behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut?
2.3 En positiv utsläppsutveckling kan anas Utsläppen av koldioxid planade ut 2014
Efter ett decennium av kraftig tillväxt för koldioxidutsläppen, av-stannade tillväxttakten 2014 på en nivå runt 37,5 miljarder ton (Gt) CO2. År 2014 ökade utsläppen totalt med 0,5 procent samtidigt
16 Exempelvis genom avskiljning– och lagring av koldioxidutsläpp från förbränning av bio-massa (så kallad bio-CCS) eller omfattande skogsplantering.
17 Se t.ex. Gasser, T., Guivarch, C, m.fl. (2015).
18 UNFCCC (2015).
19 UNEP (2015).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 68 av 762
SOU 2016:47 Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut?
69
som den globala ekonomiska tillväxten ökