Nationell lagstiftning om säl

Åland har genom sin självstyrelse lagstiftningsbehörighet inom de flesta sektorerna, inklusive reglering och styrning av fisket, miljö- och naturvård, och rätt att bestämma om landskapets budget.

I frågor som gäller säl, t.ex. jakttillstånd, fredningstid, sälskyddsområden, har Åland närmast status som en självständig stat genom egen lagstiftning och förvaltning.

2.4.1. Jaktlagstiftning

I enlighet med LL om naturvård § 14 är med undantag av de arter som är föremål för jakt enligt jaktlagstiftningen samtliga vilda däggdjur ständigt fridlysta. Gråsälen är således ständigt fridlyst.

Fastän gråsälen är permanent fredad, finns det vissa undantag från fredningsbestämmelserna i jaktlagstiftningen (ÅFS 31/1985).

Landskapsregeringen kan ge tillstånd att avliva fridlyst djur för att förhindra skadegörelse som inte är ringa. Djur som avlivas med stöd av detta moment tillfaller jakträttsinnehavaren, vilken skall meddela om det antal djur som avlivats (§ 30 jaktlagen). Djur som åtkommits med stöd av 30 § får inte hållas till salu.

För att förhindra skada får innehavaren, oberoende om jakträtten tillkommer annan, om arten då är fridlyst och jakt inte får bedrivas där, döda och behålla vikarsäl samt gråsäl som inkommer i fiskodling (fiskodlingskasse) (§ 31 jaktlagen). Djur som åtkommits med stöd av 31 § får inte hållas till salu.

Landskapsregeringen kan även enligt jaktlagens 28 § och 29 § (ÅFS 31/1985) bevilja tillstånd att döda eller fånga sälar för vetenskapliga eller andra acceptabla behov. Därtill kan

landskapsregeringen avvika från fredningsbestämmelserna, om sälbestånden vuxit sig alltför stora eller om arten visar sig vara skadlig. Gråsäl som påträffas i ett fångstredskap tillhör

fångstredskapets ägare.

Sedan år 2002 har landskapsregeringen varje år gett anvisningar för gråsälsjakt. I dessa förfarandeanvisningar definieras fångstmängder, jakttider samt hur och var jakt får idkas.

Landskapsregeringen har beviljat tre olika former av jaktlicenser för gråsäl: sådana som är avsedda för registrerade yrkesfiskare, sådana som är avsedda för jaktföreningar som verkar inom landskapet Åland samt för fiskodlingar. Det finns ingen egentlig jakttid för någondera sälarten, men

landskapsregeringen har beviljat licenser för gråsälsjakt enligt jaktlagens (ÅFS) paragrafer 28 och 29. År 2006-2007 var jakttiden för gråsäl 4.5-31.1.

2.4.2. Sälskyddsområden

År 1998 inrättades enligt jaktlagens 26 § (ÅFS 31/85) ett sälskyddsområde i Kökar kommun på Åland. Sälskyddsområdet Karlbybådarna inbegriper områdena Storlägnan, Nölingen och Stora Lägnan, där det finns sammanlagt cirka en hektar markområden och cirka 670 hektar havsområden.

Att vistas i området utan landskapsregeringens tillstånd är förbjudet med hot om vite.

Vistelseförbudet täcker även överflygning på höjder under 500 meter.

2.4.3. Andra skyddsområden

Inom landskapet finns det utöver nämnda sälskyddsområde också andra områden med liknande funktion som sälskyddsområden.

I dagsläget finns 44 naturreservat i landskapet av vilka flere är belägna i ytterskärgård. I flera av dessa ingår också vattenområden och där är jakt förbjuden eller starkt begränsad – i inga händelser tillåts säljakt.

Ytterligare finns ett antal områden som ingår i den åländska delen av NATURA 2000 nätverket. För dessa områden gäller att de i första hand skall inrättas som naturreservat och eftersom gråsälen ingår i bedömningsgrunderna för vissa av de berörda områdena kommer dessa i framtiden att även fungera som sälskyddsområden.

Privata skyddsområden förekommer inte på Åland i ytterskärgårdsmiljö, men vissa övriga naturreservat är inrättade på mark i privat ägo.

2.4.4. Ersättning av sälskador

Inom ramarna för den årliga landskapsbudgeten kan det beviljas medel för att förbättra förutsättningarna för fiskerinäringen. Dessa staliga stöd måste harmoniera med Europeiska

gemenskapens grundfördrag. Nationella stöd som främjar enskilda företag eller produktionsgrenar samt förvränger konkurrensen på gemenskapsmarknaden är förbjudna.

Merparten av de stöd som beviljas fiskerinäringen ges inom ramen för de fleråriga strukturprogram som godkänts nationell och av EU-kommissionen, där olika investeringar, utvecklings- och andra projekt kan beviljas medfinansiering från dels Fonden för Fiskets utveckling och/eller Europeiska fiskerifonden och dels nationellt från landskapsbudgeten.

Ersättning av redskaps- och fångstskador

I landskapsregeringens normala årsbudget har det under åren 1995-2001 reserverats budgetmedel för att kompensera de ekonomiska förlusterna förorsakade av gråsäl, både i form av skada/förlorad fångst och skador på bragder och redskap. Ersättningara är inte baserad på något specifikt lagrum.

Totalt har det under perioden utbetalats knappa 2,1 milj. FIM eller ca 350.000 euro. Efter år 2001 har det inte utbetalats några ersättningar för sälskador.

9

955 9966 9797 9898 9999 20200000 22000011 Fångstskador, lax 199.962 209.010 177.525 199.463 192.516 200.000 300.000

Redskap, laxfiske 38.340

Redskap, kustfiske 39.927 110.493 114.481 108.877 88.979 98.786 Tabell 1. Utbetalda ersättningar för skador förorsakade av säl 1995-2001 (FIM).

De utbetalda ersättningarna har under åren beräknats på varierande sätt utgående från strävan att hitta en möjligast och för olika situationer rättvis fördelningsgrund.

För laxfiskets del har skadeersättningen beräknats utgående från:

- rapporterad fångst (kg) och utgående från budgeterade medel (1995), - rapporterad fångst samt skadeandel (1996, 2000-2001),

- beviljad båtkvot (1997-1999),

År 2001 ersattes även fångstskador för fjällfisket enligt en fastställd skadeandel per fångstart.

Skadorna på redskap för det kustnära fisket av fjällfisk (år 2001 även för laxnät) kompenserades under de första åren genom att ersätta kostnader för inköp eller reparation av redskap upp till 20 % eller högst 2000 FIM samt för egentliga yrkesfiskare upp till 50 % eller högst 5.000 FIM. Senare höjdes ersättningsandelen till 40 % men fortfarande högst 5.000 FIM/fiskare.

Sedan år 2002 betalas ingen ekonomisk kompensation för sälskador. Detta är en följd av att riksmyndigheterna genomfört en notifiering till EU-kommissionen och sålunda i enlighet med bestämmelserna för statsstöd till näringslivet begärt kommissionens godkännande av ett stödsystem för kompensation av skador förorsakade av säl. I Jord- och skogsbruksministeriets anhållan

konstateras att stödsystemet inte gäller Åland men beslutet har även beaktats och tillämpats inom landskapet.

För den odlade fiskens del har ingen ekonomiskt kompensation utbetalats. Uppgifter om eller i vilken utsträckning skadorna har ersatts via företagens försäkringar saknas.

Stöd för förebyggande åtgärder och skydd mot säl

På grund av de ökade sälskadorna har Jord- och skogsbruksministeriet ansökt om undantag från EU-förordningarnas förbud mot stöd av anskaffning av fångstredskap. Kommissionen godkände 2002 stöd för anskaffning av sälsäkra fångstredskap med bidrag av engångskaraktär ur

strukturfondsmedel avsedda för utveckling av fiskerinäringen. Som villkor för bidragets beviljande ställdes bland annat att de understödda fångstredskapen möjliggör selektivt laxfiske.

Kommissionens ställningstagande har även tillämpats på Åland.

Landskapsregeringen har beviljat stöd för anskaffning sälsäkra fällor samt utvecklingsprojekt för att utprova och anpassa dessa redskap.

Inom vattenbruket har investeringsstöd beviljats för anskaffning av skyddsnät samt odlingskassar som bättre tål sälens angrepp och bättre skyddar fisken.

Under EU:s nya finansieringsperiod 2007-2013 kan man enligt den nya förordning om Europeiska fiskerifonden bevilja stöd för anskaffning av fångstredskap och för förebyggande av sälskador.

Fiskeriförsäkring

Inom Åland kan yrkesfiskare teckna så kallad fiskeriförsäkring inom ramen för samma lagstiftning som gäller i övriga delar av Finland, vilket innefattar delvis subventionerade premier och delvis ersättning av eventuella skador med offentliga medel inom ramen för landskapsbudgeten.

Fiskeriförsäkring kan tecknas för fiskefartyg, fiskeredskap och annan fiskeutrustning. I praktiken har systemet innefattat främst fiskefartyg och -båtar samt i viss mån dyrare redskap.

Fiskeriförsäkringssystemet har i praktiken inte tillämpats för skador på redskap orsakade av säl.

Skador på fångsten förorsakade av säl omfattas inte av försäkringarna.

Fiskeriförsäkringssystemet innefattar inte vattenbruket, inom vilket man är helt hänvisad till de villkor som de privata kommersiella försärkingsbolagen erbjuder.