Närliggande begrepp i utländska rättsordningar

Till skillnad från i Sverige är institutet kring styrelseledamöters lojalitetsplikt i många rättsordningar reglerade i lag och har i vissa fall omfattande praxis kring relevanta frågor. Som ovan har visats verkar det finnas en stark koppling mellan den svenska och främst den engelska begreppsanvändningen. En rättsordning som även baserar bolagets intresse på shareholder value är den Amerikanska delstatliga modellagen MBCA¹⁶⁸, som på många sätt anses vägledande inom amerikansk bolagsrätt. I MBCA § 8.30 (a) anges följande;

”Each member of the board of directors, when discharging the duties of a director, shall act: (1) in good faith, and (2) in a manner the director reasonably believes to be in the best interests of the corporation.”

Bestämmelsen anses omfatta samtliga plikter en styrelseledamot har gentemot bolaget.¹⁶⁹ I den officiella kommentaren till 8.30 (a) anges det följande;

“The phrase ”best interests of the corporation” is key to an explication of a director’s duties. The term ”corporation” is a surrogate for the business enterprise as well as a frame of reference encompassing the shareholder body. In determining the corporation’s ”best interests”, the director has wide discretion in deciding how to weigh near-term opportunities versus long-term benefits as

166 Hutton v West Cork Railway Co (1883) 23 Ch. D 654.

167 Jfr Skog, SvJT 2015, s. 16 not 18.

168 Östberg, s. 66.

well as in making judgments where the interests of various groups within the shareholder body or having other cognizable interests in the enterprise may differ”170

Motsvarande bestämmelse saknas i DGCL171, som får anses vara den starkaste bland de delstatliga lagarna i USA.¹⁷² Denna i MBCA uppställda bestämmelse och dess betydelse har ändock i stora drag bekräftats att gälla i DGCL genom praxis.¹⁷³

Som nämnts finns stora likheter mellan svensk och engelsk rätt vid synen om bolagets intresse. Inom engelsk rätt går regeln delvis i hand med den s.k. business judgement rule, som även denna definierar en lojalitetsplikt för bolagets styrelse. En omslutande sammanfattning av denna reglering är att styrelsen har en skyldighet att ta välgrundade och omsorgsfulla beslut samt att detta genomförs i en ärlig tro om att agerandet är i bolagets bästa.¹⁷⁴ I UK Companies Act 2006 [Cit. CA 2006] definieras styrelsens skyldigheter under artiklarna 171-178, där lydelsen ”success of the company” återfinns i artikel 172 (1);

”A director of a company must act in the way he considers, in good faith, would be most likely to promote the success of the company (min kurs.) for the benefit of its members as a whole, and in doing so have regard (amongst other matters) to—

(a) the likely consequences of any decision in the long term, (b) the interests of the company's employees,

(c) the need to foster the company's business relationships with suppliers, customers and others, (d) the impact of the company's operations on the community and the environment,

(e) the desirability of the company maintaining a reputation for high standards of business conduct, and

(f) the need to act fairly as between members of the company.”

Styrelseledamöterna har således att agera utifrån deras syn på att beslut eller åtgärder främjar ”the success of the company” med beaktande av aktieägarnas intresse.

170 MBCA § 8.30 Official Comment, 8-35.

171 Delaware General Corporation Law.

172 Mer än 50% av alla börsnoterade bolag i USA har sitt säte i Delaware för att ett applicerande av DGCL ska bli aktuellt. Se State of Delaware, About agency. Tillgänglig: http://www.corp.delaware.gov/aboutagency.shtml (Hämtad den 14 december 2016).

173 Östberg, s. 109 med hänvisning till C & Y Corp. V. General Biometrics, Inc, 896. P.2d 47 (Utah Ct. App 1995).

Inom engelsk rätt har frågan om bolagets intresse kommit att prövas flertaliga gånger.

Vid Piercy v. S Mills & Co¹⁷⁵ hade styrelsen getts möjlighet att utfärda nya aktier vid situation att mer kapital behövde inhämtas. Styrelsens ledamöter hade istället beslutat om att utfärda aktier till sig själva och sina vänner i syfte att höja sin aktiemajoritet för att i sig förhindra nyval av ytterligare styrelseledamöter. Detta i sig hade syftet att dessa ledamöter skulle behålla sin majoritet i styrelsen, något som blev fallet. Den engelska domstolen anförde att ett beviljande av möjlighet att utfärda fler aktier i syfte att inhämta mer kapital är en förtroendeuppgift som ska utföras i god tro och med beaktande av “for the general advantage of the company”, något som inte hade gjorts i förevarande fall.

