Morgonstudion: Märta Stenevi

I denna intervju intervjuas Miljöpartiets språkrörskandidat Märta Stenevi (P) av Karin Magnusson (J1) och Ted Wigren (J2) i Morgonstudion.

Sekvens 1

Intervjun inleds med att tydligt presentera nyheten. Huvudnyheten är att politikern föreslås av valberedningen att bli miljöpartiets nya språkrör. På rad 5-6 uttrycker J2 att det pågår en strid om språkrörsposten. J2 använder det värdeladdade ordet “striden” på rad 5 och ställer sedan kandidaterna emot varandra, vilket är uttryck för en

konfliktgestaltning. Journalisterna antar denna gestaltning trots att den inte pågår någon konflikt mellan språkrörskandidaterna.

Frågan som J1 ställer på rad 9-11 är en mix av human interest- och konfliktgestaltning, liksom i sekvens 11 i Nyhetsmorgon, där journalisten ställer en liknande fråga. Dock skiljer de sig från varandra något eftersom Morgonstudion har en tydligare human interest-gestaltning. Vi kan tyda en konfliktgestaltning även i denna sekvens men på ett annat sätt än i den liknande sekvensen på Nyhetsmorgon.

Utdrag

9  J1:  eh miljöpartiets kongresser kan vara bångstyriga det vet vi ju du var inte   10    valberedningens förslag när du blev partisekreterare hur nära känner du dig  11    språkrörsposten? 

Journalistens yttrande på rad 9 angående att kongresserna kan vara bångstyriga är ett uttryck för både konfliktgestaltning och human interest-gestaltning. Journalisten gestaltar en konflikt mellan miljöpartiets kongresser och politikern men anlägger även ett

mänskligt perspektiv genom att visa mer förståelse för politikerns sida i konflikten än för kongressens sida. Journalisterna trycker alltså inte lika mycket på politikerns självkänsla gentemot de andra kandidaterna utan snarare gentemot kongressen och valberedningen. Journalisterna sätter även politikerns självkänsla i konflikt med det faktum att

valberedningen inte valde henne till partisekreterare sist. Human interest-gestaltningen visar sig också genom att journalisten, precis som i Nyhetsmorgon, indirekt efterfrågar politikerns känslor och självförtroende kring kongressens val.

Politikern betonar på rad 12 ord så som ”superglad” och ”jättestolt”, precis som hon gör i Nyhetsmorgon (sekvens 11), vilket visar på ödmjukhet. Politikerns kroppsspråk är inte

39

lika defensivt i denna intervju trots att journalisterna efterfrågar ungefär samma sak. Utifrån nästa-tur-bevismetoden kan vi tyda att journalisterna inte har samma avsikt att utmana och ifrågasätta politikern som i Nyhetsmorgon. Det som gör att även denna fråga hade kunnat uppfattas som kränkande i ett vardagssamtal är att journalisten lyfter en tidigare liknande situation då politikern kandiderade till posten som partisekreterare och först inte blev vald av valberedningen. Att belysa misslyckanden hör inte till

vardagssamtal mellan två personer som inte känner varandra. I en sådan situation hade det uppstått en störning i interaktionen eftersom deltagarna förväntar sig markörer för gemenskap (Ekström, 2006, s. 71).

Sekvens 3

I den här sekvensen finns uttryck för konfliktgestaltning eftersom uttalade aktörer sätts i konflikt med varandra. Politikern och de andra åtta språkrörskandidaterna sätts alla i konflikt med både de gröna väljarna och partikollegor på rad 1-5. Konflikten kopplas till det svaga förtroende för politikern och de andra språkrörskandidaterna. Journalisten presenterar det låga förtroende med hjälp av siffror från Aftonbladets Demoskop på rad 1 och 4. Journalisten förstorar och dramatiserar utmaningen att vinna väljarnas förtroende genom att betona ord såsom “tveksamma” och “alla” på rad 2, vilket stärker

konfliktgestaltningen. Utdrag

2  J2 de gröna väljarna dom är tveksamma till alla dem åtta språkrörskandidater som   3    eh som som vill fram (P ler) det här enligt aftonbladets  

Politikern förminskar i sin tur utmaningen genom att le stort medan journalisten

formulerar frågan på rad 3-5. Detta är ett exempel på hur maktrelationen mellan politiken och journalistiken kan utspela sig. Journalisten sätter politikern i en försvagad position genom att peka ut utmaningar som hon har framför sig, samt ifrågasätta huruvida hon kommer klara av dem eller ej. Politikern motsätter sig genom att förminska utmaningen, vilket avväpnar konflikten som journalisten har gestaltat. Politikern tar på så sätt över makten över gestaltningen, som i nyhetsintervjun vanligtvis hör till journalistrollen.

Sekvens 8

I denna sekvens förekommer konfliktgestaltning då journalisten sätter Miljöpartiet och Vänsterpartiet i konflikt med varandra. Konflikten grundar sig i att aktörerna konkurrerar

40

om miljösympatisörer. Frågan sätter politikern i en position där hon förväntas svara på varför miljöpartiet är ett bättre val än Vänsterpartiet gällande miljöfrågor. Politikern stärker journalistens konfliktgestaltning genom att baktala Vänsterpartiet på rad 4-8 och lyfta sina egna framgångar inom miljöpolitik på rad 14-16.

J2 avbryter politikern på rad 11-12 och tar därmed över samtalsturen, vilket även sker i samma nyhetsintervju i sekvens 9. Här lever journalisten upp till sin roll i nyhetsintervjun som innebär att ställa frågor och bestämma turtagningen (Ekström & Moberg, 2019, s. 77). Politikern anpassar sig till detta och gör det som förväntas av sin deltagarroll, det vill säga svarar på journalistens frågor.

Sekvens 9

I denna sekvens kommer ansvarsgestaltningen till uttryck då politikern utpekas i sin roll som ansvarig för att skapa entusiasm bland partikamrater och göra partiet möjligt i regeringssamarbetet. Journalisten frågar politikern hur hon ska klara av denna balansgång.

Politikern svarar att hon inte ser utmaningen som någon större svårighet då hon är van att kompromissa i många olika sammanhang, bland annat med sin sambo (rad 18).

Kopplingen till kompromisser med sin sambo gör hon även i Nyhetsmorgon (sekvens 9). Skillnaden är att vi inte ser några spår av human interest-gestaltning i journalistens fråga. Journalistens gestaltning kan alltså inte vara anledningen till hennes personliga svar så som det var i Nyhetsmorgons intervju. En potentiell anledning kan dock vara att politikern kliver in i den publika sfären för att skapa en medial omtyckt personlighet. Eftersom publiken kan relatera till det uttalandet visar sig politikern mänsklig och trovärdig. Politiker som lyckas med detta kan på längre sikt öka sin makt och legitimitet (Ekström, 2006, s. 21). Att politikern går in i sin roll blir också tydligt när hon betonar slagkraftiga ord såsom “verkligheten”, “genomföra”, “framåt” och “bättre” på rad 15-22. Detta sker efter att hon blivit ifrågasatt i sin roll som politiker, vilket återigen avslöjar maktrelationen mellan politiken och journalistiken.

Den ena journalisten avbryter politikern mitt i en mening och tar över samtalsturen på rad 8-9. Detta sker vid flera tillfällen i denna intervju. Politikern avrundar meningen när hon blir avbruten. Detta visar på att både journalisten och politikern anpassar sig till de fördefinierade deltagarrollerna vad gäller turtagning.

41 Sekvens 11

42

I diskussionen ska vi belysa skillnader mellan intervjuerna i de olika morgonprogrammen med avseende på deras olika organisationsformer och vinstintressen. Kapitlet är

strukturerat utefter frågeställningarna. Studiens andra frågeställning i avsnitt 9.2 Hur förhåller sig deltagarna till sina fördefinierade deltagarroller i det institutionella samtalet? är uppdelad i tre stycken avsnitt: 9.2.1 Intervjuer med Annie Lööf, 9.2.3 Intervjuer med Märta Stenevi och 9.2.3 Samtliga intervjuer. Denna struktur gör att diskussionen blir tydligare eftersom resultatet skilde sig mycket åt mellan intervjuerna med respektive politiker. Nedan besvarar vi utförligt studiens frågeställningar, diskuterar de slutsatser vi dragit och kopplar dessa till tidigare forskning.

9.1 Vilka gestaltningstyper går att urskilja i inslagen?

Morgonprogrammen håller sig till huvudnyheterna under hela intervjun, men låter även dess innehåll struktureras, organiseras och få betydelse genom att placera det i olika ramar: gestaltningstyper (Strömbäck, 2014, s. 113-118). I Nyhetsmorgon är det human interest-gestaltningen som får störst utrymme. Dock är det viktigt att understryka att human interest-gestaltningen inte är överlägsen i båda Nyhetsmorgons intervjuer, då konflikt- och moralgestaltningen visar sig nästan lika många gånger i intervjun med Märta Stenevi. I intervjun med Annie Lööf kommer human interest-gestaltningen till uttryck när journalisten i Nyhetsmorgon dramatiserar, personifierar och hänvisar till publikens känslor genom att fokusera på den tuffa perioden kring politikerns förlossning (sekvens 1, rad 2-4). Detta stämmer även överens med att TV4 säger att de vill vara nära, personliga och inkluderade för att påverka och beröra publiken (TV4, 2020). Att den kommersiell-kanalen har flest antal human interest-gestaltningar betyder att de vill öka sina tittarsiffror genom att fokusera på politikern som person och känslorna kring privata angelägenheter. När samma ämne introduceras i samtalet i Morgonstudion ger

journalisten Annie Lööf möjlighet att välja om hon vill prata om den tuffa perioden eller fokusera mer på hur det påverkat henne som politiker (sekvens 2). Nyhetsmorgon har överlag tydligare human interest-gestaltningar än Morgonstudion. Ett undantag är när journalisterna i båda morgonprogrammen ställer en liknande fråga till Märta Stenevi och Morgonstudion (sekvens 1) visar mer förståelse för politikern genom att anlägga ett