9. Diskussion
9.1 Vilka gestaltningstyper går att urskilja i inslagen?
Morgonprogrammen håller sig till huvudnyheterna under hela intervjun, men låter även dess innehåll struktureras, organiseras och få betydelse genom att placera det i olika ramar: gestaltningstyper (Strömbäck, 2014, s. 113-118). I Nyhetsmorgon är det human interest-gestaltningen som får störst utrymme. Dock är det viktigt att understryka att human interest-gestaltningen inte är överlägsen i båda Nyhetsmorgons intervjuer, då konflikt- och moralgestaltningen visar sig nästan lika många gånger i intervjun med Märta Stenevi. I intervjun med Annie Lööf kommer human interest-gestaltningen till uttryck när journalisten i Nyhetsmorgon dramatiserar, personifierar och hänvisar till publikens känslor genom att fokusera på den tuffa perioden kring politikerns förlossning (sekvens 1, rad 2-4). Detta stämmer även överens med att TV4 säger att de vill vara nära, personliga och inkluderade för att påverka och beröra publiken (TV4, 2020). Att den kommersiell-kanalen har flest antal human interest-gestaltningar betyder att de vill öka sina tittarsiffror genom att fokusera på politikern som person och känslorna kring privata angelägenheter. När samma ämne introduceras i samtalet i Morgonstudion ger
journalisten Annie Lööf möjlighet att välja om hon vill prata om den tuffa perioden eller fokusera mer på hur det påverkat henne som politiker (sekvens 2). Nyhetsmorgon har överlag tydligare human interest-gestaltningar än Morgonstudion. Ett undantag är när journalisterna i båda morgonprogrammen ställer en liknande fråga till Märta Stenevi och Morgonstudion (sekvens 1) visar mer förståelse för politikern genom att anlägga ett
43
mänskligt perspektiv. Nyhetsmorgons journalist anlägger då inget mänskligt perspektiv (sekvens 11).
I Morgonstudion är det konfliktgestaltningen, ekonomisk konsekvensgestaltningen och ansvarsgestaltningen som får störst utrymme. Detta visar sig genom att de anlägger en ekonomisk vinkel, betonar konflikter mellan aktörer eller utpekar någon som ansvarig för att en fråga ska kunna lösas. Dock är det viktigt att poängtera att Nyhetsmorgon ger lika mycket utrymme för konflikt- och ekonomisk konsekvensgestaltning i intervjun med Annie Lööf.
De gestaltningstyper som dominerar i respektive morgonprogram stämmer överens med vad forskningen visar nationellt och internationellt; public service ägnar sig mer åt hårda nyheter än vad kommersiella medier gör (Brekken, m.fl., 2012. Jönsson & Strömbäck, 2007. Reinemann, m.fl., 2017). Hårda nyheter behandlar nämligen ekonomi, politik, offentlig förvaltning och andra breda samhällsfrågor, vilket är ämnen som diskuteras när konfliktgestaltning, ansvarsgestaltning och ekonomisk konsekvensgestaltning kommer till uttryck i Morgonstudion. I Jönsson & Strömbäcks (2007) studie är det public service- programmet Rapport och Aktuellt som har större andel hårda nyheter än det då
existerande kommersiella nyhetsprogrammet på TV3 som rapporterade övervägande mjuka nyheter. Morgonstudion är liksom Rapport och Aktuellt public service-program som behandlar övervägande hårda nyheter. Detta kan förklaras genom att programmen är i allmänhetens tjänst, vilket innebär att innehållet inte styrs av kommersiella intressen på samma sätt som i Nyhetsmorgon. Morgonstudions fokus på ekonomi och politiska sakfrågor går i linje med programföretagets sändningstillstånd som reglerar att innehållet är samhällsbildande och erbjuder samhällsanalyser (Regeringen, 2019). Att
konfliktgestaltningen, ekonomisk konsekvensgestaltningen och ansvarsgestaltningen får störst utrymme i Morgonstudion betyder då att de anser det vara relevant att i politiska intervjuer låta dessa vinklingar forma nyheten. De lägger fokus på att gestalta politiska angelägenheter mer än privata.
Att Nyhetsmorgon har övervägande human interest-gestaltningar talar för att de till stor del behandlar mjuka nyheter, precis som nyhetsprogrammet på TV3 gjorde enligt Jönsson & Strömbäck (2007). Mer specifikt är det främsta innehållet i mjuka nyheter underhållning, livsstil och sport (Jönsson & Strömbäck, 2007). I Nyhetsmorgons human
44
interest-gestaltningar är det alltså politikerns livsstil som får störst utrymme, framförallt i intervjun med Annie Lööf, eftersom politikerns privatliv och känslor står i fokus.
Redigeringen av våra valda nyhetsintervjuer sker i direktsändning både i Nyhetsmorgon och Morgonstudion. Detta går ändå att jämföras med de dramatiserande inslag som Göran Eriksson (2006, s. 55-65) har lyckats urskilja i sin studie av dramatiserande gestaltningar som blir till vid redigeringen av videomaterial. Den direktsända redigeringen som sker i Nyhetsmorgon och Morgonstudion är den som sker i själva interaktionen där till exempel journalisten genom sina yttranden och diskursiva strategier kan skapa gestaltningar. Gestaltningar vi har kunnat urskilja har ofta upplevts dramatiska i samband med användandet av värdeladdade ord. I Nyhetsmorgons intervju med Annie Lööf används värdeladdade ord såsom “mediecirkusen”, “maktspelet”, “knivhuggen” (sekvens 10, rad 3) och “politiska spelet” (sekvens 15, rad 1), medan Morgonstudion använder ”striden” (sekvens 1 rad 5) och “kamp” (sekvens 4). Resultatet visar att båda morgonprogrammen använder dessa för att förstärka och dramatisera
konfliktgestaltningen.
Konfliktgestaltningen vi har utgått ifrån i vårt teoretiska ramverk liknar Strömbäck och Nords (2014, 2018) spel-/strategigestaltning i många avseenden. I spel-
/strategigestaltningen står nämligen maktkamp och opinionsläge i fokus, vilket liknar den här studiens konfliktgestaltning som betonar konflikter mellan individer, grupper eller institutioner (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 95). Enligt Strömbäck och Nord (2014, 2018) har TV4 alltid gett större utrymme för spel-/strategigestaltningar än SVT, vilket inte stämmer överens med den här studiens resultat då vi har kunnat urskilja fler konfliktgestaltningar i Morgonstudion än i Nyhetsmorgon. Båda konfliktgestaltningen och spel- /strategigestaltningen framställer ett hårt politiskt klimat vilket visar sig bland annat genom de värdeladdade ord som används i båda morgonprogrammen. Denna typ av dramatiserande gestaltningar är exempel på att kanalerna ger uttryck för att ha påverkats av kommersialiseringen och den ökade konkurrensen på marknaden. Konkurrenskraften har satt en ökad press på public service-kanalerna att producera ett intresseväckande innehåll, för en majoritet av tittarna, för att inte försvinna i mängden. Att dramatisera genom värdeladdade ord och gestalta politik som spel- /strategi framför politiska sakfrågor går inte i linje med public service demokratiska intressen.
45
Samtliga av Morgonstudions ekonomiska konsekvensgestaltningar visar sig i intervjun med Annie Lööf och berör det hon pratar om i sommartalet. Som tidigare nämnt i kapitel 7. Material intervjuar Nyhetsmorgon Annie Lööf innan själva comebacken (sommartalet) i politiken, medan Morgonstudion intervjuar henne efteråt. Detta kan förklara varför Morgonstudion ger mer utrymme åt politisk utfrågning, medan Nyhetsmorgon ger mer utrymme åt privat utfrågning. Det finns alltså fler politiska frågor att prata om när
Morgonstudion intervjuar politikern då sommartalet faktiskt har ägt rum, till skillnad från i Nyhetsmorgon där föräldraledigheten ligger närmast i tid. Kanske hade inte
Morgonstudion gett den ekonomiska konsekvensgestaltning lika mycket utrymme om det inte var så att intervjun ägde rum efter sommartalet, då Annie Lööf pratade om
Centerpartiets partipolitik vad gäller ekonomin.
Överlag ser vi svårigheter med att urskilja ansvarsgestaltningar i båda
morgonprogrammen, trots att de flesta frågor i nyhetsintervjuer med politiker mer eller mindre antar denna gestaltningstyp. Anledningen till det är att det inte tillräckligt tydligt utpekas en individ, grupp eller aktörsgrupp som ansvarig för att en fråga eller ett problem ska kunna lösas, vilket är kriteriet för ansvarsgestaltningen (Semetko & Valkenburg, 2000, s. 96). Istället utformas många frågor på ett sätt så det går att läsa mellan raderna att politikern har ansvar över något i frågeställningen, se exempel på svaga
ansvarsgestaltningar i Morgonstudions intervju med Annie Lööf (sekvens 1 och sekvens 11). Eftersom detta förekommer väldigt ofta är det viktigt att klargöra vad detta kan bero på. Enligt (Corner 2003, s.73) är politikerrollen förankrad i två sfärer, varav den ena sfären ingår partiets interna arbete, arbetet i riksdags- och regeringssammanhang, och utredningar och förhandlingar. I den här sfären ansvarar politiker för samhällsproblem och konflikter. Eftersom publiken är medveten om denna sfär när politikern kliver in i den andra publika sfären, i det här fallet nyhetsintervjun, är politikern automatiskt utpekad som ansvarig inför publiken. Detta innebär att alla frågor som är riktade till politikern och som rör ett samhällsproblem eller en konflikt som ska lösas indirekt antar en ansvarsgestaltning.
Moralgestaltningen visar sig endast i Nyhetsmorgon och inte i Morgonstudion. Ett mönster vi sett är att moralgestaltningen kommer till uttryck när en auktoritär roll
(politiker) ifrågasätts av en annan auktoritär roll (journalist), vilket skapar motsättningar. Politikern måste sedan jobba för att ta sig ur underläget. Att journalisten har ett
46
moraliserande syfte och vill utmana Märta Stenevi, bevisas enligt nästa-tur-bevismetoden genom politikerns stötta reaktion (sekvens 5). Utfrågning förekommer i båda
programmen men det moraliserande syftet visar sig endast i Nyhetsmorgon. Detta kan bero på att Morgonstudion strävar efter att behålla en stark integritet och inte avslöja några egna moraliska ståndpunkter som inte går i linje med public service-institutionen (Regeringen, 2019, s. 57-58).
Tuchman (1978) förklarar att nyheterna fungerar som ett fönster till omvärlden och menar att människor, genom detta fönster, lär sig om bland annat sig själva och andra, om institutioner, makthavare, livsstilar och andra länder. Att kanalerna ger uttryck för olika gestaltningstyper visar på att deras fönster till omvärlden ser olika ut. Detta betyder att människor som tittar på Nyhetsmorgon kan få en annan verklighetsuppfattning än de som kollar på Morgonstudion (Tuchman, 1978).
Detta är alla de likheter och skillnader vi har kunnat se mellan morgonprogrammens gestaltningstyper med avseende på deras olika organisationsformer och vinstintressen. Nedan besvaras studiens andra frågeställning.