4 De nationella miljömålen
4.11 Näringslivet
I budgetpropositionen för 2018 anförde regeringen att näringslivet har en avgörande betydelse i arbetet för att nå miljömålen. Många företag bedriver i dag ett strukturerat miljöarbete som har stor bety- delse för möjligheterna att nå miljömålen.
Den tidigare nationella miljömålssamordnaren för näringslivet menade dock i juni 2017 att miljömålen dittills hade spelat en relativt begränsad roll i företagens miljöarbete, särskilt bland mindre före- tag. En anledning till detta sades vara att kunskapen om miljömålen ofta är låg och att miljömålssystemet framstår som komplicerat. Dessutom uppfattades miljömålen – enligt en näringslivsföreträdare – som samhällets och politikernas mål och myndigheternas verktyg och att näringslivet aldrig riktigt har bjudits in i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och därmed inte känner samhörighet med dem.54
Min bedömning är att arbetet med Sveriges miljömål har ett starkt fokus på uppföljning och främst på myndigheternas eget arbete medan mål- och resultatstyrningen av miljöarbetet gentemot samhällets övriga aktö- rer mer eller mindre uteblivit. Insatser för att engagera och inspirera till åtgärder med bas i miljömålen har inte gjorts i någon nämnvärd omfattning. Näringslivet, som har en central roll i för möjligheten att nå miljömålen, har inte involverats på ett strukturerat sätt.55
Enligt miljömålssamordnaren upplever dock de företag som arbetar med miljömålen att de är ett viktigt verktyg för att skapa substans och struktur i miljöarbetet. Det är tydligt att ökad kunskap om miljömålen även ger ett starkt ökat intresse att arbeta med dem.
54 Promemoria 2017-06-19, Redovisning av uppdraget: En nationell miljömålssamordnare för
näringslivet.
55 Promemoria 2017-06-19, Redovisning av uppdraget: En nationell miljömålssamordnare för
Bolag med statligt ägande
Den statliga bolagsportföljen består av 39 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 630 miljarder kronor.
Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen sär- skilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhälls- nytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.
Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom miljö- området.56 För staten som ägare är det, enligt statens ägarpolicy, sär- skilt viktigt att bolag med statligt ägande bl.a. arbetar för en minskad klimat- och miljöpåverkan genom en hållbar och giftfri resurs- användning för att det av riksdagen beslutade generationsmålet och de
beslutade miljökvalitetsmålen samt det s.k. Parisavtalet ska uppnås.57 I ägarpolicyn58 slås fast att utgångspunkten för hållbart företa- gande är att företag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.
Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till hållbart värdeskapande och nya innovativa affärsmodeller. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strate- giskt och transparent arbete med samarbete i fokus.
Vägledande för detta arbete är internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling.
Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om bl.a. miljöhänsyn.
56 Regeringens skrivelse 2015/16:69, Politik för hållbart företagande, s. 35. 57 Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2017.
58 Regeringens skrivelse 2018/19:140, 2019 års redogörelse för företag med statligt ägande Statens
ägarpolicy 2017, se bilagan. Regeringen beslutade den 22 december 2016 om en ny ägarpolicy
för bolag med statligt ägande. Policyn ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 och ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades 2015.
5
Det nationella havsmiljöarbetet
– några konstitutionella
utgångspunkter
Redan i betänkandet Med miljömålen i fokus – hållbar användning av
mark och vatten (SOU 2014:50) konstaterade Miljömålsberedningen
att det finns flera stora utmaningar som måste hanteras för att vi ska nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. För att nå målen krävs, enligt beredningen, att ekosystemens resiliens och deras förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster upprätthålls. Att ta ett helhetspers- pektiv på havs- och sötvattensmiljön bidrar till detta.
Miljömålsberedningen pekade också på att styrningen inom vat- tenområdet i hög grad präglas av styrning i lager på lager och en komplex administrativ struktur. Beredningen anförde att
fokus för det fortsatta vattenmiljöarbetet bör ligga på genomförande och uppföljning av åtgärder. Många insatser kan hanteras i den löpande förvaltningen medan andra kräver noggranna avvägningar mellan olika samhällsmål. För att åstadkomma en sammanhållen och hållbar vatten- politik måste olika intressen och anspråk på vattnet beaktas.1
Både statliga och kommunala myndigheter fattar varje dag beslut som får direkt och indirekt inverkan på naturmiljön.2 De aktörer som fattar beslut om havsmiljöpolitikens inriktning, regler och genomförande finns på flera olika samhällsnivåer; den internationella, den europeiska, den regionala, den nationella, den nationellt regionala och den lokala nivån.
1 SOU 2014:50, Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten, betänkande
av Miljömålsberedningen i juni 2014, s. 58.
2 I förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter definieras indirekt miljöpå-
verkan som en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som et resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information. I samma förordning definieras direkt miljöpåverkan som en negativ eller positiv förändring som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan.