Morgonstudion: Annie Lööf

I denna intervju intervjuas Centerpartiets partiledare Annie Lööf (P) av Morgonstudions journalister Caroline Neurath (J1) och Pelle Nilsson (J2).

Sekvens 1

Intervjun inleds med huvudnyheten avslöjas. Huvudnyheten är att politikern gör comeback efter föräldraledigheten. Därefter dramatiseras det faktumet att politikern kommer tillbaka till ett totalt förändrat läge i Sverige och världen, trots att det bara har gått nio månader. Det går ej att urskilja en tydlig gestaltningstyp i Morgonstudions inledning. Dock ser vi tendenser av en ansvarsgestaltning då politikern är, i och med sin position som partiledare, ansvarig för att lösa de problem som uppstått i samband med förändringarna.

Sekvens 2

I den här sekvensen ställer Morgonstudion en personlig och känslomässig fråga om den tuffa perioden i samband med förlossningen, vilket går i linje med human interest- gestaltningen.

Utdrag

1  J2:  men du nämner det här tuffa du har varit med om [du vill prata om det de>> 2  P:  [°mm°

3  J2:  >>här dagarna också om du din förtidigt födda (P nickar med)  dotter och en   4    kämpig förlossning hur har det här påverkat dig både som person men också   5    som politiker? 

En viktig detalj är att journalisten betonar ordet “politiker” när hon ställer frågan på rad 5, vilket tyder på att hon är intresserad av att få ett svar utifrån hennes yrkesroll. Frågan är utformad på ett sätt som ger politikern möjligheten att välja om hon vill prata om det tuffa som har hänt eller fokusera mer på hur det har påverkat henne som politiker. Med andra ord får politikern möjligheten att forma gestaltningen, vilket i nyhetsintervjun vanligtvis är en makt som hör till journalistrollen. Politikern väljer att öppna upp sig om sin svåra förlossning och på så sätt förstärka human interest-gestaltningen. Gestaltningen stärks även av hennes ordval, lägre röstläge och kroppsspråk. På rad nummer 8 vänder

31

politikern blicken nedåt och berättar att hon aldrig känt sig så svag. När hon på rad 9 och 10 involverar publiken och riktar sig till de föräldrar som har varit med om samma sak, stärks human interest-gestaltningen ytterligare eftersom ämnet är relaterbart.

Det sker en tydlig förändring av tonläge när politikern slutar berätta om sin tuffa period och övergår till att prata om politiken. På rad 19 höjer politikern röststyrkan och låter mer bestämd, vilket tyder på att hon går in i sin deltagarroll i det institutionella samtalet precis som i sekvens 12 i intervjun i Nyhetsmorgon. Rollen innebär att representera och legitimera den institution hon företräder inför publik (Ekström, 2006, s. 14-23).

Sekvens 4

Denna fråga ställs i enlighet med human interest-gestaltningen eftersom den är riktad till politikerns roll som privatperson och förälder. Värt att poängtera är att det är den enda frågan i Morgonstudions intervju som riktar sig emot privata angelägenheter, utan att nämna hennes roll som politiker. Journalisten lägger sedan en värdering i politikerns svar efter att hon har svarat på frågan.

Utdrag

7 J1: aa det låter bra 

Detta bryter objektivitetsidealet som nyhetsintervjun kännetecknas av. En vanligt förekommande diskursiv strategi för att undvika detta är att istället ställa en ny fråga direkt (Ekström & Moberg, 2019, s. 92).

Sekvens 5

Denna sekvens är ett exempel på hur Morgonstudions journalist introducerar ett nytt ämne. Han använder sig av en ekonomisk konsekvensgestaltning eftersom han

framställer Centerpartiets förslag om sänkt arbetsgivaravgift för unga i den benämningen att det hade gett ekonomiska konsekvenser just nu. Journalisten sätter även politikern i en ansvarsposition genom att fråga på rad 3 hur Centerpartiets förslag skulle “rädda” den ekonomiska situationen, vilket skapar en ansvarsgestaltning.

Sekvens 11

I den inledande frågan tar Morgonstudions journalist, precis som Nyhetsmorgons journalist, upp det politiska spelet fast på ett helt annat sätt.

32 Utdrag

1  J2:  om vi blickar lite längre fram då och pratar om vilka partier som Centerpartiet 2    kan tänka sig att (.) samarbeta med så har ju Moderaterna öppnat för  

3    budgetsamarbete med Sverigedemokraterna (.) vad innebär det här för framtida   4    samarbetet mellan (.) Centern och Moderaterna?  

Även här ser vi en konfliktgestaltning och det finns två sätt att tolka yttrandet.

Journalisten i Morgonstudion ställer den typ av fråga som politikern pratar om i intervjun hos Nyhetsmorgon (sekvens 10, rad 12). Hon vill ta reda på vem som väljer vem i

regeringsfrågan. Detta kan tydas som en självklar konfliktgestaltning då journalister ställer partier emot varandra och på så vis bidrar till ett fientligt politiskt klimat

(Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95). Frågan är dock harmlös och saklig. Journalisten använder inga värdeladdade ord för att gestalta det politiska klimatet.

Politikern får sedan chansen att förklara det hon i Nyhetsmorgon (sekvens 10, rad 15-23) uttryckte en förståelse för att medborgarna vill ha svar på, det vill säga vilket parti Centern kan tänka sig att samarbeta med. Den här typen av fråga är relevant i intervjuer med politiker eftersom medborgarna alltid kommer vilja ha svar och veta vem som samarbetar med vem när situationen förändras. I detta fallet är förändringen att Moderaterna öppnar för samarbete med Sverigedemokraterna.

Journalisten handlar enligt journalistrollen och uppfyller publikens förväntningar på institutionella samtal med politiker. Detta visar sig genom att journalisten ställer en fråga angående politiska handlingar och beslutsfattande som har stor påverkan på publikens liv (Ekström, 2006, s. 14-23).

Denna sekvens visar även svaga tendenser till ansvarsgestaltningen då politikern i sin roll som partiledare ansvarar för hur samarbetet med Moderaterna kommer se ut framöver.

Sekvens 12

Morgonstudion tackar politikern för att hon medverkade i intervjun men går sedan snabbt vidare till nästa ämne i programmet. Man ser politikern nicka och le medan journalisten pratar men politikern får sedan inget utrymme att svara eftersom hon tas ur bild och journalisten går vidare. Det uppstår ingen störning i interaktionen här eftersom det inte krävs några språkhandlingar för att gemensamt avsluta samtalet i nyhetsintervjuer (Ekström, 2006, s. 71).

33

I en situation då journalisten tackar politikern och politikern ges utrymme att svara utan att göra det, hade det uppstått en störning i interaktionen eftersom tackningsfaser oftast fungerar som närhetspar (Ekström & Moberg, 2019, s. 76).