Riktlinjer för förvaltningen av gråsälstammen på Åland

I den finländska förvaltningsplanen för Östersjöns sälstammar konstateras, att Sydvästra Finland inklusive Åland utgör ett kärnområdet för Finlands gråsälsstam. Vid förvaltningen av sälstammarna skall regionala och lokala förhållanden och näringsgrenarna beaktas, vilket legat till grund för indelningen av hela landet i olika förvaltningsområden. Beaktande att gråsälstammen är en

gemensam resurs för hela Östersjön och att gråsälen tidvis vandrar långa sträckor har det dock inte ansetts ändamålsenligt att dela in förvaltningen på en nationell nivå i allt för små områdeshelheter.

Åland är dels en relativt liten del av Finland som till sin geografiska-naturmässiga karaktär delvis har stora likheter med Åbolands skärgård, vilket motiverar att Åland inkluderas i samma

förvaltningsområde som övriga delar av sydvästra Finland. Åland har dock en långt gående

självstyrelse bl.a. rörande politiska, administrativa, resursmässiga och andra aspekter som berörs av förvaltningen av gråsälstammen, vilket motiverar en separat förvaltningsplan för Åland. Åland bör sålunda ses som ett separat förvaltningsområde. Förverkligandet av förvaltningsplanen förutsätter dock i grunden samarbete och samsyn med såväl övriga delar av Finland som andra

Östersjöregioner och -länder.

9.1. Utgångspunkter för förvaltningen av sälstammen

Gråsälstammen har vuxit kraftigt de senaste åren. Det är ett positivt fenomen, att sälstammens reproduktions- och allmänna hälsotillstånd har förbättrats och mängden sälar därmed ökat, vilket ökar det marina ekosystemets mångfald. Övergödningen och miljögiftbelastningen i Östersjön är fortfarande omfattande, men sälstammarnas förbättrade tillstånd tyder på att halterna av åtminstone vissa organiska klorföreningar har sjunkit i Östersjöns ekosystem.

Även nyttjandet av sälar som naturresurs och ett mångsidigt bruk av sälprodukter ökar så

småningom, vilket är viktigt för bl.a. upprätthållandet av skärgårdstraditionerna längs kusten och den allmänna synen på sälen som en förnyelsebar naturresurs.

Samtidigt har de fångst- och fiskredskapsskador som sälarna förorsakar ökat kraftigt i takt med att stammarna vuxit, och kraven på att reglera dem har ökat. På grund av de snabbt och kraftigt växande ekonomiska förlusterna inom fiskerinäringen anses gråsälen på många håll utgöra ett hot mot näringsgrenens fortlevnad. Sälstammarnas tillväxt i Östersjön har därmed bidragit till ett växande behov att skapa riktlinjer för sälförvaltningen.

Sälstammarna följer dock inte de nationella havsområdenas gränser, vilket medför att sälförvaltningen även måste ta hänsyn till internationella aspekter. Man bör eftersträva en gemensam linje och det är uppenbart att det i vissa frågor för tillfället finns motstridiga

uppfattningar om förvaltningen av Östersjöns sälstam både på nationell och internationell nivå.

HELCOMs sälrekommendation, som antogs i juli 2006, godkänner hållbart nyttjande av sälar, dock förutsatt att användningen uppfyller kriterierna i EU:s habitatdirektiv för uppnående och

bibehållandet av en gynnsam bevarandestatus.

Gråsälens artbiologiska minimikrav utgör grunden för en långsiktig förvaltning av stammen. Då sälstammens välbefinnande och livskraft är tryggad på lång sikt, kan även de socioekonomiska faktorerna, dvs. de sociala och ekonomiska effekterna av att samexistensen mellan säl-människa utvecklas, beaktas i allt högre grad vid inriktningen av sälförvaltningen.

En förvaltningsplan accepteras bäst av samhället om den får ett brett godkännande även på det lokala planet. Nuvarande lagstiftning ställer emellertid vissa gränser för hur mycket medborgarnas förväntningar och krav kan beaktas. De krav som EU-lagstiftningen ställer för att en gynnsam bevarandestatus skall uppnås och bevaras och de artspecifika biologiska minimikraven påverkar på ett avgörande sätt skyddet, förvaltningen och regleringen av sälstammarna.

I takt med att sälstammen växer och breder ut sig kommer människans och sälarnas livsmiljöer att mötas allt oftare. Tillväxten i stammen medför nya utmaningar för en fredlig samexistens i och med att konfliktsituationerna ökar och olika gruppers synpunkter på förvaltningen av sälstammen

avviker från varandra. I arbetet med förvaltningsplanen har man eftersträvat, att sammanjämka samexistensen mellan människor och sälar, att bevara sälen som en bestående del av den marina naturen samt hållbart nyttjade av en värdefull naturresurser utan att förorsaka oskälig olägenhet för någon befolkningsgrupp.

