Motivationen i lärandesituationen

Uppfattningar om motivation kan indelas i två underkategorier: • Motivationen beror på individen själv

• Motivationen beror på andra

6.3.4.1 Motivationen beror på individen själv

Lisa, som kompletterar sin gymnasieutbildning för att kunna fortbilda sig, säger att:

”Det är jag själv som styr. Jag har bestämt mig för att göra det och då ska jag göra det.”

När Steve upplever studierna betungande säger han till sig själv: ”Nej, du måste se framåt!”

Tankar på framtiden, menar Steve, ger honom ork att fortsätta när studierna känns motiga.

”Jag försöker, men det är svårt…Jag vill ha en ställning i mitt liv. Jag vill göra någonting för landet jag lever i…Jag vill bli akademiker. Det är mitt mål.”

Det väsentligaste för Steve är inte att få ett arbete med hög status och hög lön utan att få en utbildning, som gör att han kan känna sig respekterad av både sig själv och andra. Hans drivkraft i studierna är att få uppleva att han kan och att han uppskattas av andra.

För Eva är viljan att lyckas drivkraften i studierna, men studiemotivationen har sina

”..upp och nergångar. Ibland känner man sig helt värdelös. Detta kommer jag aldrig att klara av. Sen en vacker dag vaknar man upp med en glödlampa ovanför huvudet och bara: ’Nej, men Gud!’ Det är ju det som gör det värt att studera. De stunderna då man förstår, då man kommit igenom något besvärligt och kommer på det.”

Själva tanken säger Vygotskij:

”…föds inte av en annan tanke, utan av en motiverande sfär i vårt medvetande – en sfär som omfattar våra drifter och våra behov, våra intressen och motiv, våra affekter och emotioner……Tidigare liknade vi tanken vid ett svävande moln som släppte ifrån sig ett regn av ord. Om vi fortsätter att tala i bilder borde vi likna tankens motivation vid vinden, som sätter molnen i rörelse.” (Vygotski, 1999 s.468)

Vinden, eller motivationen, kan man, ur ett sociokulturellt perspektiv, se som ett uttryck för samhällets värderingar. Goda studieresultat och hög utbildning ger hög status och uppskattning i vårt samhälle. Alla har vi behov av att bli uppskattade och det är det som ligger till grund för motivationen. Informanternas uttalanden, tycker jag, kan ses som ett internaliserande av maktens, eller samhällets, värderingar.

6.3.4.2 Motivationen beror på andra

Motivationen måste komma ifrån den studerande själv, men det behövs stimulans, ”morötter och piskor”, för att hålla kvar motivationen, menar informanterna.

”Jag vill bli glad av utbildning” säger Steve.

Glad blir Steve av att träffa medstuderande. Lärare är viktiga personer för Steve. De har den åtråvärda kunskapen och därför ser Steve upp till dem. Men Steve vill inte träffa lärare i enrum, som han gör i den distanskurs han går, han vill vara en i en grupp. Interaktionen med medstuderande gör att han upplever studierna positivt. Han kommer att fullfölja sina studier även utan medstuderande, men utan entusiasm, enbart med viljan att bli något som piska.

Eva tycker att lärares agerande har stor betydelse för motivationen.

”Jag tror, att ifall lärare visar att hon eller han tycker att det här är roligt, det är min grej och framförallt kan sina saker, så märker

eleverna det direkt…Jag vet många lärare som påverkat mig i alla fall, mest till det positiva. En lärare i gymnasiet i /ämne A/ som bara blev min idol. Jag fick sånt tycke för den läraren. Varje lektion var

jätteintressant. Och då blev det kul.”

Stina menar också att läraren är viktig för motivationen.

”Det har jag märkt, att i alla ämnen där det gått bra och där det varit kul, där är det bra lärare som ligger bakom.”

Lisa håller med om att lärare är viktiga för att studierna ska bli engagerande och inte bara vara ett ”måste”.

”Om man har en lärare som är engagerad och tycker att det är roligt att undervisa ger det en kick tillbaka till eleverna. Hade läraren bara stått och varit tråkig hade det varit pest och pina……Då hade man bara suttit med sin bok och läst, läst och läst.”

”Ja, för att pusha på…Ja, lite så. Ja, jag har alltid varit sån att jag har velat ha en mentor, när det är någonting jag har svårt för……För att lära mig behöver jag en pedagogisk lärare, som vet vad eleverna behöver och ser vad dom behöver. Det är viktigt för mig.”

Man kan vara motiverad för något men, beroende på olika omständigheter, ändå inte göra det, menar Kalle:

”Nej, jag tappar inte motivationen. Jag kan inte säga att jag tappat motivationen med distans. Men öööö…(skakar med händerna för att ge uttryck för nervositet) Jag vill fortfarande, men jag kan inte.”

Per har en auktoritär syn på motivationen och det är piskan som gäller. Läraren ska bestämma och eleverna ska lyda.

”Jag gillar det här med auktoritet. Att läraren är stark. Även om vi är vuxenstuderande är vi ganska barnsliga. Man behöver veta vad man ska göra och när man ska göra det annars går man bara och släpar benen efter sig. ……För elevernas mentala hälsa är det viktigt att ha en planering och att läraren är lite barsk. Jag vet inte om man ska låta eleverna ha inflytande på planeringen, men vi har ju haft det och det har ju gått bra ändå.”

Dysthe (2003 s.38) menar, att motivation för studier dels beror på kulturellt betingade värderingar dels på lärmiljön. Skolans, eller utbildningsanordnares, uppgift är att skapa interaktionsformer och en miljö, som stimulerar de studerande till aktivt engagemang. Känslan av gruppgemenskap är viktig för motivationen. Man måste få känna sig uppskattad och respekterad. Informanternas uttalanden, tycker jag, uttrycker samma uppfattning som Dysthe.

Alla är i grunden motiverade att lära sig, enligt Wlodkowski, men motivationen behöver stimulans för att komma till uttryck (Hedin, Svensson, 1997). Utbildningens uppgift är att ge stimulans, vilket görs med rätt pedagogik. Rätt pedagogik, menar Wlodkowski, är en pedagogik som uppfyller de fyra kraven:

• skapa positiv inställning till lärandet • skapa upplevelser av meningsfullhet • få den studerande att känna sig kompetent

När informanterna säger, att de vill att lärandet ska vara kul, roligt och intressant överensstämmer deras uttalanden med andra och tredje punkten i Wlodkowskis kravlista, anser jag. För Kalle är en pedagogisk lärare en lärare som vet vad eleverna klarar av, som gör att eleverna får känna sig kompetenta, det fjärde kravet i

Wlodkowskis kravlista.

”För att kunna undervisa för förståelse, måste lärarna själva känna sig förtrogna med och förstå materialet. Lärare behöver känna sig som experter och de måste uppfattas som experter av eleverna. De måste också tro att förståelse är viktig och vara beredda att förkroppsliga denna förståelse i sina liv.” (Gardner, 2000 s.123)

Citatet uttrycker samman uppfattning som Evas och Lisas uttalanden gör. Lärarens engagemang i sitt ämne och ett hängivet intresse att förmedla sin kunskap är viktiga motivationsfaktorer för de studerande.