De placerande socialsekreterarna och ett mindre antal föräldrar (se metod-avsnittet) fick i intervjuerna ta ställning till påståenden om hur livet förändrats inom en rad olika områden för de 20 ungdomar och familjer som tagits med i utvärderingen.
Eftersom frågor och påståenden till föräldrar och socialsekreterare var relativt lika, redovisas dessa nedan endast så som de var formulerade till socialsekreterarna.
även om de placerade ungdomarna och familjerna till stor del har en liknande problematik, finns ändå en hel del områden där de skiljer sig åt. I intervjuerna frågades därför för varje område om socialsekreteraren kände till om detta hade varit problematiskt tidigare för dem och om det var något som de hade önskat att man arbetade med i behandlingen. I de fall där de svarade ja, följde ett påstående som de fick ta ställning till om det stämde helt, delvis eller inte alls. Om svaret var nej, det vill säga att detta inte tidigare hade varit ett problem eller ett ”tema i livet”, markerades svarsalternativet Inte aktuellt. Det hände också att socialsekreteraren endast hade varit med under en del av placeringen eller av annan anledning inte har haft kontakt med familjen efter utskrivningen. När så varit fallet har svarsalternativet Vet inte markerats. Det hände också vid ett par tillfällen att alla frågor inte hanns med under intervjun.
Efter utskrivning Bergiusgården
Placerings- Planerad Syssel- Boende Eftervård tid utskrivning sättning
B1 10 mån Ja Skola Hem Ja B2 9 mån Ja Skola Fam.hem Fam.hem B3 10 mån Ja Skola Hem Ja B4 10 mån Ja Skola Hem Ja B5 2 mån Nej Plac. låst avd Plac. låst avd Plac. låst avd B6 6 mån Nej Plac. låst avd Plac. låst avd Plac. låst avd B7 5 mån Nej Plac. låst avd Plac. låst avd Plac. låst avd B8 9 mån Nej Plac. låst avd Plac. låst avd Plac. låst avd B9 5 mån Nej Plac. låst avd Plac. låst avd Plac. låst avd B10 4 mån Nej Plac. låst avd Plac. låst avd Plac. låst avd B11 9 mån Nej Skola Hem Ja B12 4 mån Nej Skola Hem Ja
Då uppgifter om hur det gått för ungdomen inte heller har kunnat hämtas från föräldrarna har svarsalternativet Ingen uppgift markerats.
I tabell 4-7 nedan redovisas svaren på samtliga påståenden/frågor på indi-vidnivå. För att minska risken för identifiering är kodningen av ungdomarna (h1, h2, B1, B2 etc.) inte densamma som i de två föregående tabellerna. I den löptext som sedan följer tas endast de mest utmärkande dragen bland svaren upp. Tidigare indelning i individ-, familje- och närsamhällesnivå finns med även i denna del, inte för att den är helt självklar i sammanhanget utan mer för att skapa en viss ordning i materialet.
En viktig omständighet för tolkningen av resultaten, som framhålls av flera socialsekreterare, är att placeringen på Bergiusgården eller hagen för en del ungdomar inte har varit den enda åtgärden som satts in. Några har varit på annan institution innan de placerades där, några har flyttat till en annan institution efter utskrivningen, andra har haft MST eller annan fa-miljevårdande behandling på hemmaplan både före och efter placeringen och en ganska stor grupp ungdomar har fått medicinsk behandling med stor framgång. För dessa ungdomar kan placeringen på en MSMT-institution bara ses som en del av en längre insatskedja. Därför är det är i dessa fall ibland svårt att avgöra om den positiva förändringen i första hand beror på MSMT eller på något annat.
Individnivå
Avsnittet inleds med de påståenden som socialsekreterare och föräldrar har tagit ställning till och sedan redovisas i tabellform samtliga resultat på indi-vidnivå. Därefter följer tre mindre delavsnitt – hur skolgången fungerat efter utskrivningen, huruvida det är känt att ungdomen använt alkohol, narkotika eller har begått några nya brott sedan utskrivningen samt tecken på förbättrad hälsa och ökat framtidshopp hos ungdomen. I dessa avsnitt sammanfattas de mest framträdande resultaten för respektive institution, och avslutningsvis finns kommentarer och reflektioner från socialsekreterarna.
Skolgång:
Enligt vad jag uppfattat har ungdomen idag lättare att följa med i skol-•
arbetet.
Efter vad jag känner till har ungdomen haft god närvaro i skolan sedan •
han/hon skrevs ut från institutionen. Kriminalitet, alkohol och narkotika:
Efter vad jag känner till har ungdomen inte begått några brott sedan han/ •
Efter vad jag känner till har ungdomen inte använt alkohol sedan han/ •
hon skrevs ut från institutionen.
Efter vad jag känner till har ungdomen inte använt narkotika sedan han/ •
hon skrevs ut från institutionen. Hälsa och framtidshopp:
Efter behandlingen verkar ungdomen må bättre •
Efter behandlingen verkar det som att ungdomen känner ett större fram-•
tidshopp.
Tabell 4: Socialsekreterarnas bedömning av beteendeförändring efter avslutad behandling, utifrånpåståenden om skolgång, kriminalitet, alkohol, narkotika, hälsa och framtidstro. Teckenförklaring:
2 – Påståendet stämmer helt 1 – Påståendet stämmer delvis
0 – Påståendet stämmer inte alls/situationen oförändrad mot innan placeringen - – Påståendet är inte aktuellt (har aldrig varit ett problem för ungdomen) P – Placerad på annan institution
? – Vet inte i.u. – ingen uppgift
Skolgång
Av de åtta Hagenungdomarna har sex nått sina mål vad det gäller att till-godogöra sig kunskap i skolan, och för två stycken har behandlingen inte inneburit någon förändring i detta avseende. Vad det gäller närvaro ser resultaten likadana ut.
Bland Bergiusungdomarna har en uppfyllt målet att i högre grad kunna tillgodogöra sig kunskap i skolan. För fem ungdomar har behandlingen inte haft någon sådan effekt och för tre har denna punkt inte varit aktuell efter-som de antingen redan gått ut grundskolan eller aldrig haft några problem att följa med i skolarbetet. Vad det gäller närvaro i skolan har behandlingen för tre ungdomar inneburit en förbättring. I övrigt ser resultaten i stort sett ut på samma sätt som i föregående fråga.
Individnivå
Hagen Bergiusgården
Påstående: H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12
1. Skolarbete 2 2 2 2 0 2 2 ? 0 - - ? 0 0 i.u. 2 ? 0 0
-2. Närvaro skola 2 2 2 2 0 2 2 ? 0 - - 0 0 0 i.u. 1 ? 0 2 2
3. Kriminalitet - - 2 2 2 - 0 - P P 0 0 ? P 0 2 - - - 2
4. Alkohol 2 - - i.u 1 - 0 - P P - 0 ? P 0 - ? 1 1
-5. Narkotika - - - 2 2 - 0 - - - 0 0 ? P 0 1 - 0
-6. Hälsa 2 2 ? 2 2 2 2 ? 2 0 0 ? 0 0 i.u. 1 0 0 2 2
-Ett flertal av ungdomarna har sedan tidigare i livet dåliga erfarenheter av en skolform som inte passat dem. Många har gått i små specialklasser för speciellt bråkiga och störande barn där de vantrivts. Andra har gått i vanlig klass, men inte fått tillräckligt mycket stöd för att klara av en vanlig klassrumsmiljö med trettio elever. Skolan på behandlingshemmet har för flera inneburit en brytpunkt i livet. De har känt sig uppskattade och har fått till-baka tron på den egna förmågan. Många gånger har det varit detta som varit avgörande för dem för att kunna gå vidare i livet. För några har möjligheten att få börja i en vanlig skola inneburit att de blivit betydligt mer tillfreds med livet efter hemkomsten.
Många socialsekreterare berättar i närmast lyriska ordalag om de båda skolorna på Bergiusgården och hagen. De lovordar lärarna, undervisnings-formen, bemötandet och de små klasserna. Att ungdomarna belönas när de går till skolan har i många fall inneburit att deras motivation att gå dit har stärkts avsevärt.
