Motiv till att vara på sociala medier

8.2.1 Journalister

När det gäller den första typen av aktivitet, synlighet, har vi utgått från kategorierna som Molyneux, Lewis och Holton (2018) använt i sin studie och sett på huruvida de motiv som intervjupersonerna angett är individuella (kontakt, få följare, spridning, stärka position på arbetsmarknaden), organisationella (uppmärksamma eller marknadsföra arbetsgivaren) eller institutionella (stå upp för journalistiken). Samtliga journalister har uppgett flera motiv till sin synlighet. De har exempelvis angivit att de är synliga för att skapa kontakt med publiken och att marknadsföra eget material. Några ser också bekräftelsen man kan få via sociala medier som ett bidragande motiv.

Sex av de åtta journalisterna anger individuella motiv till att vara aktiv på sociala medier. Bland dessa säger tre att de använder sociala medier till att sprida sitt material och uttrycker en strävan efter att skapa kontakt med publik och få uppslag till nyheter.

“Det är för min del största vinsten att finnas på sociala medierna. Alla de tre, Twitter, Instagram och Facebook. Använder jag enormt mycket till att söka kontakt, hålla kontakt, diskutera olika saker och få tips eller information. I vissa fall också kommentarer.” Journalist 1

På detta spår menar också en av journalisterna att hen använder sina sociala medier för att göra sig sökbar för eventuella intervjupersoner som genom journalistens sociala medier kan försäkra sig om att journalisten är den hen utger sig för att vara.

Tre av journalisterna uttrycker en förhoppning om, eller en tro på, att synlighet i sociala medier stärker deras position på arbetsmarknaden.

32

“Det är bra att försöka etablera sig litegrann nu när man är ny i den här branschen, att försöka etablera sig i form av att vara lite aktiv i ämnen som man skriver om” Journalist 2

Den andra typen av motiv, organisationella motiv, uppger två av journalisterna att de har. De menar att de framför allt ser sin synlighet i sociala medier som gynnsam för organisationen de representerar och använder sociala medier för att marknadsföra den.

Två av journalisterna anger ett institutionellt motiv till att vara synliga i sociala medier. De ger uttryck för att det är viktigt utifrån maktpositionen hen innehar i och med sitt yrke att vara tillgänglig för publiken, att det är “en demokratisk process” i viss mån.

Samtliga uppger att de är mindre aktiva på sociala medier i dagsläget än vad de varit tidigare. Alla utom en menar att vinningen för dem av att vara synliga inte står i proposition till skälen de anger för att inte vara det eller att det inte är vad de prioriterar. Journalist 2 menar, till skillnad från de andra, i stället att hen strävar Att hen strävar efter att bli mer aktiv. Tre av journalisterna menar att det tar för mycket av deras tid och energi att vara aktiv i sociala medier. De talar då bland annat om tiden det tar att svara på kommentarer från följare eller att delta i diskussioner i sociala medier. Två av de åtta journalisterna säger att de inte ser att deras egen aktivitet skulle ge en vinning för organisationen och därför väljer bort stor aktivitet på sociala medier. Tre av journalisterna talar också om att de utsätts eller har utsatts för hat och hot, vilket gjort att de dragit ned på sin användning. På samma spår talar en fjärde journalist om att “det finns för mycket nättroll därute”, vilket gjort att hen är aktiv på sociala medier i mindre utsträckning.

8.2.2 Arbetsgivare

Arbetsgivarna tror i huvudsak att journalisternas motiv att vara aktiva i sociala medier är individuella och organisationella och en tror även att de kan ha institutionella motiv. Ingen av arbetsgivarna har kunnat ange ett motiv som de tror är dominerande utan snarare angett tänkbara motiv.

Tre av de fyra arbetsgivarna tror att individuella motiv driver journalisterna. Två av dem tror att journalister väljer att vara synliga i sociala medier för att bygga sitt varumärke och på så sätt vara relevanta. En förklarar detta med att journalisterna idag måste “ta sig igenom bruset”. En av dem

33

anger också kontakten med publiken som ett skäl. Två av de fyra arbetsgivarna anger att de tror att det handlar om ett mänskligt behov av bekräftelse, parallellt med andra motiv. Medan samtliga arbetsgivare anger att de på eller annat sätt har en förväntan om att journalister använder sociala medier i sitt arbete (se avsnitt 8.4.2), anger endast en av arbetsgivarna att de tror att detta är ett motiv för journalister att vara synliga i sociala medier.

När det kommer till organisationella motiv tror två av de fyra arbetsgivarna att det spelar roll för journalister. De menar att de tror att journalister vill marknadsföra organisationen de

representerar genom att vara aktiva sociala medier.

En av fyra arbetsgivare uppger att de tror att journalister har institutionella motiv till att vara synliga i sociala medier, att de gör det för journalistikens skull. Arbetsgivaren som angett detta ser att alla typer av motiv kan spela in.

“För vissa är det att vara ett namn helt enkelt, att man vill bygga ett personligt varumärke. För det andra tror jag det är. Det beror på vad man uttrycker, vissa brinner väldigt mycket för journalistiken. Man vill visa sin arbetsplats och vad man själv gör. Marknadsföring av journalistisk helt enkelt.”

Arbetsgivare 3

Två av arbetsgivarna tror att det är gynnsamt för den egna organisationen med att ha vissa journalister som är mer profilerade i sociala medier. Samtidigt anger samtliga att de upplever många risker med att ha journalister som är aktiva i sociala medier. Alla arbetsgivare talar då om att det kan vara svårt för individer att vara profilerade i sociala medier utan att ta ställning i kontroversiella frågor. Att ta ställning i sådana frågor eller att uttrycka sina åsikter, menar de inte är något som journalister bör ägna sig åt eftersom det kan äventyra journalisternas och

organisationens trovärdighet. Vidare anger två av arbetsgivarna att aktivitet i sociala medier innebär en risk för journalisterna att utsättas för hat och hot vilket gör att de i stället ser att deras anställda journalister vidtar försiktighet i sin sociala medieranvändning.

8.2.3 Analys

Vi har här undersökt vilka motiv som journalisterna har till att vara synliga eller att profilera sig i sociala medier. Liksom i undersökningen av mediearbetares motiv från 2018 (Molyneux, Holton

34

& Lewis), anger journalisterna i denna undersökning framför allt individuella och organisationella skäl till att synas i sociala medier. Dessa motiv till skillnad från i

undersökningen från 2018 har vi här inte sett en tydlig olikhet mellan de anställda journalisterna och den frilansande journalisten i studien. Däremot uttrycker den journalist som är nyast i branschen en hållning som skiljer sig från de övriga journalisterna när hen menar att hen strävar efter att bli mer aktiv för att det skulle vara gynnsamt för framtida uppdrag. Man kan här också se att de journalister som varit på samma arbetsplats under många år och har fasta anställningar inte direkt ser att profilering i sociala medier spelar en närmare roll för deras arbetsmöjligheter. De tre journalister som anser att profilering i sociala medier spelar roll har inte fasta

anställningar eller är frilansare. Molyneux, Holton och Lewis (2018) menar att en anledning för journalister att profilera sig i sociala medier skulle kunna vara något som journalister upplever som ett måste för att vara relevanta på en alltmer osäker arbetsmarknad. På samma sätt skulle man kunna tolka våra resultat också i och med att de med trygga anställningar inte uttrycker att de inte ser att deras arbetsmöjligheter påverkas av deras sociala medieaktivitet, medan de utan fasta anställningar ser att det gör det.

Arbetsgivarnas syn på journalisters motiv att profilera sig i sociala medier stämmer delvis överens med journalisternas utsagor. Arbetsgivarna anger att de tror att journalister framför allt har individuella motiv till att profilera sig: att bygga sitt varumärke och att söka bekräftelse. Två tror också att det handlar om organisationella motiv, alltså att marknadsföra arbetsplatsen och en av dem tror även att de har institutionella motiv, alltså att de genom sin profilering vill slå ett slag för journalistiken. Så långt skulle man, med tanke på antalet respondenter inom varje grupp, se att det finns en överensstämmelse mellan arbetsgivares och journalisters syn på motiv för journalister att vara på sociala medier. Däremot uttrycker tre av journalisterna att de tror att deras sociala medier gynnar dem på arbetsmarknaden medan endast en av arbetsgivarna uttryckligen säger att ett stort sociala medierkonto kan vara en fördel i en rekrytering.

Vidare talar respondenterna i båda grupperna om skäl, eller motiv, till att inte vara profilerad i sociala medier. Samtliga respondenter, utom den minst etablerade journalisten, Journalist 2, och en av arbetsgivarna, Arbetsgivare 4, ser att vinningen av att vara profilerad journalist i sociala medier inte är tillräckligt stor för att vara en prioritering. Journalisterna anger tidsaspekten som en anledning till att vara mindre profilerad: att vara aktiv i form av att göra egna inlägg,

35

moderera de egna kommentarsfälten och att delta i diskussioner tar för mycket tid. Flera av journalisterna anger att de i stället vill prioritera det journalistiska arbetet de gör. Flera av journalisterna anger också att risken för att utsättas för hat och hot är för stor för att de ska engagera sig i sociala medier till en hög grad. I studien från 2018 menar författarna att risken för att utsättas för hot, hat eller nättroll, verkar göra att journalister framför allt vänder sig till andra journalister på Twitter, och framför allt intar professionella identiteter på plattformen. I vår studie verkar detta i stället alltså resultera i ett större avståndstagande från sociala medier. Ser man till arbetsgivarnas motiv till att inte profilera journalister på sociala medier skiljer de sig delvis från motiven journalisterna själva ger. Två av arbetsgivarna anger liksom fler av

journalisterna hat och hot som en anledning till att de inte prioriterar att ha journalister som är profilerade i sociala medier. Övriga skäl som arbetsgivarna framhåller handlar framför allt om den journalistiska trovärdigheten i och med att de ser att det kan vara svårt att kombinera att vara en stark profil i sociala medier med de journalistiska ideal de värdesätter och söker hos

journalister vid rekrytering.

Journalisternas och arbetsgivarnas syn på journalistiska ideal i förhållande till sociala medier undersöks närmare i avsnitt 8.4 Yrkesideal.