konkurrensfrågan är högst aktuella, ju förr vi lyfter upp frågorna på agendan, desto bättre klarar vi att lösa dem. Det är bra om vi träffas tätare, hellre oftare än längre!
2008-02-21 Pia Arnesson
Minnesanteckningar från rådslag 4 i Härryda
Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter
Jan Hallberg GR:s presidium
Owe Nilsson GR:s presidium
Nils-Gunnar Ernstson GR Bo Aronsson GR Pia Arnesson GR Linda Storkull GR Georgia Larsson GR Bengt Wennerberg BRG
Tjänstemän från Härryda kommun
Inledning
Kommunfullmäktiges ordförande Anders Halldén inleder och hälsar välkommen.
Strukturbild för Göteborgsregionen
Jan Hallberg informerar om bakgrunden till rådslagsrundan och GR:s arbete. Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras.
Återrapport från gruppdiskussioner
Grupp 1
• Fråga 1 är kopplad till klimatmålen och därmed också kopplad till infrastrukturen.
• Cykelbana från Mölnlycke in till Göteborg.
• Boråsbanan, bra om man kan nyttja och hålla liv i den gamla banan. • Pendelparkeringar, man måste kunna ta sig till där gemensamma
kommunikationer utgår. • Bussreservat, separat bussfil. • Nya järnvägen (stationer).
• Västlänken. Vi är också berörda av att det fungerar i Göteborg – helheten.
• Tvärförbindelser, måste lösas. Flygplatsen har tillkommit, mycket gods som går ut härifrån.
• Motorvägshållplatser.
• Bårhultsmotet, förbindelse till Jeriko.
• Alla kommuner måste bygga ut. Det är en anspänning att exploatera, vi måste hjälpas åt.
• Viktigt att kommunicera med Borås.
Jan Hallberg kommenterar: Vi måste vara observanta på att det ska fungera även på tvären och inom regionen.
Grupp 2
• Västlänken måste prioriteras.
• Järnvägen genom Härryda måste utvecklas för att kollektivtrafiken skall bli effektiv. Det tar minst 10-15 år innan vi får en ny järnväg. • Koldioxidutsläppen och trängseln i Göteborg gör att vi måste satsa på
spårbunden trafik.
• Synkronisera översiktsplanerna i regionen. • Korta ner avstånden mellan arbete och bostad.
• Samarbetet med GR och grannkommunerna utanför GR kan utökas för att lösa många problem.
• Kommungränser får inte utgöra ett hinder för utveckling och samarbete.
• Ringarna/tvärleder.
• De gröna kilarnas värde får inte undervärderas. De har ett stort värde för välbefinnandet och folkhälsan.
• Pengar till infrastruktur. Vi måste bevaka våra intressen och hjälpas åt. Jan Hallberg kommenterar: Att tänka längre än bara vår region, t ex Borås, är intressant och kan ge utvecklingsmöjligheter längs stråket. Tankar om ÖP-samverkan är spännande och det kommer vi att få.
Owe Nilsson kommenterar: Att utvidga vår arbetsmarknadsregion kommer att ge nya möjligheter. Känns bra att denna fråga liksom betydelsen av Västlänken tas upp.
Grupp 3
• Hur tillvarata kommunens egna intressen, ex Landvetter flygplats? Allra viktigaste frågan.
• Hur skall infrastrukturen se ut, ex boende/affärscentra i/utanför centrum?
• Se till att transport mellan pendeltrafik resp lokaltrafik förbättras? Måste matas på ett bra sätt.
• Förbättra tvärförbindelserna. Kollektivtrafik även här. Varför måste alla in till Göteborg?
• Hur utveckla den spårbundna trafiken på befintliga Boråsbanan kontra Götalandsbanan? Här finns två behov.
• Bygga ut den spårbundna trafiken till pendeltrafik som alternativ till dagens bussar typ expressbussar.
• Fungerande Västlänk – högsta prioritet!
Owe Nilsson kommenterar: Utbyggd infrastruktur kommer att betyda mycket för alla utmed stråken. Och ge en enorm kraft för boende och verksamheter. 80 % av alla planer i Göteborg handlar om att förtäta.
Grupp 4
Krav/önskemål:
• Bedöm möjligheterna att flytta över inrikesflygpassagerare till förbättrad tågtrafik.
• Förbättra framkomligheten för kollektivtrafikbussarna – bussreservat. • Debattera och analysera ev trängselavgifter.
• Gör Lisebergsstationen till en bättre knutpunkt. • Prioritera tvärförbindelselösningar!
Målkonflikt miljö/trafik
• År 2020 minst 6 miljoner passagerare på Landvetter flygplats, MEN inget antal om tågtrafiken!
• Ja, vi ska tillsammans verka för att nå målen i ”Uthållig tillväxt”. (fråga 1)
• Strukturbilden bör omfatta infrastruktur, näringslivsetablering, smidiga och vänliga kollektivtrafiklösningar.
• Samverkan inom GR bör stärkas och utökas, t ex med Borås. Jan Hallberg kommenterar: Rådslagen visar att de väsentliga frågorna kristalliseras ut. Våra mål skrevs innan den egentliga klimatdiskussionen kommit igång och målet som rör Landvetter kommer troligen att revideras.
Grupp 5
• Tveklöst ja till överenskommelser. (fråga 1) • Ja till gemensamt ansvar för K2020. (fråga 3) • Överenskommelserna bör omfatta (fråga 2):
- beroende av järnvägsutbyggnaden
- huvudstråken kompletteras med ”det överordnade biltrafiksystemet kompletteras med tvärförbindelser”.
• GR bör vara trovärdigt. Det står nästan inget om vägar i materialet. Viktigt att vägar finns med i för att ge dokumentet trovärdighet.
• Tidsperspektivet måste vägas in. Vi kan ordna med bussar fram tills järnvägen kommer.
Jan Hallberg kommenterar: En av utmaningarna är att flytta över resande och transporter från väg till järnväg.
Grupp 6
• Måste komma överens. (fråga 1) • Se helheten, inte bara egna kommunen.
• Alla kommuner aktiva i ett större sammanhang. • Kommunikationer:
- bra och prisvärda (måste konkurrera med bilen) - använd den befintliga järnvägen – pendel - tvärförbindelser – ”sätt ringar på fingrarna”. • De gröna kilarna viktiga
- klimatet och miljön – helheten, turismen. • Älven är viktig även för oss
- dricksvattentäkt - transportled - GC-vägar. • Strandskyddet
- värna kust och sjöar – rekreation - viktigt att ha tillgänglighet till kusten. • Kärnan
- Är det ett Manhattan vi vill ha?
- bevara Göteborgs grönområdena, ex Slottsskogen och Botaniska. • Stadsområdet
- trygga, säkra miljöer.
Owe Nilsson kommenterar: Syftet med förtätning är att få folk att köra mindre bil, men även att skapa säkrare och tryggare miljöer.
Grupp 7
• Ja, strukturbilden är rimlig. (fråga 1)
• Finns befintlig järnväg som fungerar utmärkt idag, viktigt att ha båda. • Man kan fundera på om pendling är positivt eller …?
• Förutsättningen är miljövänlig transportteknik. • Tvärförbindelser.
• Spårbunden kollektivtrafik eftersträvansvärd. • Förutsättning Västlänken.
• Pendlingsregionen större än strukturbilden. • Älven tillgång men också hinder.
• Tillgänglighet till kusten viktig – likaså grönområden. Kusten är ”vår” också.
• Gemensamt ansvar för kollektivtrafiken K2020 viktigt. Väldigt överens om detta.
• Om det inte fungerar för Göteborg fungerar det inte för regionen heller. Jan Hallberg kommenterar: Fler och fler frågor tarvar sin lösning på en högre nivå än den egna kommunen. Ni pekar på att vi växer och kan inkludera fler. Tror på samverkan som lösning.
Grupp 8
• Svar ja. (fråga 1)
• Trafik – kommunikationer
Gamla Boråsbanan – vad kan vi göra?
• Tvärförbindelser, ex Bårhult – Jeriko (Partille).
• Samråd ang översiktsplanering. Speciellt viktigt för kommuner som gränsar till varandra. Även för utveckling av handelscentra.
• Socialt utbud och integration. Finns ett behov av att diskutera samverkan kring sociala aspekter, ex speciella boenden. • Fråga 3:
- vägtullar
- ny järnväg genom Lerum (strategisk fråga)
- medborgarförankring vilket kan öka genom diskussioner som dagens. • Clusterverksamhet/bildning är viktigt för att öka möjligheten att få fler
personer anställda.
Jan Hallberg kommenterar: Att få förståelse och acceptans är en utmaning som kräver tålamod (medborgarförankring). Att finna kompromisser och samsyn är politikens stora gåva.
Owe Nilsson kommenterar: Den diskussion vi nu har hade varit omöjlig för 10-15 år sedan. Känns bra att denna samsyn finns, Västlänken är ett exempel.
Avslutning
Ordförande Anders Halldén tackar både GR och fullmäktige samt ersättare för en bra diskussion.
2008-02-05 Kerstin Elias
Minnesanteckningar från Rådslag 4 i Kungsbacka
Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter
Jan Hallberg GR:s styrelse
Ing-Marie Samuelsson GR:s styrelse
Pia Arnesson GR Bo Aronsson GR Kerstin Elias GR Gustav Höjer GR Linda Storkull GR Roger Strömberg BRG
Tjänstemän från Kungsbacka kommun
Inledning
Larry Söder (kommunfullmäktiges ordförande) inleder och hälsar välkomna. Han berättar kort om bakgrunden till rådslagen, att Kungsbacka ”har varit med hela vägen”.
Jan Hallberg informerar om bakgrunden till rådslagsrundan och GR:s arbete. Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras.
Inför gruppdiskussionen har man beslutat att fokusera på olika delar av strukturbilden i respektive grupp.
Återrapport från gruppdiskussion
Grupp 1. Huvudstrukturen
• En livlig diskussion, gruppen var överens om att det var en bra bild och hade inga avvikande åsikter om huvudstrukturen.
• Väg 158 borde bli kollektivtrafikstråk.
• Det är viktigt att skapa en gemensam bild om vilken infrastruktur vi vill ha, vilka prioriteringar vi vill göra.
• Vi vill kunna agera tillsammans och göra egna prioriteringar gentemot andra aktörer som staten, vägverket, kanske t.o.m. skatteverket. Grupp 2. Kärnan
• Enstämmigt JA på frågan om vi med stöd av en strukturbild och överenskommelser tillsammans kan verka för att nå målen i Uthållig tillväxt?
• Det är viktigt med en vital kärna.
• Glöm inte det som är runt kärnan, det behövs ett nav med ekrar! • Kärnan ska kunna ta emot folk, men man ska också kunna ta sig
därifrån.
• Kollektivtrafiken måste växa!
• Satsa på kulturliv och idrottsevenemang i kärnan. • Vi behöver mera pendling med tåg och buss! • Västlänken är nödvändig.
• Frågan är hur vi ska kunna komplettera varandra, kärnan är viktig, men vi är också viktiga.
• Det är viktigt att samordna bostäderna. • Jämställdhet!
• ”Spindelnätet” är en bra vision. • Vi svarar JA på fråga 3.
Grupp 3. Det sammanhängande stadsområdet
• JA på fråga 1, vi måste samverka över gränserna. • För en riktig överenskommelse krävs bra förankring.
• Kollektivtrafiken är det viktigaste för Kungsbacka, den måste bli bättre, attraktivare. Vi behöver även tvärförbindelser.
• Det behövs fler arbetsplatser i Kungsbacka.
• Ny bebyggelse bör lokaliseras vid knutpunkterna, vi måste förtäta. • I visionen ”Det Goda Livet” är inget av de fem fokusområdena
viktigare än något annat. • Vi svarar JA på fråga 3. Grupp 4. Huvudstråken
• Självklart behöver vi kollektivtrafik, för att komma hemifrån till arbetet och hem igen.
• Vi måste samarbeta om det ska fungera.
• Kungsbacka befinner sig mittemellan två regioner: GR och Öresund (om man bortser från Halland).
• Våra olika planer, t.ex. kommunala ÖP, måste stödja och följa. Vi behöver samordning på flera plan.
• Vi behöver diskutera överenskommelser vid pilarnas förlängningar, hur vi samverkar med andra aktörer och på olika plan undanröjer hinder. • Bygg ut kapaciteten på matningen till huvudstråken!
• Möjliggör/uppmuntra till stationsnära boende och näringsliv. • Bygg nya stråk inom huvudstråkens område.
• Det handlar t.ex. om möjligheten att ta sig till högskolor, att stanna i regionen.
• Vi måste tänka på nya generationer och deras resmönster, hur vi samordnar priser och system. Alla bussar och tåg måste inte stanna på alla stationer alla turer. De kan turas om för bättre effektivitet och för att förhindra omkörningsproblematiken.
• Säkra framgångsrikt genomförande av K2020:
o Ett gemensamt förhållningssätt: Samordningen mot andra aktörer, statliga verk etc.
o Framtida generationers tänk.
• Det är viktigt att säkra tillförlitligheten vid t.ex. pendeltåg-buss-byte, vi behöver samköra systemen och förbättra informationen.
• Att utveckla pendeln är Kungsbackas huvudsakliga fokus.
• Områden som ligger längs spåren ska även de ha nytta av spåren. Grupp 5. Kustzonen
• Kustzonen är en viktig del i hela regionens attraktionskraft, betyder det att vi bör bygga ända ner till vattnet? NEJ!
• Vi är överens om att Kustzonen är viktig för regionens utveckling, men stora delar är redan hårt exploaterade och vi måste iaktta största
försiktighet vid utbyggnad.
• Kungsbacka har många stora Naturområden och Natura 2000. Några, t.ex. Tjolöholm och Vallda Sandö bör man kunna nå med
kollektivtrafik. Till andra, mer svårtillgängliga områden kan man öka tillgängligheten med fler mindre parkeringsplatser och utbyggda cykelleder.
• Turistsatsning i Gottskär.
• Fler campingplatser för kortare vistelser, 2-3 övernattningar.
• Stombussar i kombination med kompletterande sekundärbussar är ett bra sätt att nå kusten.
Grupp 6. De gröna kilarna
• Kilarna är grön-blå: Det gröna är odlingslandskapet, det blå står för havet, sjöarna och våtmarker. Vi måste beakta näring, turism och rekreation (närturism).
• Hur hanterar vi de konflikter som finns i landskapskilarna? När vi vill bygga ut nya stråk tar det odlingslandskap i anspråk.
• Vad har vi, och hur ökar vi kunskapen om jordbruk, skogsbruk och landsbygd? Alla kommuner, tom Göteborg har jordbruk/skogsbruk. Vi vill att GR gör en utredning om skogs- och jordbruksnäringarna i hela regionen!
• Gör kultur-och naturområden mer tillgängliga – i HUR 2050 kallar vi det närturism! Invånarna måste kunna resa runt i hela regionen: De flesta områden nås idag via en parkering, vi behöver bättre
kollektivtrafiktillgänglighet.
• Vi behöver (en sammanläggning av) kommunala grönområdesplaner, för att ge en helhetssyn och förhindra att vi plottrar sönder våra naturområden.
• Förutom de gröna kilarna behövs små gröna lungor, grön närhet till bostadsområden som innergårdar eller Allén i Göteborg.
• Vad har jordbruket för behov? T.ex. lånar man sedan länge maskiner av varandra, men med dagens ”trafiksäkra” vägar kan dessa inte längre transporteras mellan gårdarna.
Grupp 7. Älven
• Älven har inte direktkontakt med Kungsbacka, men vi inser att det är en jätteviktig fråga för hela regionen.
• Älven är viktig som vattentäkt.
• Miljöaspekterna är jätteviktiga, vad händer t.ex. vid en vattenhöjning? Vi föreslår våtmarker som buffert och absolut inga nya bostäder på åbrinken.
• Restriktiv industrietablering med miljöpåverkan längs älven.
• Viktig transportled, det behövs bättre logistik av godstransporterna. • Utveckla älven som rekreationsområde. Även om vi inte badar finns
möjlighet till båtfärd och fiske.
• Yttre ringled med nya broförbindelser: Säveån – 45:an – Kungälv, skapa vägreservat.
• Vi behöver fler över- och underfarter inne i kärnan. Lågbroar som är öppna nattetid för fartygstrafik är ett billigt alternativ.
Avslutning
Larry Söder tackar för bra stämning och högt i tak på diskussionerna. Det är önskvärt att komma till skott. Slutprodukten kommer att bli bra eftersom alla har varit med!
Jan Hallberg riktar ett varmt tack till kommunfullmäktige, han upplever att gruppdiskussionerna har präglats av humor, glädje och väldig seriositet. Det finns ett stort åtagande i Kungsbacka, och många av grupperna fokuserade på delar som inte direkt hör till den egna kommunen – det visar att man verkligen känner och vill ta ett ansvar för hela regionen.
2008-03-06 Cecilia Kvist
Minnesanteckningar från rådslag 4 i Kungälv
Närvarande
Fullmäktigeledamöter i Kungälvs kommun Stefan Svensson GR:s presidium Ing Marie Samuelsson GR:s presidium Owe Nilsson GR:s presidium Nils-Gunnar Ernstson GR
Anders Helsing GR
Anna Bäckman GR
Petter Spanne (trainee) GR
Gustav Höjer GR
Cecilia Kvist GR
Henrik Einarsson BRG Tjänstemän i Kungälvs kommun
Inledning
Kommunfullmäktiges ordförande, Elisabeth Mattsson, hälsade välkommen. Stefan Svensson drog OH-serien om strukturbild. Stefan påpekad att föreslagen strukturbild inte hade någon tvärförbindelse inritad. Bilden är öppen för tvära kommunikationer.
Kommentar från fm-ledamot: Tänk på det övergripande klimatmålet. Regionförstoring sker med fler transporter.
Redovisning från gruppdiskussionerna:
Grupp 1
• Fråga 1
Vi kan komma överens. • Fråga 2
Motsvarande strukturbild för Kungälv. Hur kan Kungälv bidra till GR:s utveckling och tillväxt? Nord-syd i obalans. Kungälvs ansvar att
erbjuda attraktivt boende. Transportintensiv industri och småföretag kan växa utmed E6:an. Kungälv kan också erbjuda och utveckla turistnäringen för kust och strövområden.
• Fråga 3
Lägga en bild för lokalt kollektivtrafikstråk för att minska biltrafiken och öka kollektivtrafiken.
Grupp 2
Gruppen har fört en intressant diskussion och kommit fram till följande: • Järnvägen är viktig för transport av personer och gods.
• Har stort förtroende för tekniken. Miljöproblemen kan lösas via teknik, bl a avgasrening. Problemet med trängsel kvarstår dock.
• Kungälvs egna kollektivtrafiksystem måste ses över.
• Behövs en ringled förbi Göteborg då det är mycket genomfartstrafik. Ing-Marie Samuelsson: Tvärförbindelse diskuteras. Lokala K2020 genomförs. Måste börja tänka nu. Ta vara på kustzonen för miljö och livskvalitet. Påbörjat arbetet med att sammanställa kommunernas ÖP:ar för att få en tydlig kartbild av vad verksamhetsområdena finns.
Grupp 3
• Måste även se på kort sikt vad som behöver göras. Stombussar till Sahlgrenska och Volvo är två exempel.
• Ringväg runt Göteborg.
• Pendelparkering utmed fungerande kollektivtrafikstråk.
• Kommunen måste börja prioritera, enhetliga priser i ett zonsystem. • Biltullar i Göteborg för att hindra trafik.
• Kranskommunerna borde samlas till eget möte mot Göteborg. Ing-Marie Samuelsson: Ingen framgångsrik strategi. Vi skall akta oss för att skapa förortsförbund igen.
Grupp 4
• Vi måste förbättra kollektivtrafiken, ge pendlingsmöjligheter och billigare taxor.
• Utveckla och ge möjligheter för företag.
• Utveckla Ytterby. Där finns järnvägsstation, möjlighet till förtätning för boende och viss företagsamhet.
• Minska biltrafiken – mer kollektivtrafik.
• Strukturbilden är bra. Kungälv i centrum av Göteborg och Uddevalla, medför tillväxt för Kungälvs kommun.
Stefan Svensson: Alla grupperna tar upp kollektivtrafiken, att göra den attraktiv och prisvärd. Det pågår en översyn av aktieägaravtalet om bl a delat huvudmannaskap och diskussion om pris- och betalsystemet.
Grupp 5
• Fråga 1
Genom kollektivtrafik, mer järnväg och spårbunden trafik. Regiontänkande. Bra fokusering idag.
• Fråga 2
- Förstärk Bohusbanan in till Kungälv - Bind ihop stråken
- Ersätt Bohusbron med ny bro för järnväg - Ersättningsväg över Trankärr
- Bro vid Kärna • Fråga 3
Gemensamt sträva för detta i politiken. Pågår arbete inom framtids-/utvecklingsberedningen.
• Båttrafik i kustzonen och på älven. • Vatten från Vänern.
Grupp 6
Mycket som vår grupp diskuterade har sagts. Tagit fasta på vad som inte framkommit hittills.
• Vad gäller pendling med kollektivtrafik så vänd på tanken – det får ta en timme att pendla hem. Bygg utmed kusten med bra pendling till kärnan.
• Täthet i kärnan. Kollektivtrafiken viktig som fungerande länk.
• Taxorna inom kollektivtrafiken fungerar inte idag. Kungälv har många bilpendlare som vi bör få över till kollektivtrafiken.
• Marieholmsbron utgör idag begränsning för järnvägen.
• Behövs samsyn och större gemensamt ansvarstagande för t ex station på Hisingen.
Fria inlägg
• Talar om att bestraffa bilister. I stället stimulera och göra pendlingen attraktiv. Övervakning vid pendlingsstationerna (parkeringen). GR kan säga ifrån angående kameraövervakning. Gör busskörfält hela sträckan Göteborg – Kungälv. Bygg ut kollektivtrafiken samtidigt med boende, skola osv.
• Komplettering grupp 6. Befolkningen är utspridd. Se över hur
landsbygden kan försörjas med kollektivtrafik. System som kan finna sina kunder – sky cab.
• Vi tillsammans utgör GR. Prata inte vi och GR. Miljö och hållbar utveckling kan inte isoleras till Kungälv. Lyft den gruppdiskussion som pågår i Kungälv om kollektivtrafiken.
• Tacksam för pendlingstrafiken, men saknar parkering för bilen i anslutning till hållplats. Brukar stå vid Eriksdal, önskar belysning. Ing-Marie Samuelsson: Kollektivtrafiken skall vara trygg, säker och i tid. K2020 arbetar för en ökning av kollektivtrafiken, egna filer behövs. Visioner kostar. Man måste ha gemensam målbild. Tänka framåt och dela den.
• Kungälv börjar arbetet med en ny kommunplan med siktet mot 2020. Viktigt att prata vision och ta med strukturbilden i arbetet med ny kommunplan.
• Förmedla en bild av kommunen. Industriverksamhet fram till Angeredsbron. Arbetsplatser utmed E6.
• Blanda inte ihop målbild och visioner. 2020 är inte långt bort. K2020 är ett mål, något vi skall göra. Tänk delmål, hur många skall resa 2010 med kollektivtrafik? Kungälvs motorvägshållplats och pendelparkering måste finnas.
Avslutning
Stefan Svensson tackade och berättade att det förs minnesanteckningar från varje rådslag. Det sista rådslaget är 1 april och därefter sker en återkoppling till förbundsstyrelsen. Rådslag är en ständigt levande process.
Bland de inlämnade pappren fanns nedanstående tydliga sammanställning. Kan inte identifiera vilken grupp den hör till.
Fråga 1: Kan vi med stöd av en strukturbild och överenskommelser tillsammans verka för att nå målen i Uthållig tillväxt?
• Strukturbilden måste vara analyserad och ha en långsiktig strategi. • Vi i ”ytter”områden måste samarbeta för att få en bra struktur på
kollektivtrafik runt om.
• Norra sidan av Göteborg (Kungälv mm) behöver stärka oss gentemot södra Göteborg – älven = svårt.
• Vi behöver få kollektivtrafik som får hit folk, inte bara för att forsla folk till Göteborg.
• Få folk att komma till Kungälv eller pendla utåt, till t ex Uddevalla. Noggrann bedömning och miljötänk, ökat fokus på nordlig riktning.
Fråga 2: Hur skall en sådan bild se ut och vad ska den omfatta?
• Vi behöver få fler bostäder och arbeten norr om älven för att få folk att slippa åka in till ”flaskhalsen”.
• Vi måste mata till de stora kollektivstråken för att få ett flyt. • Vi håller på med en lokal K2020.
Fråga 3: Hur skall vi omforma dessa så att vi visar att vi tar ansvar för K2020? • Pendelparkeringar – större / förbättringar.
• Omlastning, buss – tåg – buss. • Utöka motorvägshållplatserna. • Tidsvinster.
• Billig kollektivtrafik.
• Expressbussar ska vara express.
• Bättre koppling mellan Komarken och motorvägshållplatsen.
• Där stora bussar dras in, bör det kunna gå t ex taxibilar – (ekonomiskt fel?).
• Bussarna bör anpassa tidtabeller gentemot tåg.
• Tidigare gjorde Västtrafik så att det skulle löna sig bättre att åka buss. • Utöka linje 326 över Kärna till Göteborg från Marstrand.
• Ändra biljettsystemet – dyrt jämfört med t ex Göteborg. Pensionärer för åka gratis i Göteborg men inte här.
• Arbetsgrupper inom GR för gemensamma samarbeten för att få ekonomi, göra flödesanalyser.
• Vi vill ha ytterligare ett spårbundet stråk från Hisingen. • Förbindelser kollektivt med Säve flygplats och Volvo. • Individkommunikation ”Sky Cab”.
2008-02-26 Gunnel Rydberg
Minnesanteckningar från Rådslag 4 i Lerum
Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter samt ledamöter i visions- och utvecklingsnämnderna
Jan Hallberg GRs styrelse
Ing-Marie Samuelsson GRs styrelse Stefan Svensson GRs styrelse
Pia Arnesson GR Bo Aronsson GR Nils-Gunnar Ernstson GR Joanna Friberg GR Gunnel Rydberg GR Bengt Wennerberg BRG
Tjänstemän från Lerums kommun
Inledning
Birger Rosén (kommunfullmäktiges ordförande) hälsar välkommen. Han framställer rådslagen som ett utmärkt sätt för att föra fram och diskutera viktiga gemensamma frågor för regionen. Han tror på dialogen som en möjlighet till att påverka och förändras.
Ing-Marie Samuelsson informerar om bakgrunden till rådslagsrundan. Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras. Hon konstaterar att vi nu är inne på vårt 47e rådslag och att rådslag är ett mycket bättre sätt att ta fram en regionplan på än det traditionella. Planen blir mer levande och fler blir involverade. Även medborgarna bör få ta del av GR-arbetet, som bygger på tillit. Någon form av över-översiktsplan håller på att skapas nu, när vi lägger samman och jämför våra översiktsplaner.
Återrapport från gruppdiskussion (Grupp 3 – 8)
Fråga 1
Ja. Vi kan inte låta bli. Vi blir annars frånsprungna av andra kommuner i regionen.
Fråga 2
Det behövs en över-översiktsplan med gemensamma mål: - kommunikationer
- kollektivtrafik - Västlänken
- miljövänlig energi
- tvärförbindelser – koppla ihop de fem fingrarna, en yttre ringväg. E6, E20, E 45, Rv 40
- bostadsplanering
- planering var företagen skall ligga och vilka – företag nära där människorna bor
- samverkan med VGR viktigt – vårdcentraler
- proaktiv planering – sluta älta och komma till skott någon gång. Fråga 3
- En GR kongress vore proaktivt; en gemensam GR-kongress där samtliga fullmäktigeledamöter kommer samman och kommer fram till något – pressen ska också komma då.
- Rapportera ut till medborgarna är viktigt. Synbart gemensamt ansvar för att besluten ska rapporteras ut till medborgarna.
- Mindre prat och mer verkstad!
Ingmarie Samuelsson – spännande att vara proaktiv och titta framåt. Viktigt att komma ut till medborgarna.
Ledamot – medborgarnas information tillbaka till oss är också viktigt. Jan Hallberg – Mönstret för hur vi bor och arbetar ser likadant i alla våra kommuner. Generationen ungdomar har integrerats i vår region. Vi är surrade vid masten allesammans. Därför måste de valda församlingarna gå i takt. Viktigt med en gemensam struktur som vi är överens om. Kommunerna är den mest legitima politiska organisation som vi har. Utmaningen blir sedan – hur tar vi de svåra besluten?
Grupp 4 Fråga 1
Ja. Men strukturbilden bör även innefatta tvärförbindelser mellan ”fingrarna”. Spindelnät. Alla jobbar inte i Göteborg; det ska vara lätt att ta sig mellan också.
Fråga 2
- Viktigt eliminera administrativa gränser. T.ex. att grundskolan får samma valfrihet som gymnasiet.
- Ökat samarbete mellan kommunerna vid exploateringar i gränsområden. - Primärvården – där bör också gränserna försvinna.
Fråga 3
- Detta kräver ett snabbt agerande av samtliga partier – mindre prat men också samverkan – t.ex. kring trängselskatter. Det gäller alla frågor.
- Man måste vara beredd att jämka och utveckla helheten.
Stefan Svensson – Viktigt med tvärförbindelser, hur vi binder ihop delarna. Redan finns förslag om detta mellan E20 och E 45. Det är dyrt att bygga infrastruktur med för få kostnadsbärare. Kommuninvånarna funderar inte över gränserna. Vi måste ändra tankebanor, t.ex. utveckla samarbetet
skola-förskola. Grupp 5 Fråga 1
Ja, fem fingrar gäller. Men det behövs en yttre ringväg, t.ex. via Kallebäckslider och Vättlefjäll.
Fråga 2
- Passivhus – viktigt samverka kring dessa.
- Är Trestad en annan region? – är en timme avgörande för arbetsmarknadsregionen?
- Infrastruktur påverkar växelvis och påverkar uthållig tillväxt. - Miljösäkra.
- Befintliga stråk ska styras så att tillgång till kollektivtrafik gäller. - Stort samtal om behovet av kunna behålla bilen men ändå styra mot kollektivtrafik.
- Kärnan kan ge upphov till en trafikinfarkt när många ska in och jobba där. Därför behöver vi kvalitetssäkra kollektivtrafiken.
Fråga 3
Se tidigare gruppredovisningar.
Jan Hallberg – Att kvalitetssäkra kollektivtrafiken är bekymmersamt och viktigt. Vi behöver bygga en robust struktur bit för bit. Vi har kommit ganska långt i K2020, men kommer att behöva slakta ett antal heliga kor, t.ex. genom offra vägar för skilda banor så att kollektivtrafiken kommer fram snabbt. Vi är mogna för det. Dagens trafik har mycket övrigt att önska. Det gör att vi saknar trovärdighet – hur ska människor ha förtroende om vi inte får den nuvarande
trafiken att fungera? Vi måste fundera på t.ex. knutpunkter och insatser som ”Den rullande trottoaren” i Oslo.
Grupp 6
Fråga 1
Ja, eftersom vi är överens om målen. I GR måste medlemskommunerna enas om satsningarna. Man kanske måste ha ett historiskt perspektiv – förorterna ställde sig tidigare mot Göteborg – tiden är mogen nu.
Fråga 2
- Tvingande områden där vi kan acceptera att andra väljer och bestämmer åt oss är t.ex. infrastruktur och kollektivtrafik.
- Ökat samarbete som inte är tvingande kan ske inom t.ex. kultur, bostäder, näringsliv, skola/förskola.
- Fem fingrar ja. Men väg 190 mellan Angered och Sollebrunn – vad vill vi göra av den? Stora möjligheter där med boende kopplat till en bra
kollektivtrafik. Fråga 3
- VGR bör bli huvudman för kollektivtrafiken. – vi bör lämna över Västtrafik till dem.
- Öppna dialoger bör ske innan beslut tas. Förslag från t.ex. GRs styrelse kan lämnas ut till kommunerna och sedan behandlas i dialogform. Mer av sånt! GR-kongress låter spännande också.
Stefan Svensson – Aktieägaravtalet för Västtrafik förlängs nu i endast två år. En översyn av ägarförhållandet sker. 50/50. Idag är ingen riktigt nöjd med Västtrafik, som behöver förbättras. Pris- och betalsystem borde vara enhetligt och mer rättvist. Längden på resan bör spela större roll.
Ing-Marie Samuelsson – Beslut som rör infrastruktur och kollektivtrafik måste vi ta tillsammans. Även övriga samarbetsområden låter spännande.
Grupp 7
- Tvärförbindelser – ringleder har många nämnt. Där brister det idag. Det är hopplöst att åka på tvärs kollektivt. Tvärförbindelse via Jörlanda till Varberg. - Rättvisa kollektivtaxor är jätteviktigt.
- Fyrspår och Västlänken viktigt.
- Motorvägshållplatser – ett sätt att snabba upp kommunikationerna.
- Miljömässigt hållbara drivmedel, biogasinfrastruktur, alternativa bränslen, el- och hybridbilar bör utvecklas.
- Jobba hemma och företagshotell bör uppmuntras. Det bör vara närmare mellan bostäder och arbetsplatser för att minska trafiken och bilpendlandet.
- Bytänkande måste leda till regiontänkande och helhetsbild. Man får fördela gracerna. Alla bör ta sin del.
- Köpcentra bör kunna nås med kollektivtrafik. - Gemensam näringslivsplanering.
Ing-Marie Samuelsson – Någon sa att vi vill ha simhud mellan fingrarna eller ringar runt. Det behövs också. Mer samarbete runt energifrågorna är bra. Kollektivtrafik för köpcentra med dagligvaror är också viktigt.
Jan Hallberg – Under första rådslaget var det stor tveksamhet och det pratades mycket om den egna kommunen. Nu pratar man minst lika mycket om andra kommuner och den egna kommunens beroende. Om vi hittar en översiktskarta och börjar tänka innovativt, då går proppen ur flaskan. Då kanske det är dags att involvera medborgarna.
Grupp 8. Fråga 1
- Vi är överens om skrivningarna även om det är en hög abstraktionsnivå. Fråga 2
- Transporter. Västlänk. Älvförbindelser – sprid älvförbindelserna. Varför – jo, beroende på trafikens karaktär.
- Ett förslag är att bygga en ny tunnel – Tingstadstunneln idag har en lokal karaktär, poängen måste vara att sprida trafiken – Marieholmsförbindelsen ska därför bort och istället bör vi få en ny Lindholmsförbindelse för bil och
spårvagn – så vinner vi miljöeffekter.
- Felande länkar saknas när det gäller tvärförbindelser t.ex. E6 via Angeredsbron till E20.
Fråga 3
- K2020 – det finns en skevhet i taxesystemet. Det är svårt att förklara varför man kan åka mellan Floda och Kungsbacka på 5 kuponger, medan det kostar mer från Alingsås till Floda.