Det är ju inte bara att de har en egen skola för det är det många institutioner som har. Men de är ju så jätteduktiga! [ungdomens namn] då till exempel hade ju inte godkänt i nästan inte ett enda ämne och hade jättehög frånvaro. Och [honom/ henne] har de ju lyckats få till fullständig grundskoletid. Det är helt otroligt! Det hade ingen trott på. Så skolan är fantastisk. Det säger jag – det är halleluja liksom. Och det är det som är så kul för de själva säger det. De säger ’vi har den bästa skolan av alla institutioner’ Och så är det så! Den är bäst! De lever de upp till det. Det är häftigt. De ger sig liksom inte, så det är bra, de lever upp till det de säger. jättepositivt! ... Det är jättestor skillnad mot innan. Gud ja! jag tror att det mest är att [han/hon] har fått upp sitt självförtroende. Det har ju stärkt [honom/henne] jättemycket att alla har berömt [honom/henne] så mycket. Då presterar man ju ännu mer såklart. Sedan har [han/hon] nog svårt för sig. Det har [han/hon] haft hela tiden, men [han/hon] har en oerhörd kämparvilja. Och då när det fungerar och de berömmer [honom/henne] så har [han/hon] velat ännu mer. [han/hon] såg det som en jätterevansch när [han/hon] fick betygen och kunde komma in på [skolans namn]. (Soc sekr hagen)
Att ungdomarna har fått upp sin motivation för att gå till skolan och under-visning med hänsyn tagen till sina speciella förutsättningar har fått många av dem att känna att de faktiskt kan studera. Flera har blivit så stärkta av skoltiden på institutionen att de har fortsatt på denna väg även efter place-ringen, med hög närvaro och stort engagemang.
Ett par ungdomar har klarat skolan inne på institutionen riktigt bra, men när de har kommit tillbaka till sin egen skola i hemkommunen har man där inte kunnat erbjuda någon bra skolform, vilket fått till följd att ungdomen fallit tillbaka i samma mönster som tidigare.
Det finns också ett antal ungdomar som det inte gått bra för alls – de som aldrig kom igång med skolan på institutionen. De har i stort sett samtliga
Kriminalitet, alkohol och narkotika
Bland Hagenungdomarna har fyra tidigare varit inblandade i någon typ av kriminalitet, så som rån, misshandel, stölder, skadegörelse och narkotikabrott. Tre av dem har uppnått målet att inte begå några nya brott, och för en har behandlingen inte haft någon påverkan i detta avseende. övriga fyra har aldrig tidigare varit inblandade i kriminalitet.
Fem av hagenungdomarna har inte tidigare i livet druckit alkohol regel-bundet. Av de tre för vilka alkohol varit ett problem har två av dem helt eller delvis nått målet att inte använda alkohol. Den tredje personen fyller snart 18 år och uppges dricka alkohol i betydligt mindre mängder än tidigare. För en ungdom saknas uppgift om alkoholanvändning.
Av hagenungdomarna är det tre som innan behandlingen har använt narkotika i lite olika omfattning. Två av dem har inte använt droger efter behandlingen, och den tredje har använt droger vid några tillfällen.
åtta ungdomar på Bergiusgården har tidigare gjort sig skyldiga till krimi-nella handlingar av ungefär samma typ som hagenungdomarna. Av dessa har två inte begått några nya brott, tre på nytt varit involverade i kriminalitet och tre varit placerade på låst institution ända sedan de lämnade Bergiusgården. För en ungdom känner socialsekreteraren inte till om han eller hon begått några brott. Resterande tre ungdomar har aldrig tidigare begått några brott, varför påståendet inte är aktuellt.
För sju av Bergiusungdomarna har alkoholkonsumtion varit ett problem tidigare i livet. Två av dessa har delvis nått målet att inte längre använda alkohol. Tre har varit placerade på en låst institution sedan de lämnade Ber-giusgården och har därför varit förhindrade att dricka. För två ungdomar har behandlingen inte haft någon påverkan i detta avseende.
Bland Bergiusungdomarna har sex personer tidigare använt narkotika. Av dessa har en missbrukat i betydligt mindre omfattning sedan utskrivningen. En person har varit placerad på låst institution ända sedan utskrivningen, vilket förhindrat fortsatt missbruk. För resterande fyra personer har behandlingen inte haft någon effekt vad det gäller droganvändande.
Hälsa och framtidstro
I intervjuerna med socialsekreterarna uppges att en stor andel av de placerade ungdomarna mådde mycket dåligt i behandlingens inledningsskede. Till största delen handlade det om psykisk ohälsa, så som ångest, nedstämdhet, sömn-svårigheter och ibland självmordstankar. En del var också fysiskt nedgångna, ofta till följd av den dåliga psykiska hälsan. Ett förhållande som hänger ihop med hälsoupplevelsen är förmågan att känna hopp inför framtiden. Av intervjuerna med socialsekreterarna framgår att en stor del av de placerade
ungdomarna innan behandlingen saknade tro på en positiv framtid – det var ”redan kört” för deras del. Detta förhållande påverkade deras mående i mycket negativ riktning.
För sex av Hagenungdomarna uppges att de idag har en betydligt bättra hälsa jämfört med vid inskrivningstillfället, för en person har behandlingen inte inneburit någon förändring i hälsotillståndet och för en person känner socialsekreteraren inte till om hälsotillståndet förbättrats.