9.2. Mål för förvaltningen av gråsälstammen på Åland

Åland utgör tillsammans med sydvästra Finland kärnområdet för gråsälsstammen. Området har betydelse framför allt som reproduktionsområde och särskilt som pälsbytesområde under vårarna, då gråsäl kan observeras på de yttre skären i grupper på tusentals individer. Den regionala åländska gråsälsstammen har under de senaste åren ökat avsevärt snabbare än i genomsnitt i andra delar av Finland och Östersjön. Gråsälsstammen i området kan entydigt anses vara livskraftig.

I samband med diskussioner om förvaltningen av gråsälstammen framförs ofta önskemål om att fastställa ett regionalt mål för Åland i avseende på hur stor gråsälstammen bör vara eller skall tillåtas vara. Det är dock svårt och inte helt ändamålsenligt att definiera dylika kvantitativa mål eftersom dessa bör ställas i förhållande till upprätthållandet av sälstammarnas livskraft,

skadeutvecklingen och lokalinvånarnas attityder. Ett kriterium är att sälar inte får förorsaka oskälig olägenhet för lokala näringar ifall att stammen växer.

I förvaltningsplanen presenteras grundläggande riktlinjer för en fortsatt förvaltning av

gråsälstammen på Åland och bevarande av denna som en bestående del av den marina naturen.

Målet är att utifrån olika synpunkter forma gemensamt accepterade riktlinjer för sälstammens förvaltningsåtgärder, samt uppnå och bevara en gynnsam bevarandestatus för sälstammen på det sätt som EU:s habitatdirektiv förpliktigar. Vid förvaltningen av gråsälsstammen strävar man efter att betona synen på gråsälen som en värdefull naturresurs som kan nyttjas på ett hållbart sätt.

I förvaltningsplanen beskrivs och motiveras målen för förvaltningen av stammen. Dessa kan indelas i fem huvudmål:

1) gråsälstammen på Åland bevaras livskraftig,

2) sälstammen förvaltas så att de kan nyttjas mångsidigt och hållbart, 3) olägenheter som en livskraftig sälstams närvaro medför minimeras,

4) kunskaperna om och värdesättningen av sälen som en viktig naturresurs höjs bland medborgarna, och

5) nya medel utvecklas för att förbättra människornas och sälarnas samexistens och för att mildra motsättningarna mellan olika intressegrupper.

Ålands gråsälstam uppfyller EU:s kriterier för en gynnsam bevarandestatus. Gråsälstammens reproduktion kan numera anses vara återställd och stammen har vuxit och tillväxttrenden verkar fortsätta inom landskapet. Enligt dagens kunskaper kan gråsälen bevaras i sitt naturliga

utbredningsområde i Östersjön och det naturliga utbredningsområdet kommer inte att minska på

lång sikt. Därtill finns det tillräckligt stora livsmiljöer för gråsälen, för att säkerställa att stammen bevaras på lång sikt.

Gråsälsstammens tillväxt har fört med sig skador och fångstförluster för fisket och fiskodlingen som orsakats av sälarna. Sälen som vilt och/eller skyddsobjekt samt de problem de förorsakar

fiskerinäringen har skapat motsättningar mellan olika intressegrupper i synen på sälstammen och deras förvaltning. Fastän det marina ekosystemet kunde upprätthålla en större gråsälsstam än den nuvarande, måste man i dagens målsättning för sälförvaltningen beakta framförallt den

socioekonomiska toleransnivån. Skadorna som sälarna förorsakar får inte överstiga en acceptabel nivå sålunda att fiskerinäringen förorsakas oskälig olägenhet. Till den delen fokuserar förvaltningen på att förebygga problem och minimera skador.

Målen för förvaltningen av gråsälsstammen baserar sig på resultaten av en långvarig uppföljning i hela Östersjön, som ger information om pågående förändringar och beaktar förvaltningsåtgärder som genomförts i grannregioner och andra Östersjöländer .

Målsättningar:

att möjliggöra samexistens mellan gråsälen och människan som gör att gråsälen ses som en värdefull naturresurs som kan nyttjas hållbart och mångsidigt,

att hålla gråsälsstammens storlek på en sådan nivå att de av gråsäl orsakade skadorna hålls på en skälig nivå utan att stammens livskraft äventyras

att vid förvaltningen av gråsälsstammen beakta fiskeri- och fiskodlingsnäringarna genom att öka samarbetet och informationsutbytet mellan intressegrupperna så att sälskador kan förebyggas och ersättas,

Åtgärder:

medel utvecklas för att inrikta jakten så att den så bra som möjligt beaktar av gråsäl orsakade skador och åtgärderna genomförs enligt principerna för hållbart nyttjande utan att äventyra gråsälsstammens livskraft

uppföljning av gråsälsstammen, utökning av uppdaterad information och förebyggande och ersättning av sälskador

effektiverat samarbetet och informationsutbytet mellan intressegrupperna.