Uppfattningar om studieupplägget

Informanterna ger uttryck för olika erfarenheter av sina studier men gemensamt för dem alla är att de är positiva till f2f undervisning. De flesta är negativa till distansutbildning i den form de varit i kontakt med. Två är positiva men under vissa förutsättningar.

Eva inleder själv intervjun med att säga:

”Alltså, jag har bara negativt att säga om distansstudier.”

Intervjuaren uppfattar detta som om Eva tror att hon därmed inte är lämplig som informant och svarar:

”Ja, positivt eller negativt, dina åsikter är lika intressanta i vilket fall.”

Senare under intervjun får Eva frågan om hon skulle kunna tänka sig att studera på distans i framtiden och svarar då:

”Nej, basta! (med eftertryck) Nej, jag skulle aldrig kunna tänka mig en längre utbildning på distans. Nej, nej, nej!”

När det gäller F2F säger Eva :

”Lektioner är viktiga. Absolut, lärarledda lektioner är….ja, jag har inte förstått hur viktiga de är innan men nu förstår jag hur viktiga dom är.”

Lisa säger om distansstudier:

”Jag tyckte inte det var ett bra sätt. Jag tyckte det var jobbigt. …… Man kunde inte få hjälp när man hade problem. Då fick man mejla, så kunde det gå någon dag, sen förstod man inte svaret. Man fick då mejla igen tillbaka eller ringa och bestämma tid (för möte). … Ja, distans då ska man lägga upp allting själv. Det är svårt att få ett datum tre månader framåt, till dess ska man ha läst in en viss mängd som man då ska ha prov på. …….Jag är ändå rätt

självdisciplinerad.” Senare säger hon:

”Ja, om man nu ska läsa på distans är det viktigt tror jag att man läser ämnen som man känner att man inte behöver så mycket hjälp i. ……Ja, då satt jag själv och pluggade det var tråkigt.”

Om f2f säger Lisa:

”Ja, men jag har alltid tyckt om att gå i skolan och lära mig. Men jag har alltid hatat prov. Just inför prov tycker jag inte det är roligt. Då skulle man helst vilja hoppa av men annars är det roligt. Jag tycker det är kul.”

Steve:

”Distansstudier är tråkiga man blir ledsen när man inte träffar människor. Det är viktigt att prata med medstuderande, förstår man inte något kan man fråga dem. Det är viktigt att man kan prata med någon, speciellt om man är invandrare och har svårt med språket. Man lär sig mycket när andra frågar och läraren förklarar en gång till. När läraren förklarar vet man vad man ska skriva det gör man inte om man studerar på egen hand. Man vet inte var man ska börja. ……Vi invandrare behöver mer tid. Vi behöver hjälp med språket så vi kan komma igång. Sen kan vi klara oss själva.”

Annas om distansstudier:

”Ja, det tycker jag är inte är något bra alls. Nej, det avråder jag alla från som någonsin kommer på tanken. Det var alldeles förfärligt. Det kändes som helt bortkastad tid.” Hon upplevde kontakten med kursens lärare som mycket dålig och att kursen var dåligt organiserad. Annas uppfattning av f2f är:

”Jag skulle nog vilja säga…nu (efter distansstudierna) tycker jag det är paradiset. Jag skulle vilja läsa som nu (f2f) men med färre kurser i taget.” (För att få studiemedel för heltidsstudier krävs att den studerande läser flera kurser samtidigt, beroende på hur komprimerat utbildningsanordnaren organiserar kurserna).

Per:

”Studier på distans blir opersonliga. När man läser vanligt (f2f) har man ju folk runt sig som man kan prata med. När jag läste på distans hade vi träffar varannan vecka. Kunde man inte komma den gången så var det kört, man kom ju ohjälpligt efter. Var läraren sjuk någon gång var det likadant, man kom efter. Läraren hade ju även andra kurser så det var inte lätt att få hjälp vid andra tider (än de

planerade). Vi hade någon diskussion men jag upplevde dem inte speciellt konstruktiva. Jag tyckte inte man lärde sig så mycket. …… Distansstudier kräver väldigt stor självdisciplin och har man inte det blir det svårt. Även om man måste läsa hemma i andra kurser också så kan man få mer hjälp. Det blir mer kontinuerligt.”

Om f2f:

”Det är mer socialt i olika former. (På raster) Dels på det personliga planet att man frågar varandra vad man gjorde i helgen. Sen är det ju även bra att man kan hjälpa varandra. Man får också mer stimulans när läraren går igenom och säger vad man ska göra. Ja, det är ju klart att läraren ser ju till att hålla takten.”

Kalle vill kalla sin studieform för halvdistans. Han kan komma till läraren och få hjälp när som helst. Även då läraren har lektion i andra kurser kan Kalle få sitta med och få hjälp.

och har alltid haft det så det är inte ofta jag tar upp böckerna hemma. Så riktigt för mig är det inte. Fast det hade nog inte varit någon större skillnad om jag haft katederundervisning för jag hade nog inte gjort mer hemma ändå. Men jag gör vad jag ska på lektionerna och lite till. Så är det. Det enda som skiljer min form av distans från

klassrumsundervisning är att läraren säger: ”När du är klar här går vi vidare”. Hon säger inte: ”Du ska vara här om en vecka.” Hade hon sagt så hade jag också varit där men nu är det liksom upp till mig själv och då rinner det gärna ut.”

Om f2f:

”I klassrumsundervisning blir det mer struktur. Jag behöver struktur. Jag är en sån människa. Jag tror det är ärftligt. Det hade också blivit mer lärarledd tid, det hade varit bättre. Hade det varit en kurs i ett ämne jag är bra på så hade jag kanske inte behövt så mycket stöd. Då hade det nog räckt med vägledning. Hade jag fått reda på vad jag skulle läsa i boken hade jag gjort det. Svårare är det inte.” Stina om distansstudier:

”Det funkar så där. Man ska göra allting själv och det är svårt att verkligen ta sig tid till det. Det blir lite enformigt att göra allting själv. ……Man ska ju göra mer själv men man vet ju inte hur involverad läraren ska vara, hur strukturerad hon ska vara. Man vet inte heller om det är man själv eller läraren som ska ta kontakt eller bestämma. Det är svårt att veta hur det ska vara.”

Om f2f:

”Ja, jag skulle nog vilja läsa så, traditionellt. Man är så van vid att det är lektioner. ……Jag tycker man lär sig så mycket på lektioner. Jag får ut mycket av lektioner. Det är lättare. Jag tycker om den metoden. Ja, det är väl struktureringen.”

Kajsa om distansstudier:

”Eftersom jag läst ämnena tidigare tyckte inte jag det var jättesvårt. ……Om jag hade problem frågade jag en kompis. Ett ämne läste jag med en annan kompis. Hon är väldigt analyserande så det var bra. Men hade man läst svåra ämnen på distans hade man nog inte klarat av det. Inte jag för jag har inte så jättelätt för mig. Så jag tycker det beror på ämnena och om man har någon som kan hjälpa en. …… Annars är ju distans inte så dåligt men man tar det ju bara för att man jobbar.”

Om f2f:

”Jag tycker vi har jätteskoj tillsammans. Får man problem har man någon att fråga.”

Ja, jag tycker det är jättebra. Om jag hade läst kurs A på vanligt sätt hade lektionerna krockat med andra kurser. Men sen samtidigt sätter det en press på mig. Jag måste ha självdisciplin till att ta tag i kursen. Jag måste ju säga att distanskursen kommit lite i skymundan p.g.a. av de andra kurserna (som hon läser F2F). Men annars tycker jag att det är bra att jag kan bestämma själv om jag vill läsa kursen på en eller två terminer. Det är helt upp till mig att och vad jag klarar av. Det tycker jag är jättebra.

Emma säger på flera ställen i intervjun att distansstudier inte är lämpade för ämnen man upplever som svåra. Om f2f säger hon:

Man får igång diskussioner på ett annat sätt än när man läser på distans. För (på distans) är det ju bara du. Då sitter du hemma och har ingen att diskutera med. Det saknar jag ibland, det där att

diskutera. …… Det blir mer helhet i den kunskap man får om man går på lektioner. Det sociala tycker jag är viktigt.

Under intervjuerna har de gett uttryck för sina uppfattningar om hur de vill att studier ska organiseras och om vad de upplevt som positivt respektive negativt i de olika studieformer de deltagit i. Uppfattningarna har varierat men också uppvisat en förvånansvärt stor kongruens. I stort sett i samtliga intervjuer kan man finna exempel på uppfattningar som kan hänföras till var och en av följande fyra beskrivningskategorier:

• sociala aspekter på lärandesituationen • handledarfunktionen i lärandesituationen • det skrivna ordet i lärandesituationen • motivationen i lärandesituationen