I den här delen kommer jag redogöra för de huvudsakliga resultaten av min analys samt ge svar på de frågeställningar som formulerats i inledningen. Uppsatsen har ämnat skapa en förståelse för hur argumentation anförs i öppna sociala arenor så som Expressen och Aftonbladets kommentarsfält på Facebook. Ämne för den undersökta debatten har varit olika sanningsuttalanden kring klimatförändringar och Greta Thunbergs klimataktivism, specifikt de som är kritisk gentemot klimatfrågan. Syftet med studien har således varit att visa hur fakta och de stridande sanningsanspråken legitimeras och förhandlas i kommentarsfälten. Följande tre frågeställningar formulerades och skall nu besvaras:
• På vilket sätt konstrueras sanning i den undersökta debatten? • Hur legitimeras de olika sanningsanspråken?
• På vilket sätt används fakta och vetenskap i legitimeringen av sanningsanspråken?
Språket, i det här uppsatsen, blir talande för hur verkligheten konstrueras i det sociala. Dominerande idéer i samhället resulterar alltså i det vi ser som sanning, vår verklighet (Svensson 2019: 39). Språket beskriver alltså inte världen så som den ”verkligen” är, utan skapar olika dominerande föreställningsramar som ger vissa sanningseffekter. Att leta efter de dominerande diskurserna har alltså varit ett sätt för den här uppsatsen att närma sig svaret på hur dessa sanningar konstrueras. I den undersökta debatten konstrueras sanningar på flera olika vis. Dels genom att visa en misstro och tvivel gentemot massmedias rapportering. Det är många som upplever de nyheter de möts av som missvisande, undanhållande och osanna, kanske av den enkla anledningen att de inte överensstämmer med deras verklighetsbild. Vilket i sin tur blir ett slags sanningsanspråk i den mån att de som uttrycker sig så anser sig veta hur det egentligen står till. Ytterligare ett sätt att konstruera sanning är att påpeka att någonting är bluff och båg, detta appliceras på både den allmänna klimatforskningen och Gretas klimataktivism. Men även klimathotet som sådant beskrivs som en bluff. Men det är viktigt att påpeka att även de kommentarer som håller med Greta och stöttar klimatrörelsen också ett sätt att konstruera en viss sanning. För genom att visa medhåll visar man även att det är en verklighetsbeskrivning som man ställer sig bakom.
I frågan om sanningsanspråk så blir dessa skiftande verkligheter väldigt tydliga. Som en person kommenterade: ”Bara för att man ser saker från ett annat perspektiv så betyder det
inte att man är mobbare och inte vill göra något åt klimatet. Det kan faktiskt vara så att olika människor har rätt på olika punkter”. Är det bara en fråga om alternativa perspektiv?
mellan dessa olika perspektiv. Att fakta och vetenskap används i den undersökta debatten råder det inga tvivel om, men jag skulle ändå vilja påstå att fakta och vetenskap har en sekundär funktion i den pågående förhandlingen. I och med att klimatdebatten allt mer tycks handla om politiska övertygelser istället för vetenskapliga belägg så är det som om fakta inte längre spelar någon större roll. Fakta och vetenskap används istället genom vad Sven Ove Hansson beskriver som ”cherry-picking” (Hansson 2017: 40-41). Man skulle kunna påstå att användandet av fakta och vetenskap i den undersökta debatten är politiskt motiverad. Det faktum att klimatdebatten snarare är politisk får människor även att efterfråga en mer nyanserad debatt, där ”alla sidor” bör få komma till tals och olika perspektiv väger lika tungt som vetenskapliga bevis.
För att legitimera de olika sanningsanspråken och verklighetsbeskrivningarna har vissa knep identifieras i de undersökta kommentarerna. Dels görs denna legitimering med hjälp av evidens och bevis. Legitimeringen yttrar sig i form av forskning men även i en underminering av den allmänna konsensus som finns gällande klimatforskningen. Undermineringen fungerar som ett sätt att visa att forskningen inte är så entydig som den påstås vara, att det finns fler aspekter som skall tas i åtanke. Detta förstärker ytterligare påståenden om att klimatkrisen inte är ett faktum. För hur kan det vara sant om det finns motstridande bevis som säger annat? En efterfrågan efter en mer nyanserad forskning har i sin tur skapat en bild av att det finns två sidor av klimatforskningen som är av lika stor vikt och att båda sidor förtjänar att lyftas i den aktuella debatten. Den nyanserade forskningen kopplas i sin tur till alternativa källor, som oftast har en klimatskeptisk och ibland även klimatförnekande karaktär. De alternativa källorna kan uppfattas som mer lättillgängliga på det viset att de ofta vädjar direkt till folket. I denna efterfrågan efter en mer nyanserad forskning så identifieras även en anti-globalistisk diskurs, där påståenden om att klimatfrågan är en del av globalisternas agenda. En agenda vars syfte är att förtrycka och kontrollera det vanliga folket. Denna typ av misstänksamhet, att någon mäktig aktör ligger bakom klimatforskningen, medierna och Gretas aktivism, är också ett sätt att legitimera de olika sanningsanspråken. Genom att uttrycka misstankar eller påstå att en eventuell konspiration ligger bakom klimatfrågan indikerar man även att de bevis som finns inte är beskaffade på rätt sätt. Det tydligaste (och kanske även mest förrädiska) sättet att legitimera sina sanningsanspråk är användandet av religiösa metaforer i beskrivningen av klimatfrågan och Gretas aktivism. Användandet av religiösa metaforer riskerar nämligen att avstyra all uppmärksamhet från vetenskapliga teorier och data. Klimatvetenskapen förlorar sin status och uppfattas som en irrationell religion snarare än en rationell vetenskap.
Sammanfattningsvis har uppsatsen bidragit till en större kunskap och förståelse kring hur argumentationen gällande klimatfrågan kan se ut i öppna kommentarsfält på Expressen och Aftonbladets Facebooksidor. Genom det diskursteoretiska och kulturanalytiska perspektivet har vissa dominerade föreställningar åskådliggjorts, vilket i sin tur visar på olika sanningseffekter. De olika gränsobjekten har identifierats som medel i den pågående
förhandlingen av vilken verklighetsbild som är mest giltig. Det blir tydligt att det till stor del handlar om olika perspektiv med viss politisk förbindelse. Klimatdebatten är omstridd och vetenskaplig fakta och bevisföring spelar en allt mindre roll.
På grund av den här uppsatsens omfattning finns det helt klart fler aspekter att undersöka inom ämnesområdet, jag har endast snuddat vid ytan. I och med den pandemi som har pågått under mitt uppsatsskrivande har jag även reflekterat kring hur människors inställning till olika kriser uttrycker sig i sociala medier. Som jag påpekade i avsnittet gällande det nya mediala landskapet har Covid-19 pandemin yttrat sig i en större tilltro till expertis, i synnerhet gentemot statsepidemiologen Anders Tegnell. Även de olika kriserna i sig (klimatförändringarna och Covid-19 pandemin) uppfattas ha varierande brådskande karaktär. Om än det är vetenskapligt bevisat att klimatförändringarna sker nu, så uppfattas denna kris som avlägsen i jämförelse med Covid-19 pandemin. Sociala mediers hanterande av spridandet av desinformation gällande klimatet och Covid-19 ser även väldigt annorlunda ut. Den populära appen och sociala nätverket TikTok har exempelvis vidtagit vissa åtgärder 8 för att motverka felaktig information. Alla inlägg som publiceras i appen som på något vis berör Covid-19 är bunden till en info-ruta som i sin tur vidarebefordrar en till Världshälsoorganisationens information och riktlinjer gällande Covid-19. Även Facebook har en liknande åtgärd med ett informationscenter för viruset, där de uppdaterar med aktuell statistik och hänvisar till erkända hälsoorganisationer.
Detta väcker i sin tur tankar om källkritik och faktakoll i sociala medier i allmänhet. Har sociala medier något ansvar i förhindrandet av spridningen av felaktig fakta och information? Senast för några veckor sedan valde exempelvis den sociala plattformen Twitter att för första gången någonsin göra en faktakoll Donald Trumps inlägg på plattformen. I inläggen påstår Trump att poströstning kommer leda till röstfusk. Twitter, som tidigare mottagit kritik för att inte förhindra spridandet av desinformation, har nu markerat Trumps inlägg som ogrundade påståenden (Segerström Lindau & Wedin 2020). Det finns alltså många intressanta aspekter att forska vidare kring i framtiden gällande användandet av fakta och vetenskap och de stridande sanningsanspråken i sociala medier.
