även detta avsnitt inleds detta med de påståenden som socialsekreterare och föräldrar har fått ta ställning till. Sedan kommer en samlad redogörelse i tabellform av alla resultaten på närsamhällesnivå. Därefter följer två mindre delavsnitt om kamratrelationer och fritidssysselsättning där de mest fram-trädanden resultaten för respektive institution sammanfattas. Avslutningsvis finns kommentarer och reflektioner från socialsekreterarna.
Kamratrelationer:
Vad jag känner till har ungdomen idag i hög utsträckning goda kamrat-•
Fritidssysselsättning:
Vad jag känner till har ungdomen idag positiva fritidsaktiviteter •
(som inte handlar om brott, droger eller liknande.)
Närmiljö
Hagen Bergiusgården
Påstående: H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12
15.Kamrater 2 1 1 i.u 2 - 1 ? 0 0 0 0 ? P 0 1 0 1 1 2
16. Fritid 2 ? 1 i.u 2 0 2 ? 0 0 0 0 0 0 i.u. 1 0 0 0 2
Tabell 6: Socialsekreterarnas bedömning av beteendeförändring efter avslutad behandling, utifrån påståenden om kamratrelationer och fritidssysselsättning.
Teckenförklaring:
2 – Påståendet stämmer helt 1 – Påståendet stämmer delvis
0 – Påståendet stämmer inte alls/situationen oförändrad mot innan placeringen / – Påståendet är inte aktuellt (har aldrig varit ett problem för ungdomen) P – Placerad på annan institution
? – Vet inte i.u. – ingen uppgift
Kamratrelationer
Vad det gäller kamratrelationer uppges att flertalet placerade ungdomar har haft det besvärligt. Antingen är de väldigt ensamma och har haft svårt att få kamrater under hela sin uppväxttid eller så umgås de i kretsar där det före-kommer mycket våld, brott eller droger. Inte helt ovanligt är att ungdomen hade några bra kamrater när han eller hon var yngre, men att de sedan kom-mit med i ett gäng som påverkat dem i negativ riktning. Vanligt är också att ungdomarna är så intensiva i allt de gör, att deras kompisar inte orkar med dem.
För ungdomarna på Hagen uppges att fem av dem idag i lite olika grad har kamrater som är positiva för dem. Några har helt tagit avstånd från kamrater som haft negativ inverkan på dem, medan andra inte har gjort en så tydlig markering. För en ungdom uppges att behandlingen inte inneburit någon skillnad, och för en har negativa kamrater aldrig varit något problem.
För fyra av Bergiusungdomarna har behandlingen inneburit att de i högre eller lägre grad har utvecklat fler positiva kamratrelationer. För sex av dem uppges att behandlingen inte har haft någon påverkan i detta avseende. I ett fall har ungdomen inte haft någon chans att utveckla sina kamratrelationer, eftersom personen befunnit sig på en låst institution ända sedan utskrivningen från Bergiusgården.
Fritidssysselsättning
Ett stort problem som delas av i stort sett alla ungdomar på hagen och Bergi-usgården är att de inte har någon positiv fritidssysselsättning som engagerar dem. Några har tidigare sysslat med fotboll, ridning eller liknande, men flertalet har aldrig lyckats hitta något de gillar. Ett inte helt ovanligt problem, som både föräldrar och socialsekreterare berättar om, är att de har haft svårt att komma in i kamratgemenskapen i idrottsföreningar och liknande, och därför har valt att hellre stå utanför.
Fyra av ungdomarna som varit placerade på Hagen är idag mer eller mindre engagerade i någon typ av fritidssysselsättning. För två ungdomar har behandlingen inte haft någon sådan positiv inverkan, och i ett fall känner socialsekreteraren inte till om det skett någon positiv förändring.
Bland ungdomarna på Bergiusgården ser det lite annorlunda ut. Där har bara två ungdomar fått en förändrad situation vad det gäller fritidssysselsätt-ning, och för nio ungdomar uppges att behandlingen inte inneburit någon positiv förändring i detta avseende.
Av intervjuerna med socialsekreterarna framgår att flertalet av ungdo-marna saknade en positiv fritidssysselsättning när de kom till institutionen. I några fall har personalens arbete med att ta med ungdomarna ut på en massa olika aktiviteter inneburit att det väckts ett intresse. För en del av tjejerna har ridning varit en sådan sak, och några av killarna har fastnat för dykning, motorsport eller styrketräning. Det finns också ungdomar som satsar allt på skolan och därför har valt att inte engagera sig i något mer på fritiden. ytterligare en grupp känner inget behov av en mer organiserad fritidssyssel-sättning, utan håller igång sig på egen hand. De mekar med moppen, umgås med kompisar, flickvänner och pojkvänner, spelar dataspel och lagar mat.
För de andra, de som saknade en fritidssysselsättning vid placeringstill-fället och som fortfarande inte har hittat något, uppger socialsekreterarna att behandlingshemspersonalens ansträngningar inte lett fram till önskat resultat. Vanligen handlar det om att ungdomen har svårt att engagera sig i något, saknar uthållighet, har svårt att befinna sig i grupp eller att det krimi-nella livet, gänget där hemma eller drogerna fortfarande har en alltför stark dragningskraft.
Bedömning av institutionen och behandlingen
I intervjuerna fick socialsekreterarna redogöra för innehållet i det behand-lingsuppdrag de gett till hagen eller Bergiusgården samt därefter ta ställning till i vilken utsträckning de anser att behandlingen svarat upp mot uppdraget. De fick också göra en sammanfattande bedömning av i hur stor omfattning behandlingen på Bergiusgården eller hagen har påverkat ungdomens
nuva-Behandling och institution Hagen Bergiusgården Påstående: H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 17. Uppfyllda beh.mål 1 1 2 2 1 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 1 2 18. Påverkan livssituation 2 2 1 2 1 2 2 ? 1 1 0 0 -1 -1 0 2 1 1 1 2
rande livssituation. Den sista frågan var inte formulerad som ett påstående. Istället fick socialsekreterare och föräldrar gradera behandlingens påverkan på en femgradig skala från minus två till plus två – livssituationen har blivit klart försämrad (-2), livssituationen har blivit något försämrad (-1), ingen skillnad på livssituationen (0), livssituationen har blivit något förbättrad (1), livssituationen har blivit klart förbättrad (2).
När ungdomen flyttade ut från hagen/Bergiusgården, tycker jag att fa-•
miljen uppnått det jag önskade.
hur bedömer du betydelsen av ungdomens tid på hagen/Bergiusgården •
för hans eller hennes livssituation idag?
Tabell 7: Socialsekreterarnas bedömning av uppfyllda behandlingsmål efter avslutad behandling samt behandlingens påverkan på ungdomens och familjens nuvarande livssituation.
Teckenförklaring påstående 17 : Teckenförklaring fråga 18 :
2 – Stämmer helt -2 – Livssituationen har klart försämrats 1 – Stämmer delvis -1 – Livssituationen har blivit något försämrad 0 – Stämmer inte alls/ingen skillnad mot innan 0 – Ingen skillnad på livssituationen -1 – Negativ förändring 1 – Livssituationen har blivit något förbättrad / – Inte aktuellt, har aldrig varit ett problem 2 – Livssituationen har blivit klart förbättrad P – Placerad på annan institution
? – Vet inte i.u. – ingen uppgift
Vad det gäller Hagen har alla utom en av socialsekreterarna svarat att målen var helt eller delvis uppfyllda när ungdomen skrevs ut från institutionen. Det vanligaste skälet till att man inte ser målen som till fullo uppfyllda är att ungdomen inte har kunnat flytta hem igen, vilket ingick i den ursprungliga planen. För en ungdom har det angivits att behandlingsmålen inte uppfyllts överhuvudtaget.
Sju av socialsekreterarna som placerat på hagen uppger att behandlingen inneburit att ungdomens nuvarande livssituation klart har förbättrats eller förbättrats till vissa delar. För en ungdom har behandlingen inte inneburit någon skillnad.
De socialsekreterare som placerat på Bergiusgården svarar att behandlings-målen uppfyllts helt eller delvis för tre av ungdomarna när de skrevs ut från institutionen. För nio ungdomar var målen inte uppfyllda överhuvudtaget.
Sju av Bergiusungdomarna anges ha fått en klart förbättrad eller något förbättrad livssituation till följd av behandlingen. För tre personer har den inte inneburit någon skillnad, och för två personer uppges att livssituationen blivit något försämrad.
I de fall livssituationen bedömts som klart förbättrad, beskriver social-sekreterarna ett tillstånd för ungdomarna och deras familjer som omformats till det bättre i mycket hög utsträckning. De problem som ungdomen och föräldrarna hade tidigare hanteras nu på ett nytt sätt – man har fått en bättre gemenskap och de tidigare relationsproblemen har i stort sett mist sin makt över familjemedlemmarna. även om problembeteendet till stora delar har försvunnit, finns ändå fortfarande andra saker som ungdomen och familjen behöver fortsätta att arbeta med.
Klart förbättrats. Eller kanske förbättrats till vissa delar, eftersom det går ju bra för [honom/henne] hemma och [han/hon] är tillbaka i skolan så. Sedan kan jag ju tänka mig den här biten att komma tillbaka och ha haft LVU och att ha varit på behandlingshem, att det är det här med identitet – vem [han/hon] är och hur påverkar det [honom/henne]. Det vet jag ju inte hur [han/hon] hanterar det. (Soc sekr Bergiusgården)
Några av socialsekreterarna menar att ungdomen och familjen visserligen inte nådde särskilt många av sina mål under tiden på hagen eller Bergiusgården, men att vistelsen ändå förde med sig en del goda saker för familjen. Det handlar till exempel att ungdomen under en tid har fått vara på ett ställe där personalen tyckte om honom eller henne, att relationerna mellan ungdom och förälder till viss del förbättrats, att föräldrarna blivit något bättre på att sätta gränser eller att man har fått upp ögonen för att ungdomen har en betydligt svårare problematik än man först förstod samt att institutionspersonalen hjälpt till att hitta ett annat behandlingshem som erbjuder rätt typ vård.
[han/hon] hade ju en period på Bergiusgården där [han/hon] fick vara med män-niskor som faktiskt tyckte om [honom/henne] och som ville vara med [honom/ henne]. Och [han/hon] fick kompisar där och [han/hon) fick vara med i elevgrup-per på ett sätt som [han/hon] aldrig har varit på något annat ställe förut, så jag tror att [han/hon] hade en väldigt positiv tid där även om det var många mål som aldrig blev uppfyllda. jag tror jag ändå att [ungdomens namn] hade en väldigt positiv tid och att [han/hon] gärna ville vara där, för det vet jag att [han/hon] ville. (Soc sekr Bergiusgården)
Det som Bergiusgården gjorde var att förtydliga, man kan ju se det som en utred-ning på ett vis, att det var en observationstid som förtydligade behovet av något annat, så skulle man kunna se det. Och det är väl inte dåligt i sig, men det gav ju ingen behandlingsmässig effekt. (Soc sekr Bergiusgården)
Helhetsbedömning
Bergius-Hagen gården Båda
Större effekt 7 3 10 Lika stor effekt 0 2 2 Mindre effekt 0 4 4 Kan ej besvara 1 2 3 Ingen uppgift 0 1 1 Summa: 8 12 20
Avslutningsvis fick de intervjuade socialsekreterarna göra en samlad be-dömning av effekten av MSMT-behandling, så som den bedrivs på hagen respektive Bergiusgården, i förhållande till andra behandlingsformer och behandlingshem som de har erfarenhet av. De ombads ta sin utgångspunkt i ungdomar med en liknande problematik som den ungdom de placerat. Frågan löd:
hur skattar du effekten av MSMT-behandling, så som den bedrivs på •
hagen/Bergius-gården, för behandling av ungdomar med normbrytande beteende, i förhållande till andra institutionsplaceringar du har erfaren-het av?
