3 Klimatpolitiken fram till i dag
3.2 Utsläpp av växthusgaser i Sverige .1 Territoriella utsläpp
De territoriella utsläppen har minskat kraftigt sedan 1990
Under 2014 var Sveriges utsläpp av växthusgaser 54,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en minskning med 24 procent jämfört med nivån 199024. Enligt Naturvårdsverkets snabbstatistik för 2015 fortsätter minskningen, om än i något lång-sammare takt det senaste året, ner till 53,7 miljoner ton.
De flesta sektorer har bidragit till utvecklingen sedan 1990. Hu-vuddelen av minskningarna har skett inom bostadssektorn genom en övergång från oljeeldade värmepannor till el och fjärrvärme,
23 Vid en befolkning om ca 12,2 miljoner invånare år 2045.
24 En första uppskattning för 2015 visar att utsläppen av växthusgaser är 1 procent lägre jäm-fört med 2014. Den långsiktiga trenden är att utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige.
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 86 av 762
SOU 2016:47 Klimatpolitiken fram till i dag
87
inom avfallssektorn genom deponiförbudet samt genom utsläpps-minskningar inom industrin. Skiftningar i väder och konjunktur har även i vissa fall gett kraftiga mellanårsvariationer.25
Källa: Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/klimatutslapp
Utsläppens utveckling i olika sektorer
Transportsektorn och industrin står vardera för omkring en tredje-del av utsläppen av växthusgaser i Sverige i dagsläget, som i detta avsnitt avser år 2014. Samtliga uppgifter om utsläppsminskningar nedan avser också år 2014.
Utsläppen från transporter är främst koldioxid från personbilar och tunga fordon. Utsläppen har minskat med 11 procent sedan 1990, trots en kraftig trafikökning. Främsta anledningen till minskningen är en ökad energieffektivisering av fordonsflottan och en ökad användning av biodrivmedel. En stor del av de direkta ut-släppen från industrin kommer från några särskilt energi- och kol-dioxidintensiva branscher inom det som kan kallas för basmaterial-industri, medan en rad andra industribranscher har betydligt lägre koldioxidutsläpp både totalt och i relation till branschens
25 Naturvårdsverket (2016a) se även
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 87 av 762
Klimatpolitiken fram till i dag SOU 2016:47
88
ädlingsvärde. Utsläppen från industrin har sammantaget minskat med 24 procent sedan 1990.
Resterande tredjedel av utsläppen kommer från jordbruk, el- och fjärrvärmeproduktion, arbetsmaskiner, avfall, produktanvänd-ning samt bostäder och lokaler.
Jordbruk och el- och fjärrvärmeproduktion står för 13 respek-tive 12 procent av Sveriges totala utsläpp. Utsläpp från jordbruket har minskat med 11 procent sedan 1990. Utsläppen utgörs framför allt av metan och lustgas från djurens matsmältning, stallgödsel och jordbruksmark. Utsläppen från el och fjärrvärme har sammantaget minskat med ca 14 procent sedan 1990. Förbränning av avfall har samtidigt ökat markant under perioden (nästan tredubblats) och motsvarade 32 procent av utsläppen från sektorn år 2014.
Utsläppen från arbetsmaskiner stod för 7 procent av utsläppen år 2014 och utsläppen har ökat med ungefär en tredjedel jämfört med år 1990. De har efter en lång period med ökande utsläpp varit relativt stabila sedan år 2005.
Utsläppen från avfallshantering, produktanvändning samt bo-städer och lokaler26, står vardera för endast 2–3 procent av utsläp-pen. Avfallssektorns utsläpp består främst av metanutsläpp från deponier. Utsläppen har mer än halverats sedan år 1990, främst på grund av de förbud som införts mot deponering av organiskt och brännbart. Utsläpp från produktanvändning omfattar bland annat användningen av fluorerade gaser (f-gaser) i kylsystem och luft-konditioneringar samt koldioxidutsläpp från användning av smörj-medel, lösningsmedel och paraffin. Sedan 1990 har utsläppen från produktanvändning ökat med nästan 150 procent. Trenden bröts 2008 och uppvisar sedan dess en minskande trend, i huvudsak tack vare EU:s förordning om fluorerande växthusgaser. Utsläppen från uppvärmning i bostäder, lokaler, jordbruk och skogsbruk har minskat med 86 procent sedan 1990. Sektorn har sedan dess bidra-git med nästan hälften av Sveriges totala utsläppsminskning.
26 Inklusive uppvärmning inom skogs- och jordbrukssektorn.
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 88 av 762
SOU 2016:47 Klimatpolitiken fram till i dag
89
3.2.2 Utsläppen av växthusgaser i Sverige fördelade mellan utsläpp som ingår
i EU:s system för handel med utsläppsrätter och utsläpp i den icke-handlande sektorn
Omkring 35 procent av utsläppen i Sverige omfattas i nuläget av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet om-fattar utsläpp av koldioxid från förbränningsanläggningar för pro-duktion av el- och värme, raffinaderier, anläggningar som produce-rar och bearbetar järn, stål, glas och glasfiber, cement och keramik, samt anläggningar som producerar papper- och pappersmassa.
