Nyhetsmorgon: Annie Lööf

I denna intervju intervjuas Centerpartiets partiledare Annie Lööf (P) av journalisten Jennie Strömstedt (J) i Nyhetsmorgon.

Sekvens 1

Intervjun inleds med att huvudnyheten avslöjas. Huvudnyheten är att politikern gör comeback i politiken med sitt sommartal efter föräldraledigheten. Journalisten antar därefter en human interest-gestaltning genom att anlägga ett mänskligt perspektiv och känslomässig vinkel (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95-96). Syftet med att anta en gestaltningstyp är att fånga publikens intresse, vilket Nyhetsmorgon gör genom att berätta att politikerns bebis föddes under dramatiska former. På rad 7 får journalisten politikern att skratta genom att ändra intonationen i rösten.

Utdrag

7  J:  du sa just (förändring av intonation) det här är min första [tv-intervju sen före>>  8          [(P skrattar) 

9  P:  >>graviditeten 

Denna förändring i intonation hjälper oss att förstå vad som händer och hur ett yttrande ska tolkas. Vi tolkar det som att journalisten menar att härma och citera det politikern sagt bakom kulisserna. Enligt nästa-tur-bevismetoden är politikerns skratt ett bevis på att syftet med journalistens yttrande var att tillföra ett humoristisk inslag (Ekström &

Moberg, 2019, s. 79). Det humoristiska inslaget fungerar som en markering för sammanhållning och gemenskap, vilket hör till vardagssamtalet snarare än det institutionella samtalet.

27

Samtalsdeltagarnas roller är tydliga redan från start då journalisten introducerar ett nytt ämne och bestämmer turtagningen, det vill säga när politikern ska släppas in i samtalet (Ekström & Moberg, 2019, s. 77). Detta mönster ser vi i inledningen av samtliga intervjuer.

Sekvens 7

En typisk egenskap för nyhetsintervjuer är att journalisten ställer en ny fråga istället för att först lägga en värdering i vad den som intervjuas svarar (Ekström & Moberg, 2019, s. 92). På så vis undviker journalisten att hamna utanför ramen för neutralitet som förväntas av dem. På rad 1-3 kliver journalisten utanför den ramen när hon lägger en värdering i politikerns upplevelse.

Utdrag

1  J:  det där är ju (.) det värsta man kan vara med om som förälder att inte (.) att   2    vara osäker på om ens barn ska klara sig eller inte så att säga vad har det   3    här (.)  ristat liksom (.) för spår i dig? det är ju ett trauma  

Detta gör hon genom att använda värdeladdade ord som “värsta” och “trauma” när hon pratar om det politikern har varit med om. Ett viktigt kriterium för human interest- gestaltningen är att anta ett mänskligt perspektiv genom att visa medlidande och empati såsom journalisten gör (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95-96). Politikerna stärker denna gestaltning i sitt svar genom att vara personliga och dela med sig av sitt privatliv. På rad 21 tar journalisten sats med en inandning, vilket tyder på att hon vill komma in i samtalet. Detta händer vid flera tillfällen i intervjun och visar på att journalisten

bestämmer samtalsturen. Politikern uppmärksammar detta och börjar då runda av meningen.

Sekvens 10 Utdrag

1    J: och idag ska du hålla ditt sommartal det blir något slags officiellt iallafall eh en  2     comback som partiledare efter föräldraledigheten men apropå oväsentligheter   3    en del av politiken är mediecirkusen maktspelet knivhuggen vilket tålamod eller   4    och hur intresserad är du av det [efter den här upplevelsen? 

28

I denna sekvens sker en konfliktgestaltning men det finns två sätt att se på det. På rad 3 nämns värdeladdade ord såsom “mediecirkusen, maktspelet och knivhuggen” som en del av politiken. Att journalisten nämner dessa ord i detta sammanhang innebär att

journalisten gestaltar ett hårt politiskt klimat. Journalistens yttrande inleds dock på rad 2 med “apropå oväsentligheter”, vilket visar på en annan vinkling då journalisten istället vill förlöjliga mediecirkusen. Journalisten avväpnar konflikten genom att kalla det för oväsentligheter, samt öppnar upp till diskussion om det politiska klimatet.