Socialsekreterare och föräldrar uppger för fem av ungdomarna att dessa visat tecken på att känna ett betydligt större framtidshopp efter behandlingen än innan. För en person har man inte kunnat se att behandlingen har inneburit någon sådan skillnad och för en person känner inte socialsekreteraren till om det skett någon förändring.
Bland Bergiusungdomarna uppges för fyra stycken att deras hälsotillstånd förbättrats till mindre eller större del. För sex ungdomar har behandlingen inte inneburit någon förändring och för en person känner socialsekreteraren inte till om hälsotillståndet förbättrats.
Tre av ungdomarna har enligt sina socialsekreterare och föräldrar uttryckt ett större hopp om framtiden efter behandlingen, och för sex ungdomar uppges att behandlingen inte haft någon sådan effekt. I ett fall känner socialsekretera-ren inte till om det skett någon förändring och för en person anges att denne hade stort hopp om den egna framtiden redan när behandlingen inleddes.
För flera av ungdomarna beskriver socialsekreteraren den positiva för-ändringen i hälsotillståndet före och efter placeringen, som i det närmaste omvälvande. Från ett tidigare ”kaos” eller ”inferno” har ungdomen idag blivit betydligt lugnare och gladare.
Det är så uppenbart, det syns i ansiktet, det syns på hela personen, det hörs på personen. Istället för att hela tiden vara arg där hela kroppen var spänd... och hela livet, hela [han/hon]var som ett inferno och [han/hon] skrek och gapade och ingenting fungerade. Till att idag så är det… det är mjukare, alltså [han/hon] är lösare i hela kroppen, mer avslappnad och ansiktet ser inte alls sådant ut, och [han/hon]skrattar. Nej, det är så uppenbart annorlunda. (Soc sekr hagen)
För andra har behandlingen inte gett en lika omfattande förändring, medan socialsekreterarna ändå kan se vissa positiva förändringar. I några fall innebar behandlingen inledningsvis en klar förbättring av hälsotillståndet, men sedan vände det och ungdomen började må dåligt igen. Några av ungdomarna hade en ganska god hälsa innan placeringen. De mådde enligt egen utsago bra både fysiskt och psykiskt, och i andra fall var ungdomen helt nöjd med sitt krimi-nella liv eller kände inget behov av att sluta med droger. För andra innebar omhändertagandet och perioden på behandlingshem en tid för begrundan och reflektion över sin livssituation. I takt med att personen kom till insikt om att
de egna handlingarna skadat andra människor väcktes känslor av skam, skuld och ånger, vilket fick dem att börja må dåligt under behandlingstiden.
Från att ha betraktat livet som ”kört” för egen del, utan någon form av framtidstro, har behandlingen på hagen eller Bergiusgården för en del ung-domar inneburit att de fått tillbaka sina drömmar om framtiden. Några har bestämt sig för vad de vill ska hända och har inrättat sitt liv efter detta. De vill ha utbildning, jobb, lägenhet och skaffa familj. För andra skiftar tankarna mer om hur de vill ha det i framtiden.
[Ungdomens namn] hoppas ju på att få ett jobb. Det jobbar [han/hon] för väldigt mycket och att få en egen lägenhet. Alltså de här sakerna finns i [hans/hennes] värld idag. Det gjorde det inte tidigare. [han/hon] säger att framtiden är att så småningom kunna bilda familj. Psykiskt dåligt mådde [han/hon] ju. hade en väldig hopplöshet och uppgivenhet. Inte mycket tankar om framtiden och visioner och så där. Fortfarande är [han/hon] arg på mig men samtidigt så säger [han/hon] att hade jag inte gjort det här, så hade [hans/hennes] liv sett väldigt annorlunda ut och [han/hon] är väldigt tacksam för det. (Soc sekr hagen)
För de ungdomar där MSMT-behandlingen bara var en del i en längre behand-lingskedja, är det svårt för socialsekreteraren att avgöra om det var denna placering, någon annan insats eller allt tillsammans som inneburit en positiv förändring av hälsotillstånd och framtidstro.
Innan hagen mådde [ungdomens namn] mycket dåligt. [han/hon] var alldeles fylld av skam och skuldkänslor över att [han/hon]levde som [han/hon] gjorde. [han/ hon] var ju väldigt hjälpsökande då. Sedan har det förbättrats successivt hela tiden. Det är ju svårt att säga vad det var i de olika delarna av behandlingen som gjorde det, men tillsammans blev det ett väldigt gott resultat. (Soc sekr hagen)