Yrkesideal och normer

När journalister och arbetsgivare talar om motiv till att vara eller inte vara aktiv på sociala medier lyfter de att yrkesidealen spelar en central roll för dem. I detta avsnitt kommer vi att se närmare på hur samtliga respondenter, både journalister och arbetsgivare, ser på yrkesidealen i förhållande till profilering i sociala medier.

8.4.1 Journalister

Samtliga åtta journalister i denna undersökning ger uttryck för att de värderar sin objektivitet högt när de talat om sociala medier. Alla menar att de själva inte publicerar egna åsikter som rör politik eller kontroversiella frågor och att det inte heller är något som de tycker att journalister bör göra eftersom journalister bör förhålla sig opartiskt i alla frågor som man kan komma att arbeta med. På samma sätt resonerar de när det gäller att dela vidare budskap och att gilla inlägg i sociala medier, samt när det gäller att dela kommersiella budskap i sina egna kanaler.

41

“Jag undviker att dela grejer där, ja saker som jag tycker. Då kanske jag tänker till ett varv extra för att det kanske inte ser bra ut om jag har delat något om jag sedan veckan efter ska intervjua någon politiker” Journalist 2 “Jag har tänkt att det är bättre att jag inte delar någonting som kan

ifrågasätta mitt oberoende, min opartiskhet.” Journalist 3

När det kommer till frågan om huruvida de sociala medierna haft en påverkan på de

journalistiska idealen och normerna uppger journalisterna olika svar. En journalist talar om att hen tror att gränser mellan journalistik och underhållning suddas ut när olika genrer blandas på de sociala medieplattformarna. En av journalisterna uttrycker att den till viss del ser att medierna har börjat göra en typ av innehåll som inte går i linje med traditionell nyhetsvärdering. En av journalisterna tror också att det finns en risk att medieföretag i större mån väljer att anlita personer med stora följarskaror i sociala medier på positioner där “det borde vara en journalist” eftersom journalister förhåller sig till de yrkesetiska reglerna och de lagar journalister har att förhålla sig till. Samtidigt som att vissa journalister ser att det kan finnas risker och ser vissa tendenser till en påverkan på journalistiken, uttrycker samtliga utom två att de har en tilltro till att journalister ”har koll på vad som gäller” på sociala medier och att de själva har det och att journalistiska ideal inte påverkas. En av dem som inte uttrycker denna syn tycker sig se att idealen till viss del frångåtts under en tid men tror att traditionella värderingar kommer att gälla i framtiden.

“Alla nyheter ska väcka känslor i stället för att informera och jag tror att det kommer svänga. (…). Jag tror att de gamla journalistiska principerna kommer fortsätta att gälla: redovisa källor, publicera sig i massmedier kommer med ett ansvar och det har varit en lång tid när man inte har behövt ta det ansvaret det handlar om känslor och tyckande. Men då sviker publiken, tycker publiken att det inte är värt att betala artiklar så kommer den inte att göra det, då måste medierna tänka om och då är frågan om man kan bygga upp det förtroendet igen” Journalist 3

Två av de åtta journalisterna tror att sociala medier kan påverka nyhetsurval och

42

drar sig för att skriva om kontroversiella ämnen. Den andra ser att sociala medier riskerar att leda till att journalister blir alltför populistiska i sitt arbete och, i stället för att inta en kritisk hållning och göra en självständig bedömning av ämnen man skriver om hen beskriver det som att de “sätter upp fingret för att se var det blåser idag” och att man drivs av vad som kommer att generera flest gilla-markeringar och följare.

8.4.2 Arbetsgivare

Alla de fyra arbetsgivarna som vi intervjuat framhåller att journalister som arbetar hos dem eller som de anställer måste förhålla sig opartiskt i sina sociala medier. En av dem lyfter frågan om att se på vilka man följer i sociala medier och menar att, när det kommer till politiker och partier, bör följa folk som representerar en bredd av partier.

Ingen av arbetsgivarna ser direkt att det skett en förskjutning av de journalistiska idealen eller normerna i och med utvecklingen av sociala medier. Tre av arbetsgivarna talar däremot om att de ser en förändring som gör att deras organisationer, och journalistiken i stort, måste värna särskilt om etiken. Två av arbetsgivarna menar att med sociala medier har det kommit en ökad press från publiken att exempelvis gå ut med namn på personer som står anklagade för brott, en sådan press menar arbetsgivaren gör att journalistiken behöver vara mer vaksam.

“(…)när man tittar på metoo, vad som hände på sociala medier och hur läsarna reagerar på vår rapportering. De förväntar sig att vi ska namnge, de förstår inte varför vi inte gör det när man gör det på sociala medier. Men än så länge så står journalistiken, det är ju det som är utmärkande med

journalistiken” Arbetsgivare 3

En annan arbetsgivare talar om att de sociala medierna inneburit förändrade villkor för

nyhetsmedier eftersom det är fler som kan publicera sig i sociala medier. Hen menar att därför blir det journalistiska uppdraget att ge en objektiv och opartisk rapportering särskilt viktig och att granska innehållet i de sociala medierna.

“Vi måste ju vara bättre och relevanta för att nån ska vilja läsa oss istället för att man själv skriver rakt ut som politiker eller så. Att vi använder vårat grunduppdrag blir ju ännu viktigare att följa, att vi är kritiska och

43

ifrågasättande och så där och journalistiskt bearbeta det som politiker eller makthavare säger” Arbetsgivare 4

Ser man vidare på yrkesetiken och de yrkesetiska reglerna nämner en av arbetsgivarna att det är det enda de uppmanar anställda att förhålla sig till. En av arbetsgivarna talar också om att man bör tänka på dem i förhållande till vilka personers inlägg man delar och sprider i sociala medier.

“Oavsett om det är en privatperson vars material man delar eller någon annat så måste vi hela tiden förhålla oss till “vad är det jag delar?”. Som anställd – hur kan det här uppfattas av publiken när det gäller vårt oberoende och vår trovärdighet? Kan det påverka andra människor? Är det någon som kan fara illa? Är det någon som kan lida publicitetetsskada? Alla de överväganden måste vi göra när vi publicerar i sociala medier.” Arbetsgivare 1

8.4.3 Analys

I denna studie har det framkommit att objektivitetsidalet hos både journalister och arbetsgivare värderas högt, vilket i tidigare studier också framkommit som ett högt hållet ideal (Wiik 2011, s. 33). Medan förklaringarna som Wiik ger till en tilltagande värdering av objektivitetsidealet inte är att utesluta i detta fall, har de inte heller bekräftats. Däremot ger flera av journalisterna och arbetsgivare uttryck för att journalister inte kan vara som andra i sociala medier i och med att de måste förhålla sig till idealen. Denna syn kan sammankopplas med den förklaring Wiik ger för granskningsidealets och det pedagogiska idealets ställning, nämligen att journalisterna behöver markera sin särställning gentemot andra som syns i de sociala medierna.

När det kommer till agerandet på sociala medier är yrkesidealen centrala för arbetsgivare och journalister. Samtliga uttrycker att man ska agera enligt journalistikens normer och regler på sociala medier, man skulle kunna benämna detta som att ”agera journalist”. Detta verkar, enligt våra resultat, vara det viktigaste när journalister och arbetsgivare tala om agerande i sociala medier. Utifrån Goffmans (1959) teori om självpresentation kan yrkesidealens ställning ses som att det är vad som bör framhållas i den främre regionen, där publik (och arbetsgivare) kan se vad personen gör. Det som presenteras i den främre regionen måste helt enkelt stämma överens med

44

yrkesidealen oavsett vem den tilltänka publiken är vilket också är vad både arbetsgivare och journalister beskrivit när de talat om under intervjuerna.

Under avsnitt 8.1 Varumärkesbyggande konstaterade vi att både journalister och arbetsgivare ger uttryck för att det finns en konflikt i att vara journalist och att bygga ett starkt personligt

varumärke i sociala medier. Denna konflikt ligger i att de tror att det som krävs för att bli en stark profil i sociala medier inte är vad som efterfrågas av en journalist. Detta kan ses utifrån Hedmans (2019) beskrivning av olika medielogiker. I den traditionella logiken är det

journalisternas ideal och normer som styr innehållet medan det i logiken som råder i sociala medier är principer för att få ett stort engagemang och uppmärksamhet av publiken som styr urvalet. Engagemanget, menar journalisterna och arbetsgivare är svårt att få utan att också vara personlig, i vilket de inkluderar att uttrycka personliga åsikter, och att vara kontroversiell, vilket i sin tur går emot de journalistiska idealen som de värnar om.

Slutligen har vi sett att både journalister och arbetsgivare har en stark tro på de journalistiska idealens ställning i förhållande till de sociala medierna, i alla fall när det kommer till dem själva. De flesta menar att de själva vet hur de bör agera på de sociala medierna och att de flesta

journalister också gör det. Detsamma gäller arbetsgivarna som också menar att de inte tror att journalistiken i stort påverkas av sociala medier men däremot att det finns en ökad press från publiken att frångå journalistiska ideal och principer.

45