Nationella mål för klimatpolitiken

Målen för klimatpolitiken är fastställda av riksdagen och utgörs av miljömålet Begränsad klimatpåverkan samt av etappmålet om mins-kade utsläpp av växthusgaser till 2020. Riksdagen har också ställt sig bakom regeringens vision om att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären¹⁷.

Miljömålssystemet och generationsmålet

Riksdagen fastställde 2010 en ny målstruktur för miljöarbetet som innebär att miljöarbetet ska vara strukturerat med ett generations-mål, 16 miljökvalitetsmål och en rad etappmål.

Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställ-ning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvali-tetsmålen. Målet innebär att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Sammanlagt har riksdagen beslutat om 16 miljökvalitetsmål.

12 EU har åtagit att satsa 35 procent av Horizon 2020 forskningsmedlen mellan 2014–2020 till klimatrelaterade projekt.

13 Under perioden 2014–2020 riktas 114 miljarder euro, motsvarande 25 procent av medlem inom European Structural and Investment Fund (ESIF) till klimatrelaterade åtgärder.

14 Bland annat genom att tillsammans med andra länder bidra med 100 miljarder USD årligen senast år 2020 i klimatfinansiering till utvecklingsländer, se

http://www.greenclimate.fund/home

15 I de nationella klimatplanerna kan synergieffekter uppnås mellan utsläppsminskningar, FN:s hållbarhetsmål till 2030, samt Addis Abeba agendan för utvecklingsfinansiering.

16 EU-kommissionen (2016).

17 Prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300.

Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 83 av 762

Klimatpolitiken fram till i dag SOU 2016:47

84

Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Hittills har 24 etappmål antagits, mer-parten av regeringen.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan är utformat i enlighet med FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Målet innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den bio-logiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har till-sammans med andra länder ansvar för att det globala målet kan uppnås¹⁸.

Riksdagen har preciserat miljökvalitetsmålet med ett tempera-turmål och ett koncentrationsmål.¹⁹

 Temperaturmål: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst två grader Celsius jämfört med den för-industriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

 Koncentrationsmål som härleds från temperaturmålet: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppm koldioxid-ekvivalenter).

Etappmål om minskade utsläpp av växthusgaser till 2020

Riksdagen har även beslutat om ett etappmål om minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. Etappmålet innebär att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Målet innebar att utsläppen av

18 Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183.

19 Prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300.

Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 84 av 762

SOU 2016:47 Klimatpolitiken fram till i dag

85

gaser år 2020 skulle vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvi-valenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå²⁰. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla meka-nismer som mekanismen för ren utveckling (CDM)²¹.

Målet är mer långtgående än Sveriges bindande åtagande enligt Kyotoprotokollet via EU:s interna bördefördelning, ESD, vilken innebär att utsläppen ska minska med 17 procent jämfört med 2005. Om man räknar om det nationella målet om minskade ut-släpp med 40 procent till 2020 till basår 2005 i stället för 1990 så motsvarar det ca 33 procent. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning inkluderas för närvarande inte i målet.

Miljömålsberedningens förslag till långsiktigt mål till 2045 Miljömålsberedningen har föreslagit ett långsiktigt nationellt mål för utsläppen av växthusgaser till 2045²².

Beredningen föreslag innebär att:

 Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växt-husgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Målet innebär en tidigareläggning och precisering av den tidigare visionen om nettonollutsläpp till 2050.

 Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med Sveriges internationella växthusgas-rapportering, vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung där rimliga alternativ saknas räknas som en åt-gärd (CCS).

 Kompletterande åtgärder för att nå nettonollutsläpp får till-godoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler.

20 Vid den tidpunkt som målet beslutades.

21 Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377; Prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300.

22 SOU 2016:21.

Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 85 av 762

Klimatpolitiken fram till i dag SOU 2016:47

86

 Målet år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Förslaget tar sin utgångspunkt i Parisavtalet. Ett globalt åtagande om att väl underskrida två graders temperaturökning och sträva mot att temperaturökningen begränsas till högst 1,5 grader innebär att den återstående globala utsläppsbudgeten blir ännu mer begrän-sad jämfört med den ”utsläppsbudget” som EU:s 2050 mål och den svenska nettonollvisionen utgår från. Beredningens förslag till lång-siktigt mål innebär att den svenska nettonollvisionen preciseras och tidigareläggs på så vis att den ska uppnås år 2045 för att därefter kunna uppnå nettonegativa utsläpp. Beredningens förslag motsva-rar ett genomsnittligt utsläpp på knappt 0,9 ton per capita²³ 2045 och sammanlagda nettonollutsläpp vid samma tid, vilket skulle innebära att Sverige tar på sig ett ambitiöst åtagande.

En utgångspunkt för beredningens förslag till mål för 2045 är att världen i övrigt också agerar så att de globala utsläppen minskar i linje med målen i Parisavtalet. Sverige bör agera internationellt, inom EU och genom den nationella klimatpolitiken för att driva på en sådan utveckling.

3.2 Utsläpp av växthusgaser i Sverige