Stefan Svensson – Förslaget till ny förbindelse E6-E20 via Mellbyleden finns redan planerad. Lindholmstunneln finns med i K2020 som
kollektivtrafiktunnel. Nya älvförbindelser är centralt, men Marieholmsförbindelsen ska inte bort.
Ledamot – Jobben söker människorna. Kan man sätta fokus på att påverka företagen att etablera sig där människorna bor? Det löser
pendlingsproblematiken.
Ing-Marie Samuelsson – Vi behöver uppmuntra till fler flexibilister som t.ex. jobbar hemifrån eller åker kollektivt någon dag i veckan. Det skulle minska trafiken med 20 procent.
Jan Hallberg – När vi är framme vid våra mål kommer man att åka mer tåg och mindre flyg. Vi har överlevt vissa målformuleringar. Utvecklingen för bilen går snabbt – det är redan låga emissioner. Den bästa bilen är antagligen en liten bil för enstaka ändamål. Där är vi inte än.
Ledamot – Fyra knutpunkter i all ära, men lös knutpunkten Tingstadstunneln först.
Jan Hallberg – Några säger att kapacitetsbehovet inte är så stort att vi behöver en tunnel till men att vi däremot behöver det av sårbarhetsskäl. Var ska en ny tunnel ligga? Det finns alternativ. Jag har ett öppet sinne.
Ledamot – Lastbilstrafiken har ökat i Tingstadstunneln.
Ledamot – Hur ser tidplanen ut efter detta rådslag? Jag tycker att vi ska ha en medborgardialog innan våra fullmäktige tar ställning, med hjälp av tjänstemän från GR.
Jan Hallberg – Vi sammanställer under våren och för tillbaka till er i höst. Om det blir skarpt beslut eller riktlinjer är inte klart.
Avslutande ord
Birger Rosén och Ing-Marie Samuelsson – tackar alla närvarande och avslutar rådslaget.
2008-02-06 Kerstin Elias
Minnesanteckningar från Rådslag 4 i Lilla Edet
Närvarande
Förutom kommunfullmäktiges ledamöter
Jan Hallberg GR:s styrelse
Ing-Marie Samuelsson GR:s styrelse
Owe Nilsson GR:s styrelse
Nils-Gunnar Ernstson GR Pia Arnesson GR Bo Aronsson GR Kerstin Elias GR Gustav Höjer GR Monica Dahlberg GR Bengt Wennerberg BRG
Tjänstemän från Lilla Edets kommun
Inledning
Jörgen Andersson (kommunfullmäktiges ordförande) inleder och hälsar välkomna. Strukturbilden berör Lilla Edet som är en landsbygds- och
jordbrukskommun, en grön kil. Älven upplevs här mest ha en barriäreffekt som man vill minska. Det finns många delar av strukturbilden som är viktiga för kommunen.
Jan Hallberg informerar om bakgrunden till rådslagsrundan och GR:s arbete. Arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” presenteras.
Bo Aronsson förtydligar vad man ska diskutera, och framhåller att diskussionsfrågorna inte bara ska läsas som ja- och nej-frågor.
Återrapport från gruppdiskussion
Grupp 1
• Infrastrukturen i Göteborg, och utbyggnaden av den, är den absolut viktigaste frågan för Lilla Edet. Det är viktigt att vi lyfter blicken. • Information till medborgarna är mycket viktig för att skapa förståelse.
• Lilla Edet kan inte bara få utan måste också betala, det krävs någon sorts finansiell samordning.
• Gymnasiesamarbetet är ett bra exempel.
• Vi är överens om strukturbilden (JA på 1:a frågan).
• Man kan tänka sig en finansiell samordning, något som liknar en regional skatteväxling.
• Diskussionsunderlaget är bra för att förklara för medborgarna vad man får igen när man är villig att offra något.
Ing-Marie Samuelsson svarar: Roligt att ni ser problematiken tydligt och att vi är överens om detta. Vi rör oss helt enkelt mer nu än för 30 år sedan, då är det viktigt att vi i politiken hänger med.
Jan Hallberg svarar: Information till medborgarna är viktigt för att skapa förståelse. Att se både den egna kommunen och andra kommuner agera enligt strukturbilden, till fördel för den egna kommunen, är kvittot på en lyckad process.
Grupp 2
• Huvudstrukturen tycker vi är OK!
• En formulering som vi särskilt vill trycka på är ”Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar…”, den tar vi med oss till Lilla Edet. Det är viktigt att ha med sig också till andra kommuner!
• Samarbetet måste stämma, vi kan tänka oss mer samverkan när det gäller t.ex. skolor, barnomsorg, VA och annan kommunal service, gemensamma prislistor t.ex. Ungefär som med gymnasieintagningen. • Godstransporter måste in och belysas, inte bara individers rörelse och
bostäder.
• Huvudstråken: I exemplet strategi för knutpunkt Lödöse verifierar vi att vi ställer upp på strukturbilden.
• Men med ett undantag, man kan gå och cykla betydligt längre (2-3 km) än vad som står i underlaget!
