Modellens förutsättningar och framväxt

En förutsättning för modellarbetet har varit mina dubbla erfarenheter som forskare och konsult. Som Gummesson (2000) konstaterar så är kombinationen av dessa roller både en utmaning och en tillgång. I mitt fall finns å ena sidan forskarperspektivet i de teoretiska delarna i litteraturöversikten och omvärldssignalens väg genom organisationen, som har givit ett antal exempel på hur tidigare forskning ser på organi- sation, omvärldssignaler och innovationsförmåga. Dessa exempel är i sin tur utvalda utifrån min erfarenhet som omvärldsanalytiker och re- flekterande praktiker. Det gäller inte minst valet av Blue Ocean Stra- tegy och First Mover Advantage som organisationsteorier med om- världsperspektiv.

Å andra sidan finns konsultperspektivet med min kvartssekellånga praktiska erfarenhet av omvärldsanalys, som pekar på att knappast någon organisation hanterar omvärlden fullt ut på det sätt som de olika teoretiska resonemangen indikerar. Allt fler använder dock åtminstone några delar av de möjligheter som lyfts fram. Däremot är det inte all- tid dessa organisationers omvärldshantering har varit planerad utan den har snarare kännetecknats av vad Hamrefors (2002) kallar anarkis- tiskt spanande eller ”spaning i princip”.

Med utgångspunkt från dessa dubbla roller tänker jag nu formulera en modell kring organisation, omvärldssignaler och innovationsförmåga. Modellen är just en modell, dvs. främst en bild av hur en optimal han- tering av omvärlden i ett innovationsperspektiv skulle kunna se ut. Det finns åtminstone tre olika perspektiv att ta hänsyn till – andra model-

64

ler, ingående komponenter i denna modell samt relationen dem emel- lan.

En viktig utgångspunkt är förhållningssättet till redan existerande mo- deller inom organisation, omvärldssignaler samt innovation och innovationsförmåga. Ett alternativ hade varit att utgå från någon av dessa och bygga vidare. En genomgång av modeller och illustrationer i de källor som presenteras i litteraturöversikten visar dock att den speciella kombination av påverkansdimensioner som står i fokus i den här avhandlingen saknas i andra modeller. På innovationssidan pre- senterar till exempel Rowley et al. (2011, s 81) en mycket bra modell- översikt över innovationstypologier genom åren med exempel från Knight et al. samt Francis och Bessant. Samma författare (Baregheh et al. 2009, s 1333) har också ställt samman olika innovationsdefini- tioner i en illustration. Det finns också många specialiserade modeller, som Assink (2006, s 219) som fokuserat sitt modellarbete på enbart den disruptiva innovationsprocessen, Seligman (2006, s 109) där me- ningsskapandecykeln är föremålet för en modell medan Blue Ocean står i centrum hos Sheenan och Vaidyanathan (2009, s 14). Min slut- sats har därför blivit att min forskningsfråga bäst löses med hjälp av en nykonstruerad modell som fokuserar på de områden jag valt att studera, dvs organisation, omvärldssignaler samt innovation och innovationsförmåga.

Nästa perspektiv är vilka komponenter som ska ingå i de olika delarna av modellen. Att historia, struktur och kultur är tre komponenter som, enligt min mening, tillräckligt väl täcker organisationsperspektivet i modellen har stått klart rätt tidigt. Här finns det också stöd att hämta hos bland andra Weick (1995) och Pfeffer och Salancik (2003). Då är det betydligt mer komplicerat att avgöra vilka komponenter som ska spegla omvärldssignalerna. De traditionella omvärldsbevakningsmo- dellerna, t.ex. Albrecht (2000) har en annan inriktning än vad som är relevant i detta sammanhang, eftersom de enbart lyfter fram omvärlds- faktorer som till exempel PEST (Politik, Ekonomi, Socialt och Tek- nik). Efter att ha experimenterat med ett antal olika alternativ väljer jag till sist att i min modell använda uppmärksamma, skapa mening och lära, med inspiration från Weicks (2001, s 244) tredelade modell. Val av relevanta aspekter inom dessa komponenter är också en utma- ning och då speciellt lära-komponenten. Här finns det åtminstone två alternativ. Antingen kan utgångspunkten vara Miles och Snows (1978)

65

typologi, som utvecklats av bland andra Weick (2001), dvs leta, ana- lysera, försvara och reagera, eller Weicks (2001) andra modell med okontrollerat granskande, aktivt skapande, upptäckande samt kontrol- lerat granskande. Jag väljer den förstnämnda, främst för att den är mer allmänt förekommande i det här sammanhanget (se t.ex. O’Reagan och Ghobadian, 2005).

En annan avvägning kring komponenterna i modellen är om andra egenskaper, och då särskilt ”makt” ska ingå. Denna meningsskapande egenskap nämner inte Weick, men såväl Mills et al.(2010) som Parry (2003) för resonemang kring maktperspektivet. Min bedömning blir att även om begreppet är intressant så finns det ingen naturlig plats i modellen, så jag väljer att lämna makten utanför.

Innovationsområdets komponenter är inte heller de självklara, inte minst beroende på mängden av alternativ. Att Baregheh et al.(2009) kunnat lista 60 olika innovationsdefinitioner och typer inom 7 olika verksamhetsområden ger en fingervisning om områdets storlek. Ut- maningen består mer i att välja bort än att välja till. Men i perspektivet av att det är sambandet mellan innovation, organisation och omvärlds- signaler som ska illustreras blir det mer givet vilka fyra komponenter som ska ingå i modellen.

Förhållandet mellan å ena sidan innovation i modellens vänstra del och å andra sidan innovationsförmåga i den högra delen kräver också eftertanke. Innovation i modellen försöker, med de fyra ingående komponenterna, spegla organisationens olika alternativ när det gäller förhållandet till det fortlöpande innovationsarbetet, medan innova- tionsförmågan försöker illustrera samspelet mellan alla faktorer som ingår i modellens vänstra organisationsbox.

Lite vid sidan i modellen återfinns ”Det oväntade” som, med en kopp- ling till Dewey, är en påminnelse om det riskabla i att försöka fånga omvärlden i en modell. Det är också ett sätt att försöka få med den praktiska infallsvinkeln i modellen. Min konsulterfarenhet rymmer ett antal exempel på organisationer där oväntade omvärldshändelse i va- rierande grad kommit att påverka verksamheten.

Placeringen i modellen är inte självklar. Ett lay-out alternativ är att lägga in det oväntade som en sorts filter mellan organisationsboxen till vänster och innovationsförmågeboxen till höger, men det skulle kunna

66

indikera någon form av förutsägbarhet, så därför placeras det oväntade i en diffus ruta för sig med likaledes diffusa kopplingslinjer till orga- nisation och innovationsförmåga.

Den sista avvägningen handlar om relationen mellan de olika område- na som modellen omfattar. Bland andra Weick(1969), Pfeffer och Sa- lancik (2003) och Henneke (2007) har visat att det är organisationen som avgör vilka omvärldssignaler som kommer att uppmärksammas och bli tillgängliga för meningsskapande och åtgärder. På motsvaran- de sätt kopplar t.ex Rogers (2003) och Tidd et al.(2001) ihop organisa- tionen med innovationsarbetet, medan Assink (2006) går ett steg läng- re och listar olika faktorer som hindrar eller begränsar organisationens innovationsarbete. Därför väljer jag att låta organisationen stå som gemensam ram för såväl omvärldssignaler som innovation. Det är också organisationen som är utgångspunkten för resonemangen i den här avhandlingen kring samspelet mellan den, omvärldssignaler och innovationsförmåga.