Liknande frågor har även berörts i Hogg v. Cramphorn Ltd¹⁷⁶ där ett utfärdande av nya aktier i syfte att motverka en ”hostile takeover” innebar ett övertramp av styrelsens förtroendeuppdrag. Att styrelsen genuint uppfattade att deras agerande var i bolagets bästa spelade här ingen roll.

Ett högst relevant fall berör frågan om ett dotterbolags ställande av säkerhet för ett moderbolags prestationer gentemot tredje man. I Charterbridge Corpn. Ltd. v. Lloyds177 hade dotterbolaget C ställt säkerhet till förmån för moderbolaget D att till en bank på begäran betala moderbolagets nuvarande och kommande skulder. I ett senare skede anfördes det att åtagandet som dotterbolaget ställt till förmån för moderbolaget aldrig var giltigt eftersom det låg utanför dotterbolaget C:s affärsområden och syfte. Den engelska domstolen instiftade här ett viktigt test som appliceras när styrelseledamöter agerar i syfte att främja ett annat bolag i samma koncern;

”that the proper test in the absence of actual separate consideration of the interests of the company, is whether an intelligent and honest man in the position of a director of the company concerned could, in the whole of the existing circumstances, have reasonably believed that the transaction was for the benefit of the company. The effect is therefore to substitute an objective test for the normal subjective one.”

Slutligen har det i Hutton v. West Cork Railway Co. angetts att en avgångsgåva till de anställda, i syfte att kompensera för deras förlorade anställning i samband med avvecklingen av bolaget, inte var okej. Huvudregeln är att en styrelse endast kan använda bolaget tillgångar till intressen

175 Piercy v. S Mills & Co. [1920] Ch. 77.

176 Hogg v. Cramphorn Ltd [1967] Ch. 254, [1966] 3 All ER 420.

som gynnar bolaget. Det anges att god tro ensamt inte kan ligga till grund för prövningen om tillgångar spenderats korrekt. Istället anförs följande:

”It is for the directors to judge, provided it is a matter which is reasonably incidental to the carrying on of the business of the company… The law does not say that there are to be no cakes and ale, but there are to be no cakes and ale except such as are required for the benefit of the company.”

Slutsatsen i Hutton v. West Cork Railway¹⁷⁸ co torde således vara att benefika handlingar aldrig får genomföras om detta inte kan antas gynna bolaget. Eftersom bolaget vid tidpunkten för transaktionen var under avveckling kunde ett benefikt utgivande av handlingar knappast ansetts berättigat.¹⁷⁹

En annan intressant rättsordning är den på engelsk rätt baserade¹⁸⁰ Förenade Arabemiratens [Cit. UAE] Companies Law. Att denna rättsordning berörs kan verka aningen udda. Det i UAE använda begreppet verkar dock starkt likna det motsvarande engelska begreppet och ger således svar på vissa frågor som hjälper efterkommande analys av begreppens koppling till värdeöverföringsreglerna. Vid en komparativ analys av begreppet ”Corporate benefit” och dess innebörd under UAE:s tidigare motsvarighet till aktiebolagslagen nämndes följande;¹⁸¹

”A company in the UAE is further constrained however by its ‘objects’, which the UAE Companies Law provides a company must observe and comply with. The UAE Companies Law states in Article 13 that: “The objectives of the company must be legitimate. Specialization and uniformity of purposes must be maintained in its main objectives”.

Therefore the directors of a company are tasked with conducting the business of the company with regard to these two key principles; compliance with both the company’s purpose and its objects. In doing so the company can be said to be acting in furtherance of its ‘corporate benefit’.”

178 Hutton v West Cork Railway Co (1883) 23 Ch. D 654.

179 Slutsatsen får även anses ligga i linje med amerikansk rätt. I Union Pacific Railroad Co. V. Trustees, 8 Utah 2d 101, 329 P. 2d 398 (1958) hade domstolen godtagit en donation motiverad endast utifrån framtida goodwill.

180 Dubai Judicial Institute, Emirates Law Business and Practice. Sabur, Zahir. Company Law DIFC & UK

Comparison. Dubai: Juli 2016. Tillgänglig:

http://www.dji.gov.ae/Lists/DJIBooks/Attachments/98/DJI%20Emirates%20Law%20Business%20and%20Pract ice3_bd.pdf (Hämtad 9 december 2016)

181 Catling, Richard & Hamad, Ahmed. Corporate Benefit: An analysis under the UAE Legal Regime. Tillgänglig: http://www.tamimi.com/en/magazine/law-update/section-6/july-august-1/corporate-benefit-an-analysis-under-the-uae-legal-regime.html (Hämtad 9 december 2016)