Politikerna reagerar på frågan med ett skratt vilket, enligt nästa-bevis-metoden, tyder på att hon delar samma uppfattning om mediecirkusen som oväsentlig. Det bidrar även till förlöjligandet av mediecirkusen. Politikern visar att hon är medveten om det politiska klimat journalisten syftar på men vill rikta fokus åt väsentligheter istället. Hon börjar på rad 9 lyfta partiernas goda samarbete under pandemin vilket strävar emot en

konfliktgestaltning. Politikern tar på så sätt över makten över gestaltningen, som i nyhetsintervjun vanligtvis hör till journalistrollen. Hon säger även på rad 21-22 att livet är för kort för att bara hålla på med det politiska spelet, vilket också tar fokus från konfliktgestaltningen. Politikern spelar en stor roll i vad som blir den slutgiltiga

gestaltningen. De utvecklar tillsammans sin gemensamma uppfattning innan journalisten byter ämne och tillslut landar de i en överenskommelse att frågor om det politiska spelet trots allt är relevanta eftersom man alltid kommer vilja veta vad partierna vill och hur de ska komma överens.

Sekvens 12

I denna sekvens förekommer både ekonomisk konsekvensgestaltning och

ansvarsgestaltning. Ekonomisk konsekvensgestaltning är vanligt förekommande i nyhetsrapportering och innebär att något lyfts fram i egenskap av vilka ekonomiska konsekvenser det leder till (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 96). Journalisten undrar huruvida det är läge att sänka skatterna just precis nu. Eftersom frågan ställs i en kontext av att skatteregleringar är något som påverkar hela Sverige mer eller mindre, inte minst i den rådande situationen då pandemin redan har lett till stora ekonomiska konsekvenser. Politikern verkar svara på frågan med denna kontext i tanken då hon inleder med att prata om dem mest drabbade under pandemin för att sedan motivera varför det trots det är rätt och rimligt att gå in med skattesänkningar.

29

Journalisten pekar också ut politikern som ansvarig för lösningen av problemet genom att ta upp och ifrågasätta Centerpartiets ståndpunkt i skattefrågan på rad 3 och 22-23, vilket skapar en ansvarsgestaltning (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 96). Sekvensen ger uttryck för maktspelet mellan politiken och medierna. Att ställa utmanande frågor är en viktig del av journalistrollen eftersom de är nödvändiga för att publiken ska få alla de frågor och svar de behöver och önskar (Ekström, 2006, s. 14-23). Journalisten sätter i och med denna utmanande fråga politikern i en lägre maktposition. Politikern arbetar sig ur underläget genom att betona ord såsom till exempel “omsorgen”, “klimat” och

“ekonomisk trygghet” på rad 19, 21 och 30, vilket skapar en slagkraftighet i hennes yttranden. Detta tyder på att politikern anpassar sig till sin deltagarroll i nyhetsintervjun som innebär att representera och legitimera den institution hon företräder inför publik (Ekström, 2006, s. 14-23).

Journalisten ger ifrån sig “mm”-ljud under tiden politikern talar. Den här typen av diskurspartikel förekommer ofta i vardagssamtal och fungerar som bekräftande uttryck för gemenskap och sammanhållning, och visar att hon är aktiv i samtalet. I

nyhetsintervjuer visar parterna vanligtvis en relation av formellt beroende genom att undvika markörer för sammanhållning och gemenskap (Ekström, 2006, s. 71). När hon sedan vill påverka samtalsturen på rad 17 tar hon sats och andas in för att visa detta. Politikern höjer då ett finger på rad 18 och indikerar att hon vill tala till punkt. Trots det avbryter journalisten på rad 22 och ställer ett påstående mot politikern. Detta visar återigen på maktspelet som finns mellan politiker och journalister i institutionella samtal. Politikern frångår de förväntningar som finns på henne, det vill säga att anpassa sig efter den turtagning som journalisten styr över.

Sekvens 15 Utdrag

1  J:   det politiska spelet fortsätter och Annie Lööf är numera deltagare också  2    igen välkommen tillbaka 

3  P:  tack så mycket känns fint att vara här (P fnissar)   

I den här sekvensen stärker journalisten konfliktgestaltningen genom att återigen yttra det värdeladdade uttrycket “det politiska spelet” på rad 1. När hon sedan vänder sig till politikern för att välkomna henne tillbaka får hon ett tacksamt svar med en positiv ton.

30