TikTok är en kinesisk underhållnings- och sociala medier-app där man kan skapa videoklipp, skicka 8
meddelanden och starta livesändningar. Appen har under senare tid vuxit och blivit en av de mest populära sociala plattformarna. Under 2018 hade TikTok över en halv miljard aktiva användare världen över (Nyteknik 2019).
Sammanfattning
Den här uppsatsen har ämnat att skapa en förståelse för hur argumentation anförs i öppna sociala arenor så som Expressen och Aftonbladets kommentarsfält på Facebook. Ämnet för den undersökta debatten har varit olika sanningsuttalanden kring klimatförändringar och Greta Thunbergs klimataktivism. Syftet med studien har således varit att visa hur fakta och de stridande sanningsanspråken legitimeras och förhandlas i kommentarsfälten. Följande tre frågeställningar formulerades: På vilket sätt konstrueras sanning i den undersökta debatten? Hur legitimeras de olika sanningsanspråken? På vilket sätt används fakta och vetenskap i legitimeringen av sanningsanspråken?
I kapitlet Lyssna inte på mig, lyssna på forskarna lyftes det empiriska materialet som berör användandet av evidens och bevis i legitimeringen av olika sanningsuttalanden samt hur dessa kommentarer upprätthåller en så kallad förnekelsediskurs. Jag visade även på hur klimatforskning och klimatets mående kan ses som ett gränsobjekt och användas för att stabilisera förnekelsediskursen. Resultatet visade även att evidens och bevis kan användas på flera olika sätt i legitimeringen av olika sanningsanspråk. Dels framkommer en efterfrågan att en mer nyanserad forskning skall presenteras i medierna, detta skapar en bild av att det finns två sidor av forskningen som är av lika stor vikt.
I kapitlet Den stora bluffen skiftade jag fokus till den misstroendediskurs som har identifierats i det insamlade materialet. Jag visade hur en misstro och tvivel mot etablerade medier, politiska processer och vetenskap i stort kan användas i legitimeringen av olika sanningsuttalanden. Här lyftes även en diskussion om Gretas skiftande maktposition osch på vilket vis hon kan ses som ett gränsobjekt i det pågående gränsarbetet. Användandet av religiösa metaforer visar sig även vara av stor vikt i att försöka underminera klimatfrågan och klimatforskningen.
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Bowker, GC, & SL Star, Sorting things out : classification and its consequences . Cambridge, Mass, MIT Press, 1999.
Carlton, J.S., R. Perry-Hill, M. Huber, et al. (2015). The climate change consensus extends
beyond climate scientists. Environmental Research Letters 10(9): 094025.
Douglas, KM, & RM Sutton, ‘Climate change: Why the conspiracy theories are dangerous’. in Bulletin of the Atomic Scientists, 71, 2015, 98–106.
Eksell, Jörgen & Thelander, Åsa (red.) (2014). Kvalitativa metoder i strategisk
kommunikation. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fleck, Ludwik (1997). Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: inledning
till läran om tankestil och tankekollektiv. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion.
Forchtner, B., Kroneder, A. and Wetzel, D. (2018). Being Skeptical? Exploring Far-Right Climate-Change Communication in Germany. Environmental Communication. 12(5), pp.589–604.
Foucault, Michel (1995[1977]). Discipline and punish: the birth of the prison. 2nd Vintage books ed. New York: Vintage Books
Foucault, Michel. (1979) Truth and power: an interview with Alessandro Fontano and
Pasquale Pasquino., in Morris, Meaghan and Patton, Paul (eds) Michel Foucault: Power/
Truth/Strategy, Feral Publications, Sydney: 29.48.
Goode, L. (2009). Social news, citizen journalism and democracy. New Media & Society, 11(8), 1287–1305.
Gross, Paul R. & Levitt, Norman (1994). Higher superstition: the academic left and its
quarrels with science. [New ed.] Baltimore: Johns Hopkins University Press
Hallberg, Margareta (2001). Etnologisk koreografi: att följa ett ämne i rörelse. Nora: Nya Doxa.
Hansson, S.O. (2017). Science denial as a form of pseudoscience. Studies in History and
Philosophy of Science. 63, pp.39–47.
Held, David (1999) Models of Democracy. Cambridge: Polity, 2nd edition.
Holt, Kristoffer (2016). ”Alternativmedier”? En intervjustudie om mediekritik och
mediemisstro. I Lars Truedson (red.), Migrationen i medierna – men det får en väl inte
prata om? (sid. 113–149). Stockholm: Institutet för mediestudier.
Hultman, M., Björk, A. and Viinikka, T. (2019). Far-right and climate change denial :
doubts, industrial/breadwinner masculinities enactments and ethno-nationalism In: Far Right And The Environment Politics, Discourse And Communication.
Jaspal, R., Nerlich, B. and van Vuuren, K. (2016). Embracing and resisting climate identities
in the Australian press: Sceptics, scientists and politics. Public Understanding of Science. 25(7), pp.807–824.
Kahan, Dan. (2015). ”The Politically Motivated Reasoning Paradigm, Part 1: What Politically Motivated Reasoning Is and How to Measure It”. In: Emerging Trends in the Social and
Behavioral Sciences.
Karlberg, Maria & Mral, Brigitte (1998). Heder och påverkan: att analysera modern retorik. Stockholm: Natur och kultur.
Koehler, D.J. (2016). Can Journalistic “False Balance” Distort Public Perception of
Consensus in Expert Opinion? Journal of Experimental Psychology: Applied. 22(1),
pp.24–38.
Kozinets, Robert V. (2011). Netnografi: etnografiska undersökningar på nätet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kuhn, Thomas S. (2012). The structure of scientific revolutions. 4. ed. ; 50th anniversary ed. Chicago: The University of Chicago Press
Latour, B. (2004). Why Has Critique Run out of Steam? From Matters of Fact to Matters of
Concern. Critical Inquiry. 30(2), pp.225–248.
Lee, C.S. and Ma, L. (2012). News sharing in social media: The effect of gratifications and
prior experience. Computers in Human Behavior. 28(2), pp.331–339.
Liu, D.W.C. (2012). Science Denial and the Science Classroom. CBE - Life Sciences
Education. 11(2), pp.129–134.
McComiskey, Bruce (2017). Post-truth rhetoric and composition [Elektronisk resurs]. Mcintyre, P, & J Leask. (2008) ’Improving uptake of MMR vaccine’. in BMJ, 336, 2008,
729–730.
McIntyre, Lee C. (2018). Post-truth. MIT Press: MIT Press
McIntyre, Lee C. (2015). Respecting truth: willful ignorance in the Internet age. New York: Routledge, Taylor & Francis Group
Nichols, Tom (2017). The death of expertise: the campaign against established knowledge
and why it matters. New York, NY: Oxford University Press
Schantz, Richard (red.) (2002). What is truth. Berlin: de Gruyter
Scharrer, L, Y Rupieper, M Stadtler, & R Bromme, ‘When science becomes too easy: Science popularization inclines laypeople to underrate their dependence on experts’. in Public
Understanding of Science, 26, 2017, 1003–1018.
Star, S. (2010). This is Not a Boundary Object: Reflections on the Origin of a Concept.
Star, S., & Griesemer, J. (1989). Institutional Ecology, `Translations’ and Boundary Objects:
Amateurs and Professionals in Berkeley’s Museum of Vertebrate Zoology, 1907-39. Social Studies of Science, 19(3), 387–420.
Starbird, K. (2017, May). Examining the alternative media ecosystem through the
production of alternative narratives of mass shooting events on Twitter. In Eleventh International AAAI Conference on Web and Social Media.
Strömbäck, J. and Johansson, B. (2017). När bjälken sitter i betraktarens ögon: Om
fientliga medier-fenomenet In: Misstron Mot Medier., pp.100–116.
Svensson, P. (2019). Diskursanalys Upplaga 1. Lund : Studentlitteratur.
The Editors of The Lancet 2010. Retraction—Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-
specific colitis, and pervasive developmental disorder in children. The Lancet.
375(9713), pp.445–445.
Van Rensburg, W. (2015). Climate Change Scepticism: A Conceptual Re-Evaluation. SAGE
Open. 5(2).
Weibull, L. (2017). Synen på sanning i nyheterna In: Truedsson, L. (Red). Misstron Mot
Medier., pp.136–165.
Wenger, E. (2000). Communities of Practice and Social Learning Systems. Organization. 7(2), pp.225–246.
Wikforss, Åsa (2017). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. [Lidingö]: Fri tanke Winther Jørgensen, M & Phillips, L (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Woods, R, A Fernández, & S Coen, ‘The use of religious metaphors by UK newspapers to
describe and denigrate climate change’. in Public Understanding of Science, 21, 2012,
323–339.
Elektroniska källor
Bengtsson, Lennart. (2o19) Orealistiskt att snabbt skära ner utsläppen. https://www.svd.se/ orealistiskt-att-snabbt-skara-ner-utslappen (Hämtad: 2020-04-03)
Bjernström, Erika (2017) Analys: Globalister ställs mot nationalister i Europa. https:// www.svt.se/nyheter/utrikes/vanster-och-hogerskalan-haller-pa-att-spela-ut-sin-roll-i-stallet-stalls-globalister-mot-nationalister (Hämtad: 2020-05-18)
Brenan, Megan (2019) Americans' Trust in Mass Media Edges Down to 41%. https:// news.gallup.com/poll/267047/americans-trust-mass-media-edges-down.aspx
Expressen (2019) Lars Bern: "Jag tror inte på IPCC”. https://www.expressen.se/tv/klimat/ lars-bern-jag-tror-inte-pa-ipcc/ (Hämtad: 2020-05-12)
Facebook ”Klimatsans” (2020) Om. https://www.facebook.com/groups/118018715518646/ about/ (Hämtad: 2020-05-18)
Folkhälsomyndigheten (2020) Covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuellautbrott/covid-19/ (Hämtad: 2020-06-15).
Forsén, Joacim. (2016) ”Post-truth” är årets engelska ord. https://www.svt.se/kultur/ medier/post-truth-ar-arets-engelska-ord (Hämtad: 2020-01-02). G r a n d i a , K ( 2 0 0 9 ) h t t p s : / / w w w . h u f f p o s t . c o m / e n t r y / t h e 3 0 0 0 0 g l o b a l -w a r m i n g _ b _ 2 4 3 0 9 2 ? guccounter=1&guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8&guce_referrer_sig= A Q A A A K O L p C 3 D v a 3 M o M k o _ L 8 e y 0 4 y b m A Q h G 5 2 Q l 5 v L w j O R r t R P Q Z Y p v 1 1 J H Z S O A T X m 5 i X R 9 B 1 Y X S 9 U _ A A V K X i s G j l s r T Z e _ 9 k M t K w m q y -AO_NpV383iHe8DAmWIcC5PICl3hxs7o-1twNwH6f0pbWtF1NvW17w-iD9i6qh4VVO3ft8O (Hämtad: 2020-04-03)
Grönberg, Anna. (2018) Faktiskt.se – fem medieföretag bakom nytt faktagranskningsprojekt. https://www.svt.se/kultur/medier/faktiskt-se-nytt-faktagranskningsprojekt (Hämtad: 2020-02-05).
Grönlund, Erik. (2017) Trump höll tal: ”Ni såg vad som hände i Sverige i går kväll”. https:// www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-holl-tal-se-vad-som-hande-i-sverige-i-gar-kvall (Hämtad: 2020-01-03).
Hamilton, C. (2013). Abbott and co can’t ignore climate change forever. The Drum. Hämtad från: http://www.abc.net.au/news/2013-08-26/hamilton-abbott-and-co-cant-ignore-climate-change-forever/4912456 (Hämtad: 2020-04-03)
Internetstiftelsen. (2019) Svenskarna och internet. https://svenskarnaochinternet.se/ r a p p o r t e r / s v e n s k a r n a - o c h - i n t e r n e t - 2 0 1 9 / s o c i a l a - m e d i e r / ? gclid=EAIaIQobChMI0_eXw7_s5wIVlBsYCh0tAAHiEAAYASAAEgIpkfD_BwE#facebook-instagram-och-snapchat (Hämtad: 2020-02-25)
Klimatupplysningen (2020) Om oss. https://www.klimatupplysningen.se/om-oss/ stockholmsinitiativets-syfte/ (Hämtad: 2020-05-12)
Markham, Annette & Buchanan, Elizabeth. (2012) Etichal desicion-making and Internet
research. Rapport association of Internet Researches. http://aoir.org/reports/ethics2.pdf
(Hämtad 2019-12-12).
Novus (2019) Novus rapport: Klimatoro. https://novus.se/wp-content/uploads/ 2019/06/156a5ed08e7d012d29dd36e7c50b4be4.pdf (Hämtad: 2020-05-18)
Ny teknik (2o19) Det här är TikTok – allt du behöver veta om populära appen. https:// www.nyteknik.se/popularteknik/det-har-ar-tiktok-allt-du-behover-veta-om-populara-appen-6946313 (Hämtad: 2020-06-16).
Olsson, Jonas. (2020) Novus: Fortsatt högt förtroende för regeringens hantering av
coronaviruset
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/novus-undersokning-fortsatt-hogt-fortroende-for-regeringens-hantering-av-coronaviruset (Hämtad: 2020-05-27).
Pew Research Center (2016) Public views on climate change and climate scientists. https:// www.pewresearch.org/science/2016/10/04/public-views-on-climate-change-and-climate-scientists/ (Hämtad: 2020-05-18)
SOM-institutet (2017) Förtroende för medier i sverige. https://som.gu.se/digitalAssets/ 1639/1639004_medief--rtroende-vetenskapsfestivalen-2017.pdf (Hämtad: 2020-05-18) Salzberg, Steven (2015) Anti-Vaccine Movement Causes Worst Measles Epidemic In 20
Years.
https://www.forbes.com/sites/stevensalzberg/2015/02/01/anti-vaccine-movement-causes-worst-measles-epidemic-in-20-years/ (Hämtad: 2020-05-18)
Segerström Lindau, Amanda & Wedin, Helena (2020) Twitter faktagranskar nu Trumps inlägg. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trumps-inlagg-faktaskollas-av-twitter (Hämtad: 2020-06-16).
Soskis, Benjamin (2017) George Soros and the Demonization of Philanthropy. https:// www.theatlantic.com/business/archive/2017/12/soros-philanthropy/547247/ (Hämtad: 2020-05-18)
Språktidningen (2015) Nyord 2015. https://spraktidningen.se/nyord2015 (Hämtad 2020-03-23)
Språktidningen (2015) Veckans nyord Trollfabrik https://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-trollfabrik (Hämtad: 2020-05-18)
Swebbtv (2020) Om oss. https://swebbtv.se/om-oss (Hämtad: 2020-05-18)
Vetenskapsrådet – Regler och riktlinjer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Uppdaterad 2018-12-18): http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml (Hämtad: 2019-12-12).
Werne, Kent (2018) Hatet mot George Soros – gammal antisemitism i ny kostym. https:// www.sydsvenskan.se/2018-12-27/hatet-mot-soros-ar-gammal-antisemitism-i-ny-kostym (Hämtad: 2020-05-18)
Weston, P (2019) Hundreds of climate sceptics to mount international campaign to stop
net-zero targets being made law
https://www.independent.co.uk/environment/climate-change-science-deniers-boris-johnson-environment-leak-a9094631.html (Hämtad 2020-03-23)
Wikipedia (2020) Kyotoprotokollet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kyotoprotokollet (Hämtad: 2020-05-o3)
Willgert, Mikael (2019) Lars Bern 30 januari - globalismen leder till fascism.
https://www.swebbtv.se/blogg/200-lars-bern-30-januari-globalismen-leder-till-fascism (Hämtad: 2020-05-18)
Bilagor
Det analyserade materialet redovisas genom länkarna här nedan. Det skall tilläggas att det material som används i studien möjligtvis inte stämmer överens med de bifogade bilagorna då kommentarer kan ha redigerats eller raderats från det hämtade datumet.
Facebook (2019) Gretas kritik mot facebook. Expressen. Hämtad: 2019-11-20 https://www.facebook.com/expressen/posts/10157051487630345
Facebook (2019) Gretas hälsning efter klimatdemonstrationerna. Expressen. Hämtad: 2019-11-20
https://www.facebook.com/expressen/posts/10156974646780345
Facebook (2019) Greta kan bli årets unga miljöhjälte. Expressen. Hämtad: 2019-11-20 https://www.facebook.com/expressen/posts/10156981896940345
Facebook (2019) Greta vädjar om att vuxna ska få med i klimatstrejken. Expressen. Hämtad: 2019-11-20
https://www.facebook.com/expressen/posts/10156815694125345
Facebook (2019) Lars Lindström: Vi vet alla att Greta har rätt. Expressen. Hämtad: 2019-11-20
https://www.facebook.com/expressen/posts/10156877043180345
Facebook (2019) Därför förtjänar Greta fredspriset. Expressen. Hämtad: 2019-11-20 https://www.facebook.com/expressen/posts/10157005905505345
Facebook (2020) Så arbetar lobbygruppen för att bygga ”Anti-greta”. Expressen. Hämtad: 2020-03-01
https://www.facebook.com/expressen/posts/10157463659325345?__tn__=-R
Facebook (2019) Kyrkklockorna slår – för Greta Thunberg. Expressen. Hämtad: 2019-11-20