Definitionen av “Corporate benefit” enligt UAE är med andra ord beroende av de i bolagsordningen angivna målen, såväl som syftet med verksamheten. Detta innebär att att en åtgärd vidtagen av en styrelseledamot inte nödvändigtvis måste innebära att denna resulterar, eller ens har som syfte att resultera, i vinst. Detta motiveras vidare av att reglerna om corporate benefit inte ska agera som ett gräns för vad som är tillåtet eller ej, utan snarare vilka typer av beslut som kan fattas helt utan risk från sanktioner i efterhand, lite som en ”safe habour”.¹⁸²

Som praktiskt exempel nämns några utdrag från UAE:s Companies law. Bland annat huvudregeln att ett aktiebolag inte får lämna lån till dess styrelseledamöter eller ställa säkerhet till tredje män i syfte att utge lån till styrelseledamöterna.¹⁸³

Vidare begränsas möjligheter att företräda bolaget för vissa typer av affärer, där ett samtycke från aktieägare först måste inhämtas. Där bland nämns; ”entering into loan agreements for periods in excess of three years, the sale or mortgage of the company’s real estate assets and the cancellation of debts owed to the company.”184

Dessutom nämns situationen där moderbolag söker säkerhet för skulder och prestationer i sina dotterbolag. Vid sådana sammanhang anges det som oerhört viktigt att styrelseledamöterna ställer det bolag i vilket styrelseledamoten är verksam i första hand. Detta oavsett om dotterbolagets intresse krockar med moderbolagets. Vid dubbla styrelseuppdrag måste således såväl dotter- som moderbolagets bästa beaktas. Vid beslutstagandet, huruvida dotterbolaget ska ställa säkerhet för moderbolagets prestationer, måste rättshandlingens benefika effekter för moderbolaget ställas mot den belastning som uppkommer på dotterbolagets balansräkning.

Huvudregeln i UAE:s lagstiftning är att ett bolag är bundet av de rättshandlingar som styrelsen ingår och står skadeståndsansvaret för eventuell skada som uppkommer härigenom. Enligt artikel 110¹⁸⁵ ställs dock ett undantag upp, vilket innebär att om styrelse eller dess ledamöter inte agerat med bolagets bästa i åtanke uppstår istället ett personligt skadeståndsansvar för eventuell skada gentemot tredje man, bolaget och aktieägarna. Avgörande blir därför för styrelseledamöterna att dessa kan redogöra för de fördelar som dotterbolaget erhåller genom de

182 Catling & Hamad, 2012.

183 Se Bilaga.

184 Catling & Hamad, 2012.

åtaganden eller affärer som bolaget genomför. Härav rekommenderas att styrelseledamöterna kontinuerligt ges skriftliga godkännanden för deras handlingar för att det personliga skadeståndsansvaret inte ska aktualiseras.

”Not only will such paper work create an audit trail to demonstrate the company’s corporate benefit had been considered, the need to record the rationale for decision making itself serves as a timely reminder to the directors to consider their duty to the company at critical times.”

Till analysen läggs även artikel 53 i den i Dubai gällande DIFC186 Companies Law som lyder enligt följande:

”a director or other director of the company, in exercising his powers and discharging his duties shall a) act honestly, in good faith and lawfully, with a view to the best interests of the company (min kurs.); and b) exercise the care, diligence and skill that a reasonably prudent person would exercise in comparable circumstances”.”

Lydelsen som, likt MBCA, är en delstatlig lagstiftning anses vara förenlig med den övriga analys av UAE:s statliga lagstiftning.

Sammanfattningsvis återfinns flera versioner av begreppet beroende på vilket lands, eller till och med vilken delstats, lagstiftning som beaktas. Olikheterna i begreppen torde dock knappast innebära någon större skillnad när det kommer till tolkning och tillämpning. Exempelvis verkar tillämpningen av såväl UAE Companies law som den delstatliga DIFC ligga i linje med de rättsfall som prövats enligt CA 2006 samt den i MBCA gällande uppfattningen om ”interest of the corporation”. UAE:s Companies Act kan dock delvis anses luta åt att stakeholder values ska vara avgörande för deras tolkning av “Corporate benefit” när man ser till att styrelseledamöterna ska agera för bolaget syfte och mål. Det faktum att ett godkännande från samtliga aktieägare dock verkar befria styrelsens skadeståndsansvar talar i stor mån för att det är aktieägarnas intressen som i slutändan anger ramen för vad som är i bolagets intresse och ej.

Ännu fler rättsordningar hade kunnat inkluderas i denna redogörelse för att nå en än mer säker slutsats. Det torde dock vara mer än tillräckligt underlag för att konstatera att de i common law använda begreppen närmast har en identisk betydelse med det svensk begreppet bolagets

186 Dubai International Finanser Center. Denna lagstiftning bygger på framförallt engelsk och walesisk rätt, se

intresse. Tillräckligt med material får dessutom anses inhämtat för att en komparation mellan begreppen även ska kunna föranleda en diskussion om begreppens förhållande till det svenska värdeöverföringsbegreppet.