Morgonprograms olika återspeglingar av verkligheten : En samtalsanalytisk studie av politiska nyhetsintervjuer  i Nyhetsmorgon (kommersiell tv) och Morgonstudion (public service)

Morgonprograms

olika återspeglingar

av verkligheten

KURS:Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap II, 15 hp

PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskap

FÖRFATTARE: Antonia Conradsson och Ellinore Stringborn

EXAMINATOR: Peter Berglez

Abstract

This study investigates the diffrences and similarities between interviews with politicians from two different Swedish morning news shows called Morgonstudion and

Nyhetsmorgon. This is to see if there is a connection between how the news interview is designed and the fact that it is public service or commercial tv. Using Conversation Analysis, the interviews interaction are analyzed as institutional conversations. Two of the interviews chosen for investigation is with the partyleader of Centerpartiet Annie Lööf and the other two are with the spokesperson candidate of Miljöpartiet Märta

Stenevi. The theoretical framework that this comparative study is based on is the framing theory and the conversation analysis as a theory. The authors argue that the framings of the news interviews can be associated with the charactaristics of public service and commercial tv. The study also argues that some of the interactional patterns can be connected to these charactaristics.

Innehållsförteckning

4.3 Public service och kommersiella etermedier ... 9

4.4 Journalistikens dagordningar och gestaltningar... 10

4.5 Forskningslucka ... 11 5. Teori ... 13 5.1 Gestaltningsteori... 13 5.2 Gestaltningstyper ... 14 5.2.1 Konfliktgestaltning ... 14 5.2.2 Human interest-gestaltning ... 14 5.2.3 Ekonomisk konsekvensgestaltning ... 15 5.2.4 Moralgestaltning ... 15 5.2.5 Ansvarsgestaltning ... 15

5.3 Samtalsanalys som teori ... 15

5.4 Centrala begrepp inom samtalsanalys ... 16

5.4.1 Samtalstur ... 16 5.4.2 Närhetspar ... 16 5.4.3 Turtagning ... 16 5.4.4 Nästa-tur-bevismetoden ... 16 5.5 Institutionella samtal ... 16 5.5.1 Deltagarroller ... 17 5.6 Politikens medialisering ... 19 6. Metod ... 20

6.1 Samtalsanalys som metod ... 20

6.2 Tillvägagångssätt ... 20

6.3 Metodproblem ... 21

6.4 Reliabilitet och validitet ... 22

6.5 Analysschema ... 23

7. Material ... 24

8.1 Nyhetsmorgon: Annie Lööf ... 26

8.2 Morgonstudion: Annie Lööf ... 30

8.3 Nyhetsmorgon: Märta Stenevi ... 33

8.4 Morgonstudion: Märta Stenevi ... 38

9. Diskussion ... 42

9.1 Vilka gestaltningstyper går att urskilja i inslagen? ... 42

9.2 Hur förhåller sig deltagarna till sina fördefinierade deltagarroller i det institutionella samtalet? .. 46

9.2.1 Intervjuer med Annie Lööf ... 46

9.2.2 Intervjuer med Märta Stenevi ... 49

9.2.3 Samtliga intervjuer ... 51

9.4 Slutsats ... 51

9.5 Förslag till vidare forskning ... 53

10. Sammanfattning ... 55 11. Referenslista ... 56 Bilaga 1 ... 61 Bilaga 2 ... 62 Bilaga 3 ... 66 Bilaga 4 ... 69 Bilaga 5 ... 73

1

Politiken får idag mycket utrymme i nyhetsmedier och journalister får därmed stor makt över hur politiker och politiska händelser gestaltas, vilket i sin tur påverkar publikens uppfattning om det politiska klimatet och den offentliga opinionen. Det är därför viktigt att se kritiskt på dagens medieinnehåll och uppmärksamma hur mediernas gestaltningar ser ut, samt om det skiljer sig mellan dagens största tv-program för morgonnyheter: Morgonstudion och Nyhetsmorgon. Det är intressant att studera just dessa eftersom Morgonstudion sänds på SVT som är en public service-kanal och Nyhetsmorgon sänds på TV4 som är en kommersiell kanal. Morgonstudion finansieras av Sveriges invånare genom en public service-avgift, medan Nyhetsmorgon finansieras av tv-reklam och har ett vinstdrivande syfte. Tidigare forskning visar att public service ägnar sig mer åt hårda nyheter än kommersiella medier (Brekken, m.fl., 2012. Jönsson & Strömbäck, 2007. Reinemann, m.fl., 2017). Om de olika vinstintresserna styr innehållet kan det generera i olika återspeglingar av verkligheten. Hur detta visar sig i nyhetsintervjuer med politker ska den här sudien undersöka. Studien fokuserar på vilka vanligt förekommande nyhetsgestaltningar (se avsnitt 5.2 Gestaltningstyper) som förekommer i

nyhetsintervjuerna. Den fokuserar också hur interaktionen fungerar mellan

samtalsdeltagarna i nyhetsintervjurna som också kan beskrivas som institutionella samtal mellan journalister och politiker. De institutionella samtalen som ska studeras är

nyhetsintervjuer med Centerpartiledaren Annie Lööf och Miljöpartiets språkrörskandidat Märta Stenevi.

Under det senaste århundrandet har journalistiken och dess gestaltningar av verkligheten förändrats och utvecklats enormt. Underhållning förekom såklart även för 100 år sedan men från början hade journalistiken övervägande upplysande och folkuppfostrande avsikter, där moraliska budskap styrde vinklingen och gestaltningen av nyheter (Djerf-Pierre & Weibull, 2001, s. 14). Efter andra världskrigets slut övergick detta till ett nytt journalistiskt synsätt där verkligheten skulle skildras som “den är”, utan moraliska pekpinnar eller tillrättalägganden. Att försöka spegla verkligheten innebar att på ett neutralt sätt förmedla de viktigaste och mest intressanta händelserna till medborgarna. Under 1970-talet förändrades detta synsätt och journalister gick från att okritiskt

förmedla nyheter till att rapportera nyheter med ett kritiskt granskande förhållningssätt.

2

Med influenser från tv-shower i USA blev journalistiken i slutet på 1980-talet mer dramatiserad och upplevelseorienterad, både vad gäller uttrycksformer och

programinnehåll (Djerf-Pierre & Weibull, 2001, s. 292-293). Detta bidrog till att journalister oftare valde att gestalta och vinkla nyheter på ett sätt där tittarnas känslor engagerades mer. Till exempel genom att bjuda in tittarna att identifiera sig med individer som gestaltades i tv-rutan och känna empati för deras känslor, eller genom inslag av humor och ironi. Detta journalistiska synsätt fortsatte under 90-talet, men i allt högre grad med kommersialisering, individualisering och intimisering (Djerf-Pierre & Weibull, 2001, s. 304). Public service-monopolet avskaffades och nya kommersiella tv-kanaler etablerades (Djerf-Pierre & Weibull, 2001, s. 308). TV4 var en av de nya kommersiella tv-kanalerna som började konkurrera med Sveriges Television (SVT) i förmedlingen av nyheter. I den politiska nyhetsförmedlingen började journalister att bevaka makthavare och beslutsfattare individuellt, avslöja deras privatliv och personliga egenskaper (Djerf-Pierre & Weibull, 2001, s. 304). Det blev allt mer vanligt att gränserna mellan politikernas offentliga och privata roller luckrades upp i framförallt kommersiella underhållningsprogram, såsom soffprogram och pratshower. Skillnaden mellan morgon- och kvällstelevision var att morgontelevisionen lockade fram sårbara sidor hos politiker medan de ofta blev aggressivt utfrågade om mediedrev och skandaler i kvällsnyheterna. Intimiseringen vidgade det offentliga rummet och öppnade upp för ämnen som tidigare endast ansetts vara privata angelägenheter.

På grund av den snabba tekniska utvecklingen kännetecknas journalistiken idag av digitalisering och globalisering (Regeringen, 2019, s. 7). Medieutbudet har vidgats och konkurrensen har ökat mellan public service och kommersiella tv-kanaler. Kommersiella nyhetsmedier använder sig av algoritmer för att både producera och synliggöra sina nyheter samt för att anpassa dem efter publiken. Algoritmer är idag en djupt integrerad del av vårt samhälle och ger därför uttryck för dominerande föreställningar och

värderingar i nyhetsförmedlingen. Public Service låter inte sitt innehåll styras av algoritmer eftersom de är fria från kommersiella intressen. De har endast folkbildande och demokratiska intressen, vilket innebär de ska erbjuda ett brett och kvalitativt programutbud som inte styrs av dominerande föreställningar och värderingar.

Journalistiken och nyhetsintervjun som genre är i ständig utveckling vilket gör att studier av den alltid kommer vara relevant. Utvecklingen har gjort att konkurrensen blivit större

3

och morgonprogrammen har behövt anpassa sitt innehåll efter det. Vi vill studera politiska nyhetsintervjuer i Morgonstudion och Nyhetsmorgons eftersom de har olika vinstintressen för att ta reda på om detta kan påverka innehållet.

4

Bakgrunden ger först en inblick i morgonprogrammen Nyhetsmorgon och

Morgonstudion, där de studerade nyhetsintervjuerna sänts. Därefter följer avsnitt 2.3 Kommersiell tv och 2.4 Public Service som beskriver morgonprogrammens olika organisationsformer, vinstintressen och innehåll.

2.1 Nyhetsmorgon

Nyhetsmorgon är ett direktsänt morgonprogram på TV4. Nyheter varvas med fördjupande diskussioner, bevakning av de senaste trenderna, personliga intervjuer, kultur och sport (TV4, 2020). Programmet har nyhetssammanfattningar varje hel- och halvtimme, samt ett flertal reklampausavbrott. Programmet sänds över tre timmer varje dag året om. På vardagar sänds det mellan kl. 06.45-10.00 och på helger mellan 08.00-11.30.

2.2 Morgonstudion

Morgonstudion är ett morgonprogram på SVT1 som sänder direktsända inrikes- och utrikesnyheter – inklusive sport, kultur och nöje (SVT, 2020). Dessutom intervjuas aktuella gäster. Programmet har nyhetssammanfattningar varje hel- och halvtimme och väderrapporter kvart i och kvart över. Programmet sänds mellan kl. 06.00-09.10 på alla vardagar året om.

2.3 Kommersiell tv

TV4 är en kommersiell tv-kanal, vilket betyder att de är vinstdrivande och finansieras av reklamintäkter (Hadenius & Weibull, 2005, s. 186). Vad som avgör vilket slags innehåll som är kommersiellt eller inte förändras över tid (Regeringen, 2019, s.58). Det styrs också av vad som godtas av marknadsaktörerna eftersom kommersiell tv fungerar som deras reklampelare. Kommersiella företag styrs med andra ord främst av att öka

tittarsiffror snarare än att skapa innehåll baserat på samhällsbehov. Detta kan resultera i ett mer underhållande innehåll som går i linje med populär kultur och den breda

publikens intresse (Regeringen, 2019, s.10). TV4 beskriver själva på sin hemsida att de strävar efter ett oberoende och obundet innehåll då dem är fria från politiska partier,

5

organisationer och näringsliv. Innehållet ska vara trovärdigt och relevant, samtidigt som det finns plats för humor och allvar. TV4 vill vara nära, personliga och inkluderade för att påverka och beröra publiken (TV4, 2020).

2.4 Public service

Public service består av tre olika företag, Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR). Dessa verksamheter erbjuder tv och radio i

allmänhetens tjänst, vilket innebär ett innehåll som inte är beroende av kommersiella och politiska intressen eller höga tittarsiffor (Hadenius & Weibull, 2005, s. 215). Public service-kanaler finansieras av TV-avgifter som Sveriges invånare betalar via skattsedeln (Hadenius & Weibull, 2005, s. 224). Innehållet ska gå i linje med hela publikens behov och intressen för att på så vis vara relevant för både majoriteter och minoriteter

(Hadenius & Weibull, 2005, s. 215). Enligt programföretagens sändningstillstånd som reglerat public service-kanalernas innehåll sedan 1990-talet ska de erbjuda

samhällsbildande programutbud som visar upp specialiserade intressen och kompetenser samt fördjupande samhällsanalyser (Regeringen, 2019, s. 57-58). Innehållet ska också kännetecknas av mångfald, god kvalitet, stark integritet och relevans. Regeringen framhåller att dessa demokratiska intressen är en nödvändig förutsättning i ett

demokratiskt samhälle som värnar om den fria åsiktsbildningen. De menar också att de särskilda ansvar som ligger på public service-företagen inte hindrar de från att även producera ett brett innehåll i en konventionell riktning.

6

Syftet med den här studien är att med hjälp av samtalsanalys undersöka likheter och skillnader mellan politiska nyhetsintervjuer i Morgonstudion respektive Nyhetsmorgon. Detta för att nå kunskap om hur nyheter gestaltas i public service respektive kommersiell tv. Vi kommer därför analysera vilka gestaltningstyper som dominerar, hur

samtalsinteraktionen ser ut mellan politiker och journalister och även hur de förhåller sig till sina deltagarroller i det institutionella samtalet. Mer specifikt är gestaltningstyper olika ramar som organiserar och strukturerar medieinnehåll, samt skapar mening för innehållet (Strömbäck, 2014, s. 113-118). Ramarna syftar till att fånga publikens intresse och kan i sin tur kan influera vad medborgarna tycker om innehållet. Studien ingår i forskningsfältet för medieinnehåll.

3.1 Frågeställningar

- Vilka gestaltningstyper går att urskilja i inslagen?

- Hur förhåller sig deltagarna till sina fördefinierade deltagarroller i det institutionella samtalet?

7

Detta kapitel syftar till att ge en översikt av det tidigare forskningsområdet. Kapitlet är indelat i fyra avsnitt där varje avsnitt går in djupare i ett område som berör vår studie. Det första avsnittet 4.1 Samtalsanalyser av nyhetsintervjuer samlar studier inom vårt område som tillämpat samtalsanalysen. Nästa avsnitt 4.2 Politiska nyhetsintervjuer behandlar forskning som på ett eller annat sätt undersökt politikers och journalisters interaktion i nyhetsintervjuer. I avsnittet 4.3 Public service och kommersiella etermedier redogör vi för forskning som jämfört nyheter i public service och kommersiella

etermedier. Avsnitt 4.4 Journalistikens dagordningar och gestaltningar beskriver hur gestaltningsteorin använts i den tidigare forskningen. Med hjälp av resultaten i detta avsnitt ämnar vi att finna forskningsluckan som vår studie ska fylla och som presenteras i kapitlets sista avsnitt 4.5 Forskningslucka.

4.1 Samtalsanalyser av nyhetsintervjuer

Mie Femø Nielsen (2006, s. 96-120) tar avstamp i samtalsanalysen i sin studie om danska TV-intervjuprogram och hur journalisten förhåller sig till samtalsanalysens principer, såsom samtalstur, intonationer och hantering av pauser. Femø Nielsen föreslår en handlingsbaserad systematik och presenterar tre olika journalistroller som speglar intervjuarens beteende genom kategorierna; argumenterande, redogörande eller berättande rollen. Femø Nielsen (2006, s. 96-120) har sett en koppling mellan

journalistrollen och i vilket syfte den intervjuade har blivit inbjuden, det vill säga om intervjuaren vill locka fram en debatt, reda ut någonting eller belysa ett narrativ. Denna systematik, kallad ”speaker-action approach”, lanseras som ett sätt att närma sig den komplexa uppbyggnaden av journalistens roll.

Även Cecilia Wadensjös (2008) studie som studerar politikerintervjuer i talkshows tillämpar en samtalsanalys. Analysen har avslöjat olika interaktionsstilar och hur dessa leder till att deltagarna tar olika mycket plats i samtalet. Wadensjö finner att politiker ibland frångår vad som förväntas av den intervjuade utifrån nyhetsintervjuns inramning, exempelvis genom att svara innan färdigställd fråga och genom motfrågor till

journalisten (Wadensjö 2008, s. 131). Samtidigt lyckas politikern ofta bidra till samtalet genom att bjuda på sig själv och leverera genomarbetade svar (Wadensjö 2008, s. 135).

8

Journalisten försöker i sin tur återta ordet genom responsiva ord och konfronterande frågor, vilket är två handlingar som förknippas med regelrätta nyhetsintervjuer (Wadensjö 2008, s. 133).

4.2 Politiska nyhetsintervjuer

Journalistiken handlar i stort sett om att samla, producera och iscensätta yttranden. För detta grundläggande syfte, har en uppsättning tekniker och institutionaliserade metoder utvecklats av journalister och konstaterats av forskare (Kroon, 2006, s. 165-184; Heritage, 1985). Forskningen har även konstaterat nyhetsintervjun som en

institutionaliserad form för social interaktion, där särskilda sätt att använda språket har utvecklats (Ekström, Kroon & Nylund, 2006, s. 13-14).

Åsa Kroons (2006, s. 165-184) studie handlar om hur toppolitikernas citat är

konstruerade och representerade strax före val i en mediekontext. Citat har idag blivit en naturlig del av nyhetsjournalistiken. I TV byggs vanligtvis nyhetsrapporteringen upp kring citat i form av ljud- och videoklipp eller återberättelser av uttalanden. Materialet till denna studie hämtas från fyra olika tidningar från september 2002. De citat eller utdrag som förekommer i dessa tidningar har hämtats från en annan kontext, och tjänar till att locka läsare till artikeln eller för att markera ett nyckelämne. Studien visar att denna typ av citation används olika beroende på den citerade politikerns kön. Studien visar även på en tendens att citat används som ett sätt att förringa politiker som en grupp - en tendens som är oberoende av kön och påverkar nyhetsgestaltningen.