Dessutom ingår (sedan 2012) även utsläpp från inrikes- och utrikes flyg inom EU samt från 2013 aluminiumindustrin och delar av kemiindustrin.
Utvidgningen 2013 omfattar utöver koldioxid även tillkom-mande branschers utsläpp av perfluorkolväten respektive dikväve-oxid. Utsläppen från de svenska anläggningarna i systemet kommer till stor del från industriverksamheter.
Övriga utsläppskällor och sektorer, förutom de utsläpp och upptag av koldioxid som räknas till LULUCF-sektorn, omfattas i stället av nationella utsläppsmål till 2020.
Till utsläppen utanför handelssystemet hör därmed främst ut-släpp från transportsektorn, utut-släpp från arbetsmaskiner i olika sektorer, utsläpp från uppvärmning i bostäder och lokaler, inklusive viss energianvändning för uppvärmning inom jordbruket, utsläpp av metan och lustgas från jordbruk, metan från avfallsdeponier samt ytterligare källor till relativt små och utspridda utsläpp från en rad verksamheter (t.ex. fluorerade växthusgaser). Se figur 3.2 nedan.
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 89 av 762
Klimatpolitiken fram till i dag SOU 2016:47
90
Källa: Naturvårdsverket.
När de totala utsläppen delas upp i utsläpp inom och utanför handelssystemet utgår man från startåret 2005 eftersom det var det året som utsläppshandeln startade och det är först från detta år som statistiken är någorlunda tillförlitlig.
Den bild som framträder är att det är utsläppen utanför handels-systemet som hittills bidragit mest till att de samlade utsläppen sjunkit sedan 2005, detta gäller även för utvecklingen från 1990.
0 5 10 15 20 25
miljoner ton koldioxidekvivalenter
1990 2014 Handling D 1, KSAU 2016-10-11
Sidan 90 av 762
SOU 2016:47 Klimatpolitiken fram till i dag
91 Källa: Naturvårdsverket.
3.2.3 Förändring av avgång och upptag av kol inom skogsbruk och markanvändning
Genom skogsbruk och markanvändning sker årliga förändringar av upptag och utsläpp av växthusgaser. Under perioden 1990 till och med 2014 har upptaget varit betydligt större än utsläppen inom sektorn. Summan av utsläpp och upptag av växthusgaser inom skog och mark, resulterade i ett nettoupptag om 45 miljoner ton kol-dioxidekvivalenter år 2014. Nettoupptaget har varierat mellan31 och 45 miljoner ton under perioden 1990 till 2014. Variationen beror bland annat på hur stor avverkningen av skog är. Utsläppen från skog och mark räknas inte in i de nationella utsläppssiffrorna27.
27 Naturvårdsverket (2016a), se även
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014
Miljoner ton koldioxidekvivalenter
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 91 av 762
Klimatpolitiken fram till i dag SOU 2016:47
92
3.2.4 Utsläpp till följd av svensk konsumtion
Sveriges redovisningar av utsläpp, som de beskrivs ovan, utgår från det rapporteringssätt som länderna som undertecknat Klimat-konventionen har bestämt att de ska följa. Enligt de internationella rapporteringsriktlinjer som gäller ska den nationella utsläpps-statistiken baseras på utsläpp inom ett lands gränser. I den natio-nella totalen ingår t.ex. inte utsläpp från utrikes flyg och sjöfart.
Utsläpp från flyg och sjöfartsbränslen som bunkrats i Sverige redo-visas dock i den svenska växthusgasrapporteringen.
Statistik från Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån visar att utsläppen av växthusgaser från det som benämns inhemsk slut-lig användning är betydslut-ligt högre än de totala territoriella utsläp-pen. I inhemsk slutlig användning ingår privat konsumtion, offent-lig konsumtion och bruttoinvesteringar, och utsläppen som gene-reras därifrån kan förenklat kallas för konsumtionsbaserade ut-släpp. De konsumtionsbaserade utsläppen uppgick senaste åren till drygt 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är nästan dub-belt så mycket som de utsläpp som sker inom landets gränser.28
Enligt Naturvårdsverket och SCB finns det stora osäkerheter i den absoluta nivån för de utsläpp som sker i andra länder, och sta-tistiken över konsumtionsbaserade utsläpp bör därför ses som en utveckling över tid och inte som en absolut nivå under enstaka år.
Problematiken kring utsläpp orsakad av svensk konsumtion och ett ytterligare perspektiv som utgörs av utsläppseffekterna av svensk export, utvecklas vidare i kapitel 10.
28 SCB (2014a), se även
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-fran-total-slutlig-anvandning/
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 92 av 762
SOU 2016:47 Klimatpolitiken fram till i dag
93