Resultatredovisningen

Att verka för att Generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås är en instruktionsenlig uppgift för miljömålsyndigheterna och läns- styrelserna. Dock ska de 26 myndigheternas och de 21 länsstyrel- sernas redovisning av resultaten i förhållande till miljömålen inte lämnas till regeringen i respektive myndighets årsredovisning enligt bestämmelserna i tredje kapitlet i förordningen (2000:605) om års- redovisning och budgetunderlag utan de utan ska lämnas till Natur- vårdsverket som i sin tur lämnar en sammanställd redovisning till regeringen i en särskild rapport.45

Generellt gäller för de myndigheter under regeringen som ingår i den statliga redovisningsorganisationen att de senast den 22 februari varje år ska lämna en årsredovisning till regeringen som bl.a. ska innehålla en resultatredovisning. Med resultat menas här de presta-

44 _{2 § förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska}

institut.

45 _{Det innebär även att resultatredovisningen i förhållande till miljömålen inte ingår i Riks-}

tioner som myndigheter åstadkommer och de effekter prestatio- nerna leder till.46

De statliga myndigheternas resultatredovisningar är viktiga under- lag för regeringens analys och bedömning av myndigheternas verk- samheter och resultat och för regeringens resultatredovisning till riksdagen.

Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag47 _ska resultatredovisningen utformas så att den kan vara ett underlag för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten. Resultatredovisningen ska utgå från de uppgifter som

framgår av myndighetens instruktion samt de mål och krav som reger- ingen har angett i regleringsbrev eller något annat beslut. Redovisningen

ska innehålla analyser och bedömningar av verksamhetens resultat och dess utveckling.

Resultatredovisningen ska innehålla väsentlig information om vad myndigheten har presterat i förhållande till uppgifter och mål som regeringen har beslutat för myndighetens verksamhet.

Myndigheten ska även ta fram resultatindikatorer och redovisa enligt dessa. Informationen om resultatet ska avse det senaste året och ska jämföras med motsvarande information från minst de två föregående åren. I de fall det inte är möjligt att ta fram jämförbara data för minst tre år i följd ska myndigheten kommentera detta.

Informationen om resultatet ska baseras på verifierbara data och rimliga resonemang. Eventuella osäkerheter ska kommenteras i årsredovisningen. Underlaget ska dokumenteras.

Om det är möjligt och relevant bör längre tidsserier än tre år redovisas. Om det inte uppenbart framgår av sammanhanget bör metoderna för datainsamling, bearbetning och analys framgå av års- redovisningen.

Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myn- digheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Myndig- heten ska fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt indelningen.

46 _{Ekonomistyrningsverket 2011, ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten, ESV 2011:9.} 47 _{3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s före-}

4.8.1 Naturvårdsverket samordnar genomförande, uppföljning och utvärdering

I genomförandet av de nationella miljömålen är det ett starkt fokus på miljömålsmyndigheternas uppföljning och utvärdering av det egna arbetet och resultaten i förhållande till målen. Det är Natur- vårdsverket som vägleder miljömålsmyndigheterna inte bara i deras genomförande av miljömålen utan även i deras arbete med uppfölj- ning och utvärdering av resultatet i förhållande till miljömålen.

I stället för att följa det generella regelverket för de statliga myn- digheternas resultatredovisning har Naturvårdsverket fått till upp- gift att samordna all uppföljning och utvärdering av resultaten i miljö- målssystemet.

Inom miljömålssystemet ska Naturvårdsverket:

– vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning,

– utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter ut- veckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser, löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder, – varje år redovisa en samlad beskrivning av det närmast före-

gående årets resultat med

a) en uppföljning av etappmålen,

b) en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet, och

c) en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet, och

– vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjlig- heterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet med a) en analys av förutsättningarna att nå vart och ett av

miljökvalitetsmålen,

b) en målövergripande analys av utvecklingen mot ge- nerationsmålet och miljökvalitetsmålen.

I arbetet med den årliga uppföljningen och den fördjupade utvärder- ingen ska Naturvårdsverket höra och samordna berörda myndigheter.

4.8.2 Åtta myndigheter har också ansvar för samordning och uppföljning och utvärdering

Inom ramen för Naturvårdsverkets uppgift att vägleda samtliga 26 miljömålsmyndigheter och länsstyrelserna i deras i arbete med uppföljning och utvärdering av resultatet i förhållande till miljö- målen har åtta av dessa myndigheter – inklusive Naturvårdsverket – i sin tur ansvar för samordningen av uppföljningen och utvärder- ingen av ett eller flera miljökvalitetsmål.

I denna uppgift ansvarar Naturvårdsverket för samordningen av sju miljökvalitetsmål och Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för tre. Sex myndigheter har ansvar för ett miljökvalitetsmål vardera. Myndigheterna har ansvar för följande miljökvalitetsmål:

• Naturvårdsverket ska samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv,

• Havs- och vattenmyndigheten ska samordna uppföljning och ut- värdering av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård, • Kemikalieinspektionen ska samordna uppföljning, utvärdering

och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, • Jordbruksverket ska samordna uppföljning, utvärdering och rap-

portering i fråga om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, • Sveriges geologiska undersökning ska samordna uppföljning, utvär-

dering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Grund- vatten av god kvalitet,

• Strålsäkerhetsmyndigheten ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö, • Skogsstyrelsen ska samordna uppföljning, utvärdering och rappor-

tering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar,

• Boverket ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

4.8.3 Myndigheter med uppgift att hjälpa till med information

Ytterligare fem myndigheter har i uppgift att vara behjälpliga med information av betydelse för miljömålsuppföljningen, nämligen SCB, Lantmäteriet, Sveriges lantbruksuniversitet, SMHI och Konjunk- turinstitutet.

4.8.4 Miljökvalitets- och etappmålen följs upp varje år

Naturvårdsverket ska varje år till regeringen redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat i förhållande till miljömålen. I den ingår en uppföljning av etappmålen, en redovis- ning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvalitetsmålen och Generationsmålet och en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljökvalitetsmålen och Generationsmålet. I arbetet med redo- visningen ska Naturvårdsverket höra och samordna berörda myn- digheter.

Naturvårdsverket utfärdar omfattande och detaljerade anvis- ningar och skrivmallar för arbetet med den årliga uppföljningen av nationella miljökvalitetsmål, Generationsmålet och etappmålen.

Fokus för den årliga uppföljningen 2020 var resultatredovisning av åtgärder med statliga medel och deras (förväntade) effekter. Miljö- tillstånd ska endast redovisas i den mån det är viktigt för förståelsen.

Enligt anvisningarna ska myndigheterna bl.a. redovisa det senaste årets information om insatser för att nå miljökvalitetsmålet för varje precisering. Myndigheternas ska fokusera på insatser från staten eller insatser som är en följd av statliga styrmedel och åtgärder, inklusive resultat i EU-arbetet och internationellt förhandlingsarbete. Myn- digheterna ska komplettera den egna informationen med underlag från andra berörda nationella myndigheter och med informationen från den regionala uppföljningen. Myndigheterna ska synkronisera informationen så långt det går med det som tas upp i årsredo- visningarna, eller med redovisningarna enligt miljöledning i staten. Enligt anvisningarna kan ny information om miljötillståndet redo- visas om det belyser en händelseutveckling som påverkar bedöm- ningen av utvecklingen i miljön.48

48 _{Naturvårdsverket 2019-10-28, ärendenummer: NV-07468-19, Anvisningar och skrivmall,}

4.8.5 Den regionala uppföljningen varje år

I länsstyrelsernas ansvar ingår att följa upp arbetet med miljömålen i den egna regionen. I december varje år redovisar alla länsstyrelser och Skogsstyrelsen möjligheten att nå 13 av de svenska miljökvali- tetsmålen inom sitt län. Denna regionala uppföljning är ett underlag till den kommande årliga nationella uppföljningen av miljökvali- tetsmålen som Naturvårdsverket lämnar till regeringen.

För miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande

ozonskikt och Säker strålmiljö lämnas ingen bedömning på regional

nivå eftersom förutsättningarna för att nå dessa är i huvudsak bero- ende av internationella insatser.

Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens (miljökvalitetsmålet Levande

skogar) regionala årliga uppföljning ska dels ge underlag till den

nationella miljömålsuppföljningen, dels ge kunskap om målen till olika aktörer i respektive län.

Uppföljningen ska utifrån ett regionalt perspektiv redovisa det senaste årets insatser i form av åtgärder och styrmedel samt miljö- tillståndet och bedömning av utvecklingen för miljökvalitetsmålen.

I länsstyrelsernas underlag till den nationella uppföljningen ska fokus ligga på vad statliga myndigheter gjort senaste året eller vad som åstadkommits av andra aktörer, t.ex. kommuner, med stöd av statliga

styrmedel, samt förväntade effekter av dessa åtgärder.

Anvisningarna för länsstyrelserna tas fram av RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet, länsstyrelsernas sam- verkansorgan, se mer om RUS nedan) som i enlighet med läns- styrelsernas uppdrag att samordna den regionala uppföljningen49 _har tagit fram anvisningar för länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens årliga uppföljning. Anvisningarna är förankrade hos Naturvårdsverket och i RUS styrgrupp m.fl.

De regionala texterna lämnas av RUS till nationellt ansvarig myndighet den 13 december.

4.8.6 En fördjupad utvärdering vart fjärde år

En gång vart fjärde år genomförs en fördjupad utvärdering av möjlig- heterna att nå Generationsmålet, miljökvalitets- och etappmålen. Inför varje fördjupad utvärdering tar Naturvårdsverket detaljerade –

lika för alla miljökvalitetsmål – anvisningar, skrivmallar och tidsplan för arbetet med den fördjupade utvärderingen.

Den senaste fördjupade utvärderingen lämnade Naturvårdsverket till regeringen den 31 januari 2019.

Anvisningarna och skrivmallen för den senaste fördjupade ut- värderingen publicerades i oktober 2017, det tidsatta arbetet startade i januari 2018 och resultatet av utvärderingen lämnades till reger- ingen den 31 januari 2019.