I en studie av Heritage (1985, s. 106-112) studeras hur journalister formulerar sig i nyhetsintervjuer. Studien visar att det finns två formuleringar som används frekvent av journalister vid institutionell interaktion. Den ena formuleringen är vänlig och

samarbetsvillig (cooperative recyclings), medan den andra är bedömande och

kritiserande (inferentially elaborative). Mer ingående beskriver Heritage att journalisten i den förstnämnda formuleringen försöker klargöra och sammanfatta intervjupersonens huvudsakliga åsikter i svaret, troligtvis för att underlätta för publiken. I den sistnämnda formuleringen gör journalisten en uppdaterad och mer stridslysten version av

intervjupersonens svar, vilket Heritage berättar kan uppfattas som att journalisten vill utmana intervjupersonen. Heritage menar att detta är ett sätt för journalister att kunna bedöma eller kritisera det som intervjupersonen sagt, men samtidigt hålla sig inom ramen

9

för neutralitet. Båda formuleringarna är uppbyggda på en specifik del i intervjupersonens svar som journalisten valt att fokusera på. Denna del blir då intervjuns nästa samtalsämne och formuleringen påverkar vilken gestaltning som tar form. Heritage (1985, s. 112) berättar att det är möjligt att formuleringarna formas av producentens eller institutionens underliggande dagordning.

I Steven E. Clayman och John Heritages (2006, s. 49-77) studie utvecklar de ett system för analys av frågor som journalister ställer offentliga personer i nyhetsintervjuer och presskonferenser. Detta system tillämpar de sedan på data från presskonferenser med amerikanska presidenter från början och slutet av 1900-talet. Resultaten tyder på att journalister under den perioden blev mer aggressiva och mindre uppskattade i sitt sätt att behandla de amerikanska presidenterna. En direkt konsekvens av denna förändring kan innebära att presidenter avstår från att hålla presskonferenser där de står inför grova förhör och är mer utsatta för offentlig och journalistisk granskning. En mer indirekt konsekvens som föreslås är att förändringen kan ha orsakat en ökande skepsis gentemot makthavare. Detta innebär samtidigt att journalister kan stärka sin självständiga roll där de har makt att hålla makthavare ansvariga inför allmänheten (Clayman & Heritages, 2006, s. 49-77).

4.3 Public service och kommersiella etermedier

Svensk forskning som jämför nyheter i public service och kommersiella etermedier tog fart efter monopoltidens slut i början av 1990-talet. Public service hade länge dominerat radio och tv, men det var när monopolet avskaffades som nya kommersiella medier etablerades och forskningsintresset för hur organisationsformen påverkar, utbud, innehåll och effekter växte (Karlsson & Strömbäck, 2019, s. 351). Eftersom vi ska studera

Morgonstudions och Nyhetsmorgons nyhetsinnehåll är forskningen som jämför innehållet i public service och kommersiella medier relevant för oss.

Jönsson och Strömbäck (2007) gör en studie om medieinnehåll och kommer fram till att mjuka nyheter (som talar till publikens intresse) ökar, samtidigt som hårda nyheter (“viktiga” nyheter som är medborgarrelevanta) minskar i såväl public service som kommersiella kanaler. Dock är förändringarna måttliga. Det främsta innehållet i mjuka nyheter är underhållning, livsstil och sport, medan hårda nyheter behandlar ekonomi, politik, offentlig förvaltning och andra breda samhällsfrågor (Jönsson & Strömbäck,

10

2007). Studien visade även att public service-programmen Rapport och Aktuellt har störst andel hårda nyheter, medan det då existerande kommersiella nyhetsprogrammet på TV3 rapporterade övervägande mjuka nyheter. Det finns även internationell forskning som talar för att public service ägnar sig mer åt hårda nyheter än kommersiella medier (Brekken, m.fl., 2012. Reinemann, m.fl., 2017).

Utöver hårda/mjuka nyheter har Strömbäck och Nord (2014, 2018) studerat svenska nyhetsmediernas gestaltningar av inrikespolitik under perioden 1990 - 2004. Resultatet visar att nyheter som gestaltar inrikespolitik som spel-/strategi eller skandal ökar under perioden, medan nyheter som gestaltar politik som sakfråga minskar. I det förstnämnda är maktkamp och opinionsläge i fokus. Författarna menar att detta kan vara en

konsekvens av kommersialisering och marknadsanpassning. Nord och Strömbäck (2014, 2018) har även kommit fram till att spel-/strategigestaltning ökade generellt under de fem valrörelserna 1998 - 2014, medan sakgestaltning minskade. TV4 har alltid gett större utrymme för spel-/strategigestaltningar än SVT, vilket bevisar att det fortfarande finns skillnader mellan olika medier även om utvecklingen över tid går åt samma håll (Nord & Strömbäck, 2014, 2018).

4.4 Journalistikens dagordningar och gestaltningar

Dagordningsteorin och gestaltningsteorin har påverkat analyser inom medieforskningen som handlar om vad medierna rapporterar om, hur de formar mediebilden samt hur detta påverkar samhällsopinionen.

I en studie av Göran Eriksson (2006, s. 55-65) undersöks hur gestaltningarna kommer till uttryck i medietexten. Det är en historiskt jämförande studie med data från svenska tv-nyhetsprogram från 1978, 1993 och 2003. De tv-nyhetsprogram som ingår i datan från 1978 är Aktuellt (SVT 1) och Rapport (SVT 2). Nyheterna på TV4 inkluderas även i datan från 1993 och 2003. Erikssons studie skiljer sig från vår eftersom den studerar redigerade nyhetsberättelser med politiker som gestaltas av journalister och reportrar, till exempel i reportageform, medan vi studerar direktsända intervjuer. Studien syftar till att avslöja de diskursiva strategier som används i nyhetsjournalistik när politikernas svar redigeras. Resultatet visar att politikernas svar i det redigerade materialet skiljer sig från det ursprungliga sammanhanget. Detta beror på att endast delar av svaret används i det färdiga materialet, men även att svaret blir integrerat i en, ofta dramatiserad, berättelse

11

där journalistens röst beskriver politikerns känslor, tankar eller vad hen gör kopplat till svaret. Med andra ord är det vanligt att journalister gör en dramatiserad gestaltning när de redigerar politiska nyhetsinslag (Eriksson, 2006, s. 55-65).

Gaye Tuchman (1978) och hennes studie Making news nämns ofta i forskning som fokuserar på hur gestaltningarna påverkar publiken. Studien problematiserar det faktum att nyheter fungerar som ett fönster till omvärlden och att nyhetsmedier har makt över hur detta fönster är utformat. Tuchman menar att människor, genom detta fönster, lär sig om bland annat sig själva och andra, om institutioner, makthavare, livsstilar och andra länder. Hon konstaterar också i sin studie att detta fönster aldrig kan vara en objektiv spegling av verkligheten eftersom det är utformat av människor som har tagit beslut utifrån medvetna eller omedvetna värderingar. Tuchmans studie är relevant för vår studie eftersom den stärker problematiken kring medias makt att spegla verkligheten.

Detta kapitel bidrar med viktig kunskap inom forskningsområdet som vi kommer ha nytta av genom att jämföra den med våra resultat och slutsatser. I nästa kapitel presenteras studiens teoretiska ramverk.

4.5 Forskningslucka

Forskningsluckan som vår studie ska fylla har uppenbarat sig i tre av de ovanstående avsnitten: 4.1 Samtalsanalys av nyhetsintervjuer, 4.3 Public service och kommersiella etermedier och 4.4 Journalistikens dagordningar och gestaltningar. Här nedan presenteras forskningsluckan utifrån dessa avsnitt.

Tidigare samtalsanalyser av nyhetsintervjuer tenderar att fokusera på nyhetsintervjun främst som en serie av frågor och svar. De fokuserar då enbart på interaktionen mellan samtalsdeltagarna utan komplement av andra teorier. Detta mindre utredda område är ett viktigt fokus i vår uppsats där vi integrerar samtalsanalys med gestaltningsteori. På så sätt kan vi studera både interaktionen och gestaltningarna i nyhetsintervjuer.

Studier som jämför innehållet i public service och kommersiell tv är kvantitativa och fokuserar ofta på andelen hårda respektive mjuka nyheter (Brekken, m.fl., 2012. Jönsson & Strömbäck, 2007. Reinemann, m.fl., 2017). Vår studie fyller en forskningslucka därför att den kommer bidra med kvalitativ kunskap om hur nyhetsgestaltningarna kommer till uttryck i nyhetsintervjuer i public service respektive kommersiell tv.

12

Till skillnad från dagordningsteorin som ofta grundar sig i studier av McCombs och Shaw (1972) antar den redan befintliga forskningen om gestaltningsteorin ofta ett

socialkonstruktivistiskt perspektiv, det vill säga mediernas roll i hur människor förstår sin omvärld (Strömbäck, 2015, s.118). Med andra ord fokuserar forskningen mer på hur gestaltningarna påverkar publiken än hur gestaltningarna kommer till uttryck i nyhetsintervjuer, vilket är ett fokus i den här studien.

13

Vi har i valet av teorier utgått från de som bäst kan hjälpa oss besvara våra

frågeställningar. Gestaltningsteorin och samtalsanalysen är två viktiga byggstenar i studien som våra frågeställningar kretsar kring.

Gestaltningsteorin har valts ut eftersom den skapar förståelse för mediers gestaltningar. I avsnitt 5.1 Gestaltningsteorin förklaras teorins utgångspunkter. Därefter definieras fem gestaltningstyper i avsnitt 5.2 Gestaltningstyper, vilket kommer hjälpa oss att besvara den första av studiens frågeställningar.

Samtalsanalysen är relevant vid studier av institutionella samtal (Ekström, 2007, s. 971). Därför kommer samtalsanalysen att användas både som teori och metod i den här

undersökningen. För att begränsa studien har specifika delar inom samtalsanalysen valts ut till teorikapitlet. Dessa delar är nödvändiga för att uppnå studiens syfte och besvara samtliga av studiens frågeställningar. I avsnitt 5.3 Samtalsanalysen som teori ges en överblick av samtalsanalysen som teori, därefter definieras centrala begrepp i kapitel 5.4 Centrala begrepp inom samtalsanalysen. För att få en förståelse för nyhetsintervjun som institutionellt samtal avsätts avsnitt 5.5 Institutionella samtal. Därefter beskrivs

samtalsdeltagarnas fördefinierade roller i det institutionella samtalet i avsnitt 5.5.1 Deltagarroller. Avsnitt 5.6 Politikens medialisering fungerar som ett komplement till avsnitt 5.5.1 Deltagarroller, eftersom det bidrar till kunskap om deltagarnas relation.

5.1 Gestaltningsteori

Gestaltningsteorin eller framing theory, som är den engelska benämningen, är en teori som bygger på dagordningsteorin. Många forskare hävdar att gestaltningsteorin bör ses som en del av dagordningsteorins andra nivå (Strömbäck, 2014, s. 108-109).

Dagordningsteorin visar att de frågor som medierna ger uppmärksamhet åt och lyfter fram, är det som medborgarna tänker på och anser vara viktiga samhällsfrågor. Med andra ord överförs mediernas dagordning till medborgarnas dagordning.

Dagordningsteorins andra nivå bygger på detta tankesätt och visar att medierna även har inflytande över hur medborgarna ska tänka på det som står högt upp på dagordningen. Mer specifikt fokuserar gestaltningsteorin på hur medierna skapar ramar som organiserar

14

och strukturerar medieinnehåll, samt skapar mening för innehållet, vilket i sin tur kan influera vad medborgarna tycker om innehållet (Strömbäck, 2014, s. 113-118). Ramarna kategoriseras i olika gestaltningstyper som beskrivs mer ingående i nästkommande avsnitt. Vad som påverkar mediernas gestaltningar kan bland annat vara kulturella och samhälleliga normer, redaktionella rutiner, rådande nyhetsvärderingar, uppfattningar av vad som är kommersiellt gångbart och den samhälleliga debatten kring olika frågor.

5.2 Gestaltningstyper

Studier av medieinnehåll har identifierat ett antal vanligt förekommande

nyhetsgestaltningar. Dessa har olika innebörd men delar att de alla syftar till att fånga publikens intresse. Gestaltningstyperna är konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ekonomisk konsekvensgestaltning, moralgestaltning och ansvarsgestaltning (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95-96). Studien använder dessa som verktyg för att urskilja vilka gestaltningar som får utrymme i nyhetsintervjuerna samt i vilken utsträckning de förekommer. Gestaltningstypernas funktion är även att definiera likheter och skillnader mellan hur Nyhetsmorgon och Morgonstudion skapar ramar för medieinnehåll. En del av dessa gestaltningstyper stämmer mer överens med TV4:s kommersiella intressen och innehåll, medan andra snarare stämmer mer överens med public service samhällsnyttiga innehåll och demokratiska intressen (Regeringen, 2019).

5.2.1 Konfliktgestaltning

Konfliktgestaltningen fångar uppmärksamhet genom att betona konflikter mellan individer, grupper eller institutioner. Medierna har kritiserats för att använda denna typ av gestaltning vid framställning av nyheter. Kritiker menar att den skapar cynism hos publiken, det vill säga ger människorna en närmast känslokall livsåskådning då den framställer ett hårt politiskt klimat (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95).

5.2.2 Human interest-gestaltning

Human interest-gestaltningen framställer en fråga, händelse, eller ett problem genom att anlägga en känslomässig vinkel eller mänskligt perspektiv. Human interest-gestaltningen förekommer ofta och fångar mottagarens intresse genom dramatisering, personifiering och att spela på dennes känslor. På så sätt kan mottagaren relatera till nyhetens innehåll (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95-96).

15

5.2.3 Ekonomisk konsekvensgestaltning

Ekonomisk konsekvensgestaltning anlägger en ekonomisk vinkel i framställningen av en nyhet. Fokuserar på vilka ekonomiska konsekvenser en händelse, fråga eller ett problem kan få för individer, grupper, institutioner, regioner eller länder. Gestaltningen

förekommer ofta i nyhetsrapportering (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 96).

5.2.4 Moralgestaltning

Moralgestaltningen sätter en fråga, händelse eller ett problem i en kontext av moraliska och religiösa bestämmelser. I den här typen av gestaltning kan det framkomma moraliska budskap eller riktlinjer över hur publiken borde agera eller tycka i en viss fråga. Ofta sker dessa hänvisningar genom att journalisten skriver ett reportage där hen återger eller citerar vad individer/grupper anser i frågan. Anledningen till det är journalistikens ideal om objektivitet (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 96).

5.2.5 Ansvarsgestaltning

Ansvarsgestaltningen utpekar en individ, grupp eller aktörsgrupp som ansvarig för att en fråga eller ett problem ska kunna lösas (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 96).

5.3 Samtalsanalys som teori

Samtalsanalysen utgår ifrån att alla samtal har en klar systematisk struktur. Ett yttrande leder till nästa och en fråga föder svar eller nya frågor (Ekström & Moberg, 2019, s. 74-75). Enligt samtalsanalysen följer även samtalen regler som ofta är underförstådda av samtalsdeltagarna, antingen för att de är inlärda som en del av språkutvecklingen eller för att de är förbestämda utav samtalsgenren, till exempel intervjuer. Dessa regler omfattar bland annat hur länge man får tala och hur man ger och tar ordet. Vid olika typer av samtal är strukturen och reglerna mer eller mindre tydlig, vilket vi återkommer till nedan. Detta innebär att alla samtal kan studeras med samtalsanalys oavsett om samtalet är vardagligt och privat, eller institutionellt och offentligt. Samtalsanalysen definierar kommunikation som ett språkligt arbete där betydelsen av yttranden skapas i själva interaktionen mellan samtalsdeltagarna. Samtal är dynamiska och utvecklas stegvis. Ofta sker detta inom en fördefinierad kontext och struktur. Nedan följer begrepp som

16

5.4 Centrala begrepp inom samtalsanalys

Mats Ekström och Ulla Moberg (2019, s. 76-79) redogör för centrala begrepp inom samtalsanalysen. De begrepp vi har valt att inkludera i vårt teoretiska ramverk, eftersom de är mest relevanta, är samtalstur, närhetspar, turtagning och nästa-tur-bevismetoden.

5.4.1 Samtalstur

Är den tidsperiod då en talare har ordet, utan att bli avbruten (Ekström & Moberg, 2019, s. 76).

5.4.2 Närhetspar

Utgör en sekvens i samtalet. Består av två delar som hänger ihop med varandra i samtalet. Ett exempel på det är om den första delen är en hälsning eller en fråga, som skapar förväntningar på den andra delen. Dessa två delar utgör då en sekvens i samtalet. Om inte dessa förväntningar besvaras uppstår det en störning i interaktionen (Ekström & Moberg, 2019, s. 76).

5.4.3 Turtagning

Är på det sätt som ordet fördelas mellan samtalsdeltagare (Ekström & Moberg, 2019, s. 76).

5.4.4 Nästa-tur-bevismetoden

Hjälper forskare att förstå deltagarnas syfte med samtalet. Det går till på så sätt att om en av deltagarna gör ett yttrande kan forskaren förstå dess situationella betydelse genom att undersöka hur yttrandet tas emot och hanteras i det/de yttranden som följer. Hur de andra deltagarna i samtalet visar att de uppfattar innebörden i yttrandet/handlingen avslöjar alltså deltagarnas syfte med samtalet (Ekström & Moberg, 2019, s. 79).

5.5 Institutionella samtal

Då vi ska studera nyhetsintervjuer där deltagarna representerar olika institutioner faller samtalen inom ramen för institutionella och professionella samtal. Samtalsanalysen definierar institutionella samtal utifrån de samtalsregler som definierats inom detta område. Samtalsreglerna för institutionella samtal är i princip samma som i

vardagssamtal, men det finns också några undantag (Heritage & Clayman 2010,

17

samtalet är orienterat mot och utformat för dessa uppgifter (Ekström & Moberg, 2019, s. 77). Deltagarna kan exempelvis ha i uppgift att intervjua, förhöra, ställa diagnoser, ge råd, ge service osv. För det andra ska minst en av deltagarna företräda en institutionell identitet och profession som exempelvis journalist, läkare, domare eller politiker, och har därmed professionella normer och uppdrag att förhålla sig till. I nyhetsintervjun har både journalisten och politikern i uppdrag att inför publiken representera och legitimera de institutioner de företräder. Detta sker på olika sätt, vilket vi återkommer till i nedan. För övrigt är det vanligare att i vardagssamtal använda kroppsspråk och småord som “aha” och “mm” som bekräftande uttryck för gemenskap och sammanhållning, samt för att markera att vi lyssnar och håller med personen som talar (Ekström, 2006, s. 71). Det krävs även specifika språkhandlingar som tillämpas för att gemensamt etablera och avsluta samtalet. Ett exempel på det är att om du ringer upp en vän för att du vill fråga något kan du inte ställa frågan och sedan efter vännens utläggning lägga på luren. Detta hade orsakat en störning i interaktionen eftersom vardagssamtal kräver att du etablerar och avslutar relationen genom handling. I institutionella samtal och framförallt i nyhetsintervjuer, uppstår inte dessa störningar lika ofta eftersom förväntningarna på samtalsdeltagarnas språkhandlingar ser annorlunda ut. Parterna visar en relation av formellt beroende genom att undvika markörer för sammanhållning och gemenskap. Dessutom behövs inte språkhandlingar för att etablera samtalssituationen i

nyhetsintervjuer. Situationen blir nämligen etablerad i direkt anslutning till att den visas upp för tittarna.

5.5.1 Deltagarroller

Deltagarna har på förhand definierade deltagarroller i det institutionella samtalet. Rollerna kan formas och utvecklas på olika sätt i samtalet, samt begränsa vilka

förväntningar som finns på deltagarna i samtalet. Deltagarnas handlingar är organiserade och koordinerade som en turtagning mellan frågor och svar. En tydlig skillnad mellan journalistens och politikerns roll i nyhetsintervjun är att journalisten ställer frågorna, introducerar nya ämnen och styr turtagningen och politikern svarar (Ekström & Moberg, 2019, s. 77). När journalisten utformar intervjun enligt denna struktur skapas

gestaltningar, både medvetet och omedvetet. Innehållet utformas utefter publiken och samtalsdeltagarnas vilja kommer i andra hand (Ekström & Moberg, 2019, s. 92). Att

18

publiken står i fokus visar sig inte bara i utfrågningen utan även genom att deltagarna förväntas ge mer utvecklade svar än vad som är vanligt i vardagssamtal.

Annat som kännetecknar journalistens roll i det institutionella samtalet är

objektivitetsidealet, det vill säga att hålla sig inom ramen för neutralitet (Ekström, 2006, s. 36-37). För att behålla neutraliteten i innehållet antar journalisten vissa diskursiva strategier. Begreppet strategi betonar att journalister hanterar olika situationer genom att anpassa sina yttranden utefter dem. En av dessa strategier är att använda passivform och substansiveringar istället för att tala i jag-form och på så vis utelämna aktören.

Journalister kan också citera andra röster och låta dem stå för de partiska yttrandena. Ytterligare en strategi är att ställa en ny fråga direkt efter intervjupersonens svar istället för att uttrycka en värdering av svaret (Ekström & Moberg, 2019, s. 92). Journalistrollen innebär också att organisera politiska händelser och förflytta den politiska scenen in i medierna (Ekström, 2006, s. 68). Publiken har förväntningar på journalisten i

institutionella samtal med politiker eftersom politikers handlingar och beslutsfattande har stor påverkan på deras liv. Det är journalistens uppgift att förse publiken med alla frågor och svar de behöver och önskar (Ekström, 2006, s. 14-23).

Politikerns roll i det institutionella samtalet handlar om att synas i fler sammanhang och nå större publiker. Resultatet av detta är att politiken har tagit större plats i

kändiskulturen där förmågan att skapa en medial omtyckt personlighet genererar makt och legitimitet (Ekström, 2006, s. 21). Enligt Corner (2003, s.73) är politikernas arbete förankrat i två sfärer, som naturligtvis kan överlappa varandra, men som hjälper till att förstå politikerrollen. De olika sfärerna kräver helt olika kompetenser och kvalitéer av politikern. Den ena sfären omfattas av de politiska institutionerna och processerna. Här ingår partiets interna arbete, arbetet i riksdags- och regeringssammanhang, och

utredningar och förhandlingar. Den andra sfären kallas för den publika sfären eftersom det är här politiker axlar rollen som publika figurer och går in i offentligheten. Detta sker exempelvis när politiker deltar i institutionella samtal med journalister. Politiker befinner sig i den publika sfären genom att till exempel marknadsföra sig själva, odla sitt rykte, söka stöd, bli populär och trovärdig (Corner, 2003 s. 73). Då sfären är öppen för allmänheten ingår även att politiken värderas och granskas offentligt (Corner, 2003, s. 73).

19

5.6 Politikens medialisering

Politikens medialisering är en process mellan två aktörer; medierna och politiken. Förhållandet mellan medier och politik präglas av både konflikt och ömsesidigt beroende, vilket har riktat uppmärksamhet till frågan om vem som har makt över vem. (Ekström, 2006, s. 11). Två teorier har formats utifrån denna frågeställning (Corner & Pels, 2003 s. 4). Den ena teorin menar att medierna är politiserade och beroende av politiken för att fungera. Journalistiken är politikens scen där betydande politisk påverkan utspelar sig. Denna teori kritiserar därför objektivitetsidealet och menar att neutralitet aldrig kan uppnås så länge politiska aktörer, marknadsförare och

opinionsbildare kan påverka nyhetsrapporteringen. Den andra teorin säger istället att medierna har kolonialiserat politiken (Meyer, 2002). Denna teori påstår det motsatta, det vill säga att medierna dominerar över och har makt att förändra politiken. Detta maktspel blir väldigt synligt i samtalsanalyser av nyhetsintervjuer med politiker eftersom dessa två auktoritära roller sätts emot varandra. Det går inte att konstatera vilken av teorierna som stämmer eller inte eftersom denna påverkansrelation går i båda riktningarna;

kolonialisering och politisering sker samtidigt (Ekström, 2006, s. 11).

Teorierna ovan bildar tillsammans det teoretiska ramverk som den här studien utgår ifrån vid betraktandet av materialet. Hur och med vilken metod vi undersöker materialet presenteras i kapitlet nedan.

20

Metodkapitlet inleds med avsnitt 6.1 Samtalsanalys som metod, som beskriver studiens valda metod. I avsnitt 6.2 Tillvägagångsätt beskrivs hur samtalsanalysen applicerats på materialet. Därefter problematiseras metoden i avsnitt 6.3 Metodproblem. I avsnitt 6.4 Reliabilitet och validitet resonerar vi kring studiens trovärdighet. I avsnitt 6.5

analysschema finns det analysschema som använts som underlag i analysen av det transkriberade materialet.

6.1 Samtalsanalys som metod

Samtalsanalys är en kvalitativ metod och är den mest etablerade traditionen och metoden för analys av samtal (Heritage & Clayman 2010, Hutchby & Wooffitt 2008, Sidnell 2010, Sidnell & Stivers 2014). Samtalsanalysen studerar språk med avseende på

handlingar. Det vill säga hur interaktionen går till, vad deltagarna gör i samtalet och vad de uppnår (Ekström & Moberg, 2019, s. 73). Vad deltagarna uppnår i samtalet kan exempelvis vara i form av att hantera roller, relationer, gemensamma uppgifter och större projekt. För att lyckas med detta måste vi studera de små sociala fenomenen eftersom det är genom de små sociala fenomenen som vi förstår större sociala fenomen (Ekström & Moberg, 2019, s. 78). Det är även de små fenomenen som etablerar sociala relationer och roller, vilket gör att större uppgifter kan genomföras i vardagliga och institutionella sammanhang. För att kunna förstå detta måste små sociala fenomenen såsom ordval, pauser, intonationer, röstläge, diskurspartiklar (dvs. småord som ju, okej, hm) markeras och överföras från tal till skrift genom en transkribering. I transkriberingen används olika symboler för att markera vad som sker och inte sker i samtalet. För att kunna utföra en transkribering krävs en uppsättning symboler som fungerar som ett regelverk för hur olika skeenden ska markeras i materialet (Ekström & Moberg, 2019, s. 82-83). Att tydligt hänvisa till specifika rader i det transkriberade materialet för att styrka resultat och

slutsatser är utmärkande för samtalsanalys. Nedanför presenteras hur vi gått tillväga när vi applicerat samtalsanalysen på vårt material.