Tabell 8: Socialsekreterarnas samlade bedömning av effekten av MSMT-behandling så som den bedrivs på Hagen respektive Bergiusgården i jämförelse med andra behandlingsformer de har erfarenhet av.
Vad det gäller Hagen bedömer sju av åtta placerande socialsekreterare att MSMT-behandling, så som den bedrivs på hagen, har en större behandlingsef-fekt än andra behandlingsformer de har erfarenhet av. Den socialsekreterare som avstod från att svara ansåg sig inte kunna göra en sådan jämförelse, eftersom han/hon inte hade tillräckligt mycket erfarenhet av placeringar på andra ungdomsinstitutioner.
För Bergiusgården gäller att tre av de placerande socialsekreterarna be-dömer effekten av MSMT-behandling, såsom den bedrivs på Bergiusgården, som större jämfört med andra behandlingsformer de har erfarenhet av, två bedömer effekten som ungefär lika stor och fyra bedömer den som mindre. Två socialsekreterare avstod från att göra en bedömning, eftersom de på grund av otillräcklig erfarenhet av institutionsplaceringar inte tyckte sig kunna göra ett sådant ställningsstagande.
Större effekt
Bland de socialsekreterare som menar att MSMT-behandlingen på hagen eller Bergiusgården gett större effekt i förhållande till andra jämförbara institutioner
framhålls bland annat skolan, den tydliga strukturen samt fokus på beteendet och familjearbetet som några av de största framgångsfaktorerna.
Större effekt skulle jag vilja säga. På hagen jobbar man med både ungdomen och föräldrarna, vilket var bra. Om man till exempel hade satt in en familjepedagog som bara hade jobbat med föräldrarna, så är det inte säkert att ungdomen hade varit med på tåget. Och sedan på institution så är det ju ofta att man inte orkar jobba med föräldrarna. Det är ju den andra ytterligheten. Det funkar ju inte det heller. Då förändrar man bara ungdomens beteende, men så kommer de hem till precis samma igen och det funkar ju inte. Därför är det bra att man jobbar i hela nätverket. jag gillar hagen. (Soc sekr hagen)
Det har stämt väldigt bra för just [ungdomens namn] och [hans/hennes] sätt att vara. Det har stämt in väldigt väl för [honom/henne] på hagen. Sen att göra en bedömning om detsamma gäller för en helt annan ungdom, det vet jag inte om jag kan göra. Det är bara mina gissningar. Men att det skulle passa fler ungdomar, det är ändå min övertygelse. Det är det. jag har ju inte så stor tilltro till institutioner, alltså den stora massan institutioner, med miljöterapi, vad nu det är för någonting. Det är för mycket lull lull och det är för dålig utbildningsnivå och jag har högre krav på det än så, men det här har jag varit nöjd med och det har hjälpt väldigt gott. Och det är inte alltid jag säger det om institutioner. (Soc sekr hagen) Det är större effekt. Definitivt. Man ser det i kontakten med föräldrarna, att man engagerar dem mer och lägger över ansvaret mer och mer på dem, att det är de som ska bestämma och det är de som ska sätta gränser – inte Bergiusgården. Det är det som är den stora skillnaden. (Soc sekr Bergiusgården)
Lika stor effekt
Bland de socialsekreterare som bedömer att MSMT-behandlingen har lika stor effekt (gäller bara Bergiusgården) som jämförbara behandlingsmetoder poängteras framförallt matchningen av ungdom, familj och behandlingsme-tod. På samma sätt som andra behandlingsmetoder kan MSMT vara rätt för vissa och fel för andra.
Svår fråga. Kanske är den lika stor eller möjligtvis större, om man hade hittat något likvärdigt. Det kändes som att Bergiusgården blev en väldigt bra matchning denna gången, men jag tror och att det skulle kunna gå att hitta något annat som var lika bra för just den här [killen/tjejen]. Men det blev väldigt rätt, det blev det. (Soc sekr Bergiusgården)
Om man jämför med andra behandlingsprogram så tror jag nog att effekten är lika stor. Det handlar om att matcha in rätt ungdomar i rätt metod, så är det. Vissa mår bra av denna typ av behandling och andra gör det inte. Det är ju så, rätt matchat är det jättebra. även om behandlingen inte var så bra för just den [killen/tjejen] jag placerade, så tror jag ändå på metoden – om personalen är densamma. (Soc sekr Bergiusgården)
Mindre effekt
I de fall där socialsekreteraren har bedömt effekten av MSMT-behandlingen som mindre än andra jämförbara behandlingsmetoder (gäller bara
Bergius-gården), framhålls främst att institutionen och behandlingen inte levde upp till socialsekreterarens förväntningar om vad MSMT skulle innebära. Mest missnöjd i detta avseende är man med att personalen inte genomfört familje-arbete och nätverksfamilje-arbete i sådan utsträckning som man trodde att MSMT skulle innebära och som man tycker har utlovats.
Det framförs också en del kritik runt intagningen av flera svåra ungdomar samtidigt mot att man inte har avvägt vilka ungdomar som passar tillsammans och att personalen periodvis inte klarat av att hantera ungdomsgruppen på ett bra sätt. ytterligare ett skäl till att man bedömt effekten som mindre är att behandlingen av den ungdom man placerat har misslyckats och har fått avbrytas.
Mindre effekt. jag skulle vilja kalla det mer en förvaringsplats. De skulle ha jobbat mer med föräldrarna. Det blev så påtagligt där att man plockades bort från sin naturliga miljö och fick man göra lite roliga saker. Man hade möjlighet att göra dyrare aktiviteter och sedan skall man tillbaka till ett ställe där de möjligheterna inte finns. Det blev så stora kontraster. De ställen som jag tycker fungerat för den här typen av ungdomar är där man arbetat mer med familjerna från början, där man involverar nätverket mer. Det är väl mycket det som det handlar om. Och att man anpassar sig till vilka ungdomar institutionen passar för, att det inte får handla om att fylla upp platser, utan att man avväger vilka man klarar av, så att man inte sitter med åtta ungdomar och märker att – nej, men det här fungerade ju inte alls. jag tror att de tog in ganska många ungdomar på en gång också och då får de ju inte en chans att anpassa sig till varandra heller. Så jag tyckte inte de kunde göra den avvägningen av vilka de skulle ta dit. Och jag måste säga att jag tycker det var synd att det här med MSMT försvann i behandlingen. jag tycker inte att det blev utmärkande för arbetet på Bergiusgården. MST i sig tycker jag är ett bra sätt att arbeta på. Det blir väldigt tydligt och de arbetar väldigt aktivt med nätverket och med att få in familjen. De uppfyllde inte förväntningarna. Det tycker jag inte. (Soc sekr Bergiusgården)
Mindre effekt. Vi har varit väldigt nöjda med de flesta placeringar vi har gjort och detta är en av dem som inte har funkat. Personalens förmåga att hantera situationen där var inte så bra, tycker jag. (Soc sekr Bergiusgården)
I
detta avslutande kapitel summeras de viktigaste delarna av rapporten. Dessutom resoneras kring hur väl resultaten från undersökningen stämmer överens med de ursprungliga förhoppningarna kring metoden från organisa-tionsledning, chefer och personal samt med aktuella forskningsresultat kring institutionsforskning.Kapitlet är uppdelat i fyra delar. De tre första utgår ifrån Andreassens (2003) konklusion om att en lyckad behandling kräver dubbel kompetens av institutionen – både en stor kapacitet att uppnå bra behandlingsresultat och en god bemästringsförmåga (se s.22 i kapitel 2), och de avser att ge svar på tre huvudfrågor – är MSMT att betrakta som en lovande behandlings-metod, har man på hagen och Bergiusgården förmått skapa en tillräckligt god behandlingsmiljö och vilka förutsättningar verkar finnas för att bete-endeförändringar blir bestående? I avsnitten diskuteras frågeställningarna främst utifrån hur väl metod och miljö uppfyller forskningens krav – både i teorin och i praktiken. I det avslutande slutordet resoneras kring lärdomar att dra utifrån implementeringsarbetet samt runt faktorer som kan skydda en framtida positiv utveckling.