Följande kapitel består av en läsning av den svenska offentligrätts-liga och förvaltningsrättsoffentligrätts-liga litteraturen i de delar som den diskute-rar de centrala begreppen ärende, beslut, myndighetsutövning, fak-tisk verksamhet.Ambitionen har varit att heltäckande beskriva utvecklingen och användningen av dessa begrepp inom den svens-ka doktrinen.I den mån verk inte återfinns i litteraturlistan beror det troligast på att de inte innehållit någon självständig diskussion av de centrala begreppen. Alla förvaltningsrättsliga studier
an-Synonyma termer som förvaltningsakt och faktiskt handlande förekommer också. Själva termen myndighetsutövning för det som tidigare, och även senare, kallats förvaltningsakt används första gången av Herlitz , se Kumlien, »Från kamerallagfarenhet till rättsvetenskap», .
För att realisera ambitionen har jag rent praktiskt gått tillväga genom biblio-tekssökningar och sökningar i tidskrifter som SvJT, FT och NAT. Men inte minst viktigt har varit följande av referenser i de välkända verken. Jag har också gått ige-nom avhandlingar från de senaste decennierna från svenska lärosäten och då utö-ver rent förvaltningsrättsliga studier läst brett i det offentligrättsliga fältet. Jag har dock inte producerat någon fullständig förvaltningsrättslig biografi. (Förövrigt ha-de en sådan varit till ovärha-derlig hjälp för framtida forskning. Det saknas överlag studier av förvaltningsrättens akademiska historia, se R. Å. Gustafsson, Från
äm-betsmannastat till välfärdsstat, .)
Som ett enskilt exempel från senare doktrin finns i Elisabeth Rynnings av-handling, som förvisso hanterar en problematik kring vård och samtycke som har
vänder sig trots allt av dessa begrepp i någon utsträckning. Givetvis återstår risken att något verk med en intressant diskussion missats. Det material som behandlas i detta kapitel har därmed, i den bety-delse som diskuterats i metodkapitlet, utgjort det arkiv som är mate-rialet för undersökningen.Avgränsningen av detta arkiv har varit tvåfaldig:
Dels har just gränsen dragits vid svensk litteratur, även om myc-ket intressant material hade kunnat hämtas i de nordiska källorna, och förvisso även i europeiska. Särskilt i de tidigare verken, fram till mitten av -talet refererade författarna ofta till utländsk doktrin. Dessutom finns inte minst i norsk doktrin mer utförliga diskussio-ner om faktisk verksamhet.Denna brist kommer dock delvis att avhjälpas genom att detta material återkommer, mer selektivt, i av-snitt .. för att utveckla det perspektiv som där presenteras.
Den andra avgränsningen har bestått just i att fokusera på dessa centrala begrepp och att utelämna många andra intressanta teman. Här märks inte minst avsaknaden av statsrättsliga, samhällsfiloso-fiska och rättsteoretiska perspektiv som explicit eller implicit finns i materialet. Även en mängd förvaltningsrättsliga frågor av både all-män karaktär (som överklagandeinstitutet eller individuella rättig-heter) och speciell karaktär (knutna till exempelvis socialrättens el-ler politirättens områden) har fått utelämnas när de inte direkt be-hövts för att rekonstruera de centrala begreppens historia i
dokt-mycket bäring på det övergripande temat för den här studien, ingen utvecklan-de diskussion av begreppen ärenutvecklan-de, faktiskt handlanutvecklan-de och myndighetsutövning, Rynning, Samtycke till medicinsk vård och behandling, f. I äldre doktrin kan Fahlbecks två volymer om diverse förvaltningsrättsliga frågor nämnas, där exem-pelvis förvaltningsakter och faktisk verksamhet diskuteras, men utan att tillföra någon självständig diskussion, Fahlbeck, Förvaltningsrättsliga studier , ;
För-valtningsrättsliga studier , ff.
När jag i det följande skriver om »doktrinen» syftar jag på detta arkiv i syn-nerhet, men även de verk som jag inte refererar men vilka för sina allmänna läror hänvisar till verken i detta arkiv.
Eckhoff och Smith, Forvaltningsrett, –, som skiljer mellan rättsliga och faktiska åtgärder inom förvaltningen, Graver, Alminnelig forvaltningsrett, ff, , ff. Mer korta notiser liknande de i svensk doktrin återfinns i Frihagen,
Frihagens forvaltningsrett. Bind , , .
materiella innehållet i den speciella förvaltningsrätten. Även här av-hjälps dock denna nödvändiga brist något i att teman och frågor från den speciella förvaltningsrätten återkommer i utvecklingen av begrepp och systematik i kapitel .
Fokuset på de centrala begreppen löper ur disciplinens egna upptagenhet av dem. De har sedan länge uppfattats som kärnan i förvaltningsrätten. Syftet är att visa hur en mångfald teoretise-ringar och systematiska framställningar av förvaltningsrätten erbju-dits, men att de sedan sekelskiftet delar ett relativt snävt fokus. Den äldre förvaltningsrätten rörde sig inom ett politirättsligt para-digm, där olika verksamheter syftade till att på lämpligt sätt uppnå det som uppfattades som statens ändamål. Men när förvaltnings-rätten utvecklades inom det rättsstatliga paradigment uppstod en upptagenhet vid det juridiska beslutet inom ramen för ärendet som i vissa fall innebar myndighetsutövning. Detta är det långa skifte från -talet fram till års FL och som behandlas särskilt i avsnitt ..I sammanfattningen av kapitlet kommer det komplex som består av ärende-beslut-myndighetsutövning att beskrivas och ställas i kontrast till den faktiska verksamheten som begrepp. Det finns ändå längs vägen många spår och antydningar som inte
ut-Förutom att behandlingen av dessa begrepp och deras procedurella funktio-ner i ärendehandläggningen utgör lejonparten av de förvaltningsrättsliga läroböc-kerna har det även påpekats mer explicit: »Myndigheternas beslutande verksamhet med vad därtill hör av förberedande och verkställande åtgärder är underkastad en ingående rättslig reglering och tilldrar sig därför helt naturligt det största intres-set inom förvaltningsrätten.» Strömberg och Lundell, Allmän förvaltningsrätt, . Ragnemalm skriver att det som förvaltningsrätten reglerar är nästan uteslutande det som »kunnat uniformeras», det vill säga handläggningen av ärenden och be-slutsfattande, Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder (), . Redan påpekade dock Bent Christensen att även om förvaltningsakten var »den tra-ditionelle forvaltningsrets kerne» kunde man fråga sig om inte andra former av förvaltningshandlande numer spelade större roll, B. Christensen, »Forvaltnings-rettens grænseområder», .
För en annan historisk genomgång av detta skifte se Kumlien, »Från kameral-lagfarenhet till rättsvetenskap».
vecklades och som pekar vidare mot en teoretisering av förvaltning-en som verksamhet. Dessa kommer att uppmärksammas och utgöra fond för den vidare teoriutvecklingen.