6.2 Tillvägagångssätt

Första steget i undersökningen var att välja vilket slags samtal vi ville studera, det vill säga nyhetsintervjuer med politiker. Mer specifikt valde vi fyra nyhetsintervjuer, varav

21

två är nyhetsintervjuer med Centerpartiledaren Annie Lööf och två är nyhetsintervjuer med Miljöpartiets språkrörskandidat Märta Stenevi. Två av intervjuerna är från

Nyhetsmorgon och två är från Morgonstudion eftersom vårt syfte är att jämföra dessa två morgonprogram. Intervjuerna valdes för att de liknar varandra ur flera aspekter (se avsnitt 7. Material). Därefter observerades det valda materialet och delades in i

sekvenser. Det mest naturliga var att dela in sekvenserna enligt närhetsparen; fråga och svar. Närhetspar är ett centralt begrepp inom samtalsanalysen som beskriver två delar som hör ihop med varandra, såsom frågan och svaret gör (Ekström & Moberg, 2019, s. 76). För att kunna välja ut vilka sekvenser som har störst relevans för vår studie, utformades ett analysschema utifrån studiens syfte och frågeställningar, se avsnitt: 6.5 Analysschema. Därefter gjordes mindre detaljerade transkriptioner av samtliga sekvenser. Detta för att få en överblick och med hjälp av analysschemat kunna välja ut sekvenser baserat på vad studien ska fokusera på. De sekvenser där störst andel frågeställningar från analysschemat kunde besvaras, var de som tillslut valdes ut.

Nästa steg var att transkribera de utvalda sekvenserna på detaljnivå, fortfarande med analysschemat som underlag. För att på ett strukturerat sätt kunna anteckna vad som sker i texten användes en uppsättning transkriptionssymboler. Dessa är viktiga för att kunna förstå, och tydligt markera vad som sker i samtalet. I den här undersökningen har

transkriptionssymbolerna hämtats från Ulla Moberg och Mats Ekström kapitel i Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (2019, s. 83-84), se Bilaga 1. De valdes därför att de upplevdes enkla att förstå och beskrevs på svenska, vilket minimerar risken för att det ska uppstå missförstånd i beskrivningen av transkriptionssymbolerna och dess

applicering. Sekvenserna observeras sedan om och om igen, vilket varje gång genererar nya iakttagelser och korrigeringar i transkriptionen. Detta är en förutsättning för att viktiga detaljer inte ska utelämnas.

6.3 Metodproblem

Mycket av empirin försvinner när vi väljer att endast transkribera utvalda sekvenser i videoinspelningarna (Eidevald, 2019, s. 126), vilket kan innebära att studien går miste om sekvenser som skulle kunna påverka resultatet. Trots att kvalitativa studier sker förutsättningslöst är det alltså upp till undersökaren att välja ut de sekvenser som ska transkriberas mer i detalj. Detta betyder att forskarens intresse styr vad som ska undersökas närmare i materialet. Det är dessutom omöjligt att få transkriptionerna

22

objektiva eftersom de görs av människor. Den som transkriberar kommer alltid att missa fenomen som finns i inspelningarna, antingen omedvetet eller på grund av att hen inte har något intresse av dem (Ekström & Moberg, 2019, s. 83). Värt att poängtera är också att transkriptionen endast utgår ifrån det vi kan se av samtalet på videoinspelningen. Det vi inte kan se är om någon av samtalsdeltagarna interagerar och skapar mening med hjälp av kroppsspråk medan de inte syns i bild.

6.4 Reliabilitet och validitet

I den här studien finns kriterier för bedömningen av kvaliteten, det vill säga kriterier för hur hög trovärdighet studien har. Specialpedagogiska institutionen (2016) förklarar att det första kriteriet är reliabilitet och betyder tillförlitlighet. Analysschemat (se avsnitt 6.5 Analysschema) som är modifierat efter studiens syfte och frågeställningar ökar studiens reliabilitet eftersom det förväntas generera samma resultat varje gång analysen

genomförs eftersom schemats innehåll är bestående. Samtalsanalysen innebär en

välarbetad transkribering som ligger nära materialet vilket också möjliggör att andra kan utföra exakt samma studie utifrån vår metod eftersom materialet finns tillgängligt i detalj (Bryman, 2011, s. 352).

Att studien ska kunna göras om på nytt av vem som helst kallas extern reliabilitet. Att de som utför studien har samma uppfattning och kunskap om vad som studeras kallas intern reliabilitet. För att ge studien goda förutsättningar för detta har vi läst på om teorier och bekantat oss med forskningsfältet tillsammans. Vi har tagit gemensamma beslut och om det har uppstått meningsskiljaktigheter har vi diskuterat och kommit fram till en

överenskommelse.

Det andra kriteriet, validitet, innebär att studiens mätinstrument måste ha en hög giltighet (Stukát, 1993, s. 10). Detta är mer relevant i kvantitativa studier eftersom metoden då kräver ett mätinstrument såsom exempelvis ett test, prov eller enkät (Specialpedagogiska institutionen, 2016). Även validitet delas upp i intern och extern. Den interna validiteten beror på om teorier och begrepp kan förklaras på ett begripligt sätt och kan appliceras på det valda materialet. Vi har ägnat mycket tid åt att förstå teorier och begrepp och hur de är relevanta för oss, vilket ökar den interna validiteten. Transkriptionen underlättar även appliceringen av teorier och metoder eftersom vi enkelt kan hänvisa till specifika

23

Extern validitet handlar om huruvida man kan generalisera studiens resultat till andra situationer (Bryman, 2011, s. 352). Vi valde fyra intervjuer för att representera olika situationer men det är inte tillräckligt för att kunna generalisera hur alla andra nyhetsintervjuer med politiker utspelar sig.

6.5 Analysschema

Analysschemat är utformat för att likheter och skillnader ska kunna urskiljas mellan Morgonstudion (public service) och Nyhetsmorgon (kommersiell tv). Den första punkten i analysschemat har sin utgångspunkt i gestaltningsteorin och hjälper till att besvara studiens första frågeställning. Resterande punkter har sin utgångspunkt i samtalsanalysen som teori och hjälper till att besvara studiens andra och tredje frågeställning.

• Hur gestaltas nyheten och vilka gestaltningstyper går att urskilja? • Hur förhåller sig deltagarna till sina fördefinierade deltagarroller i det

institutionella samtalet?

• Hur leder journalisten samtalet? o introducerar nya ämnen

o samtalstur: hur ser samtalsturen ut? hur länge har talarna ordet? o turtagning: när och hur fördelas ordet?

• Hur tas ett yttrande emot och hanteras i det/de yttranden som följer enligt nästa-tur-bevismetoden?

• Fungerar närhetsparen som de ska eller förekommer det någon störning i interaktionen?

• Hur påverkar ordval, pauser, intonationer, röstläge, diskurspartiklar (dvs. småord som ju, okej, hm) betydelsen av deltagarnas yttranden?

24

Materialkapitlet beskriver materialet i detalj och motiverar varför det valts ut. Materialet består av fyra intervjuer som förväntas ge lämpliga och trovärdiga svar på våra

frågeställningar. Intervjuerna har valts eftersom de liknar varandra ur flera aspekter, vilket gör det intressant och skapar goda förutsättningar att genomföra en jämförande analys. En av dessa aspekter är att morgonprogrammen intervjuar samma politiker angående samma nyhet. I två av intervjuerna intervjuas centerpartiledaren Annie Lööf angående hennes comeback i politiken efter föräldraledigheten. I de andra två

intervjuerna intervjuas Miljöpartiets språkrörskandidat Märta Stenevi med anledning av att hon har blivit utvald till språkrörsposten av partiets egen valberedning. Då syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan Nyhetsmorgon (kommersiell kanal) och Morgonstudion (public service), har vi valt intervjuer där politikerna intervjuas i båda morgonprogrammen.

En annan av dessa aspekter är att intervjuerna som berör samma nyhet även sänds nära i tid. Mer specifikt sändes intervjuerna med Annie Lööf 29 augusti i Nyhetsmorgon och 31 augusti I Morgonstudion 2020. Intervjuerna med Märta Stenevi sänds 27 november i Nyhetsmorgon och 28 november i Morgonstudion 2020. Värt att poängtera är dock att Nyhetsmorgons intervju med Annie Lööf sker samma dag som hon ska hålla sitt sommartal, vilket är vad som markerade hennes comeback i politiken, medan Morgonstudions intervju sker två dagar efter. Det är möjligt att detta kan påverka

kanalernas gestaltningar och val av samtalsämnen eftersom Nyhetsmorgon inte kan ställa några frågor om vad som sades i sommartalet.

Intervjuerna med Märta Stenevi är mellan 8 och 9 minuter. Intervjun med Annie Lööf är drygt 18 minuter i Nyhetsmorgon och 9 och en halv minut i Morgonstudion. Materialet vi har använt oss av är hämtat från Svensk mediedatabas (SMDB) arkiv genom hemsidan smdb.kb.se.

Något som bör tas hänsyn till är att Märta Stenevis och Annie Lööf har olika bakgrunder i politiken och inte är lika etablerade i sina roller. Märta Stenevi är ny i politiken och kandiderar om språkrörsposten medan Annie Lööf är en etablerad och erfaren politiker. Att Märta Stenevi inte är ett lika välkänt ansikte som Annie Lööf, kan påverka hur

25

journalisterna valt att utforma intervjuerna vad gäller frågor och gestaltningar. En annan aspekt som bör lyftas fram är att politikerna blir intervjuade av olika journalister i Morgonstudion, medan Jennie Strömstedt är Nyhetsmorgons journalist vid båda tillfällena. I Morgonstudion är det Caroline Neurath och Pelle Nilsson som intervjuar Annie Lööf, medan Karin Magnusson och Ted Wigren intervjuar Märta Stenevi. Det är möjligt att detta kan påverka intervjuernas utfall på så sätt att Nyhetsmorgon får en mer ensidig bild än i Morgonstudion där olika journalister får komma till tals.

26

Resultatet är strukturerat utefter varje enskild intervju. De valda sekvenserna från intervjuerna presenteras i samma kronologiska ordning som förekommer i intervjun. För att läsaren ska kunna förstå vårt resultat har vi utfört en noggrann transkription av samtalen som vi hänvisar till under hela analysen (se Bilaga 2-5). Vid vissa specifika exempel finns även utdrag från de transkriberade sekvenserna för att läsaren direkt ska kunna ta till sig våra resultat. I Bilaga 1 finns en beskrivning av transkriptionssymbolerna som används i transkriptionen.

8.1 Nyhetsmorgon: Annie Lööf

I denna intervju intervjuas Centerpartiets partiledare Annie Lööf (P) av journalisten Jennie Strömstedt (J) i Nyhetsmorgon.

Sekvens 1

Intervjun inleds med att huvudnyheten avslöjas. Huvudnyheten är att politikern gör comeback i politiken med sitt sommartal efter föräldraledigheten. Journalisten antar därefter en human interest-gestaltning genom att anlägga ett mänskligt perspektiv och känslomässig vinkel (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95-96). Syftet med att anta en gestaltningstyp är att fånga publikens intresse, vilket Nyhetsmorgon gör genom att berätta att politikerns bebis föddes under dramatiska former. På rad 7 får journalisten politikern att skratta genom att ändra intonationen i rösten.

Utdrag

7  J:  du sa just (förändring av intonation) det här är min första [tv-intervju sen före>>  8          [(P skrattar) 

9  P:  >>graviditeten 

Denna förändring i intonation hjälper oss att förstå vad som händer och hur ett yttrande ska tolkas. Vi tolkar det som att journalisten menar att härma och citera det politikern sagt bakom kulisserna. Enligt nästa-tur-bevismetoden är politikerns skratt ett bevis på att syftet med journalistens yttrande var att tillföra ett humoristisk inslag (Ekström &

Moberg, 2019, s. 79). Det humoristiska inslaget fungerar som en markering för sammanhållning och gemenskap, vilket hör till vardagssamtalet snarare än det institutionella samtalet.

27

Samtalsdeltagarnas roller är tydliga redan från start då journalisten introducerar ett nytt ämne och bestämmer turtagningen, det vill säga när politikern ska släppas in i samtalet (Ekström & Moberg, 2019, s. 77). Detta mönster ser vi i inledningen av samtliga intervjuer.

Sekvens 7

En typisk egenskap för nyhetsintervjuer är att journalisten ställer en ny fråga istället för att först lägga en värdering i vad den som intervjuas svarar (Ekström & Moberg, 2019, s. 92). På så vis undviker journalisten att hamna utanför ramen för neutralitet som förväntas av dem. På rad 1-3 kliver journalisten utanför den ramen när hon lägger en värdering i politikerns upplevelse.

Utdrag

1  J:  det där är ju (.) det värsta man kan vara med om som förälder att inte (.) att   2    vara osäker på om ens barn ska klara sig eller inte så att säga vad har det   3    här (.)  ristat liksom (.) för spår i dig? det är ju ett trauma  

Detta gör hon genom att använda värdeladdade ord som “värsta” och “trauma” när hon pratar om det politikern har varit med om. Ett viktigt kriterium för human interest-gestaltningen är att anta ett mänskligt perspektiv genom att visa medlidande och empati såsom journalisten gör (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95-96). Politikerna stärker denna gestaltning i sitt svar genom att vara personliga och dela med sig av sitt privatliv. På rad 21 tar journalisten sats med en inandning, vilket tyder på att hon vill komma in i samtalet. Detta händer vid flera tillfällen i intervjun och visar på att journalisten

bestämmer samtalsturen. Politikern uppmärksammar detta och börjar då runda av meningen.

Sekvens 10 Utdrag

1    J: och idag ska du hålla ditt sommartal det blir något slags officiellt iallafall eh en  2     comback som partiledare efter föräldraledigheten men apropå oväsentligheter   3    en del av politiken är mediecirkusen maktspelet knivhuggen vilket tålamod eller   4    och hur intresserad är du av det [efter den här upplevelsen? 

28

I denna sekvens sker en konfliktgestaltning men det finns två sätt att se på det. På rad 3 nämns värdeladdade ord såsom “mediecirkusen, maktspelet och knivhuggen” som en del av politiken. Att journalisten nämner dessa ord i detta sammanhang innebär att

journalisten gestaltar ett hårt politiskt klimat. Journalistens yttrande inleds dock på rad 2 med “apropå oväsentligheter”, vilket visar på en annan vinkling då journalisten istället vill förlöjliga mediecirkusen. Journalisten avväpnar konflikten genom att kalla det för oväsentligheter, samt öppnar upp till diskussion om det politiska klimatet.

Politikerna reagerar på frågan med ett skratt vilket, enligt nästa-bevis-metoden, tyder på att hon delar samma uppfattning om mediecirkusen som oväsentlig. Det bidrar även till förlöjligandet av mediecirkusen. Politikern visar att hon är medveten om det politiska klimat journalisten syftar på men vill rikta fokus åt väsentligheter istället. Hon börjar på rad 9 lyfta partiernas goda samarbete under pandemin vilket strävar emot en

konfliktgestaltning. Politikern tar på så sätt över makten över gestaltningen, som i nyhetsintervjun vanligtvis hör till journalistrollen. Hon säger även på rad 21-22 att livet är för kort för att bara hålla på med det politiska spelet, vilket också tar fokus från konfliktgestaltningen. Politikern spelar en stor roll i vad som blir den slutgiltiga

gestaltningen. De utvecklar tillsammans sin gemensamma uppfattning innan journalisten byter ämne och tillslut landar de i en överenskommelse att frågor om det politiska spelet trots allt är relevanta eftersom man alltid kommer vilja veta vad partierna vill och hur de ska komma överens.

Sekvens 12

I denna sekvens förekommer både ekonomisk konsekvensgestaltning och

ansvarsgestaltning. Ekonomisk konsekvensgestaltning är vanligt förekommande i nyhetsrapportering och innebär att något lyfts fram i egenskap av vilka ekonomiska konsekvenser det leder till (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 96). Journalisten undrar huruvida det är läge att sänka skatterna just precis nu. Eftersom frågan ställs i en kontext av att skatteregleringar är något som påverkar hela Sverige mer eller mindre, inte minst i den rådande situationen då pandemin redan har lett till stora ekonomiska konsekvenser. Politikern verkar svara på frågan med denna kontext i tanken då hon inleder med att prata om dem mest drabbade under pandemin för att sedan motivera varför det trots det är rätt och rimligt att gå in med skattesänkningar.

29

Journalisten pekar också ut politikern som ansvarig för lösningen av problemet genom att ta upp och ifrågasätta Centerpartiets ståndpunkt i skattefrågan på rad 3 och 22-23, vilket skapar en ansvarsgestaltning (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 96). Sekvensen ger uttryck för maktspelet mellan politiken och medierna. Att ställa utmanande frågor är en viktig del av journalistrollen eftersom de är nödvändiga för att publiken ska få alla de frågor och svar de behöver och önskar (Ekström, 2006, s. 14-23). Journalisten sätter i och med denna utmanande fråga politikern i en lägre maktposition. Politikern arbetar sig ur underläget genom att betona ord såsom till exempel “omsorgen”, “klimat” och

“ekonomisk trygghet” på rad 19, 21 och 30, vilket skapar en slagkraftighet i hennes yttranden. Detta tyder på att politikern anpassar sig till sin deltagarroll i nyhetsintervjun som innebär att representera och legitimera den institution hon företräder inför publik (Ekström, 2006, s. 14-23).

Journalisten ger ifrån sig “mm”-ljud under tiden politikern talar. Den här typen av diskurspartikel förekommer ofta i vardagssamtal och fungerar som bekräftande uttryck för gemenskap och sammanhållning, och visar att hon är aktiv i samtalet. I

nyhetsintervjuer visar parterna vanligtvis en relation av formellt beroende genom att undvika markörer för sammanhållning och gemenskap (Ekström, 2006, s. 71). När hon sedan vill påverka samtalsturen på rad 17 tar hon sats och andas in för att visa detta. Politikern höjer då ett finger på rad 18 och indikerar att hon vill tala till punkt. Trots det avbryter journalisten på rad 22 och ställer ett påstående mot politikern. Detta visar återigen på maktspelet som finns mellan politiker och journalister i institutionella samtal. Politikern frångår de förväntningar som finns på henne, det vill säga att anpassa sig efter den turtagning som journalisten styr över.

Sekvens 15 Utdrag

1  J:   det politiska spelet fortsätter och Annie Lööf är numera deltagare också  2    igen välkommen tillbaka 

3  P:  tack så mycket känns fint att vara här (P fnissar)   

I den här sekvensen stärker journalisten konfliktgestaltningen genom att återigen yttra det värdeladdade uttrycket “det politiska spelet” på rad 1. När hon sedan vänder sig till politikern för att välkomna henne tillbaka får hon ett tacksamt svar med en positiv ton.

30

8.2 Morgonstudion: Annie Lööf

I denna intervju intervjuas Centerpartiets partiledare Annie Lööf (P) av Morgonstudions journalister Caroline Neurath (J1) och Pelle Nilsson (J2).

Sekvens 1

Intervjun inleds med huvudnyheten avslöjas. Huvudnyheten är att politikern gör comeback efter föräldraledigheten. Därefter dramatiseras det faktumet att politikern kommer tillbaka till ett totalt förändrat läge i Sverige och världen, trots att det bara har gått nio månader. Det går ej att urskilja en tydlig gestaltningstyp i Morgonstudions inledning. Dock ser vi tendenser av en ansvarsgestaltning då politikern är, i och med sin position som partiledare, ansvarig för att lösa de problem som uppstått i samband med förändringarna.

Sekvens 2

I den här sekvensen ställer Morgonstudion en personlig och känslomässig fråga om den tuffa perioden i samband med förlossningen, vilket går i linje med human interest-gestaltningen.

Utdrag

1  J2:  men du nämner det här tuffa du har varit med om [du vill prata om det de>> 2  P:  [°mm°

3  J2:  >>här dagarna också om du din förtidigt födda (P nickar med)  dotter och en   4    kämpig förlossning hur har det här påverkat dig både som person men också   5    som politiker? 

En viktig detalj är att journalisten betonar ordet “politiker” när hon ställer frågan på rad 5, vilket tyder på att hon är intresserad av att få ett svar utifrån hennes yrkesroll. Frågan är utformad på ett sätt som ger politikern möjligheten att välja om hon vill prata om det tuffa som har hänt eller fokusera mer på hur det har påverkat henne som politiker. Med andra ord får politikern möjligheten att forma gestaltningen, vilket i nyhetsintervjun vanligtvis är en makt som hör till journalistrollen. Politikern väljer att öppna upp sig om sin svåra förlossning och på så sätt förstärka human interest-gestaltningen. Gestaltningen stärks även av hennes ordval, lägre röstläge och kroppsspråk. På rad nummer 8 vänder

31

politikern blicken nedåt och berättar att hon aldrig känt sig så svag. När hon på rad 9 och 10 involverar publiken och riktar sig till de föräldrar som har varit med om samma sak, stärks human interest-gestaltningen ytterligare eftersom ämnet är relaterbart.

Det sker en tydlig förändring av tonläge när politikern slutar berätta om sin tuffa period och övergår till att prata om politiken. På rad 19 höjer politikern röststyrkan och låter mer bestämd, vilket tyder på att hon går in i sin deltagarroll i det institutionella samtalet precis som i sekvens 12 i intervjun i Nyhetsmorgon. Rollen innebär att representera och legitimera den institution hon företräder inför publik (Ekström, 2006, s. 14-23).

Sekvens 4

Denna fråga ställs i enlighet med human interest-gestaltningen eftersom den är riktad till politikerns roll som privatperson och förälder. Värt att poängtera är att det är den enda frågan i Morgonstudions intervju som riktar sig emot privata angelägenheter, utan att nämna hennes roll som politiker. Journalisten lägger sedan en värdering i politikerns svar efter att hon har svarat på frågan.

Utdrag

7 J1: aa det låter bra 

Detta bryter objektivitetsidealet som nyhetsintervjun kännetecknas av. En vanligt förekommande diskursiv strategi för att undvika detta är att istället ställa en ny fråga direkt (Ekström & Moberg, 2019, s. 92).

Sekvens 5

Denna sekvens är ett exempel på hur Morgonstudions journalist introducerar ett nytt ämne. Han använder sig av en ekonomisk konsekvensgestaltning eftersom han

framställer Centerpartiets förslag om sänkt arbetsgivaravgift för unga i den benämningen att det hade gett ekonomiska konsekvenser just nu. Journalisten sätter även politikern i en ansvarsposition genom att fråga på rad 3 hur Centerpartiets förslag skulle “rädda” den ekonomiska situationen, vilket skapar en ansvarsgestaltning.

Sekvens 11

I den inledande frågan tar Morgonstudions journalist, precis som Nyhetsmorgons journalist, upp det politiska spelet fast på ett helt annat sätt.

32 Utdrag

1  J2:  om vi blickar lite längre fram då och pratar om vilka partier som Centerpartiet 2    kan tänka sig att (.) samarbeta med så har ju Moderaterna öppnat för  

3    budgetsamarbete med Sverigedemokraterna (.) vad innebär det här för framtida   4    samarbetet mellan (.) Centern och Moderaterna?  

Även här ser vi en konfliktgestaltning och det finns två sätt att tolka yttrandet.

Journalisten i Morgonstudion ställer den typ av fråga som politikern pratar om i intervjun hos Nyhetsmorgon (sekvens 10, rad 12). Hon vill ta reda på vem som väljer vem i

regeringsfrågan. Detta kan tydas som en självklar konfliktgestaltning då journalister ställer partier emot varandra och på så vis bidrar till ett fientligt politiskt klimat

(Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95). Frågan är dock harmlös och saklig. Journalisten använder inga värdeladdade ord för att gestalta det politiska klimatet.

Politikern får sedan chansen att förklara det hon i Nyhetsmorgon (sekvens 10, rad 15-23) uttryckte en förståelse för att medborgarna vill ha svar på, det vill säga vilket parti Centern kan tänka sig att samarbeta med. Den här typen av fråga är relevant i intervjuer med politiker eftersom medborgarna alltid kommer vilja ha svar och veta vem som samarbetar med vem när situationen förändras. I detta fallet är förändringen att Moderaterna öppnar för samarbete med Sverigedemokraterna.

Journalisten handlar enligt journalistrollen och uppfyller publikens förväntningar på institutionella samtal med politiker. Detta visar sig genom att journalisten ställer en fråga angående politiska handlingar och beslutsfattande som har stor påverkan på publikens liv (Ekström, 2006, s. 14-23).

Denna sekvens visar även svaga tendenser till ansvarsgestaltningen då politikern i sin roll som partiledare ansvarar för hur samarbetet med Moderaterna kommer se ut framöver.

Sekvens 12

Morgonstudion tackar politikern för att hon medverkade i intervjun men går sedan snabbt vidare till nästa ämne i programmet. Man ser politikern nicka och le medan journalisten pratar men politikern får sedan inget utrymme att svara eftersom hon tas ur bild och journalisten går vidare. Det uppstår ingen störning i interaktionen här eftersom det inte krävs några språkhandlingar för att gemensamt avsluta samtalet i nyhetsintervjuer (Ekström, 2006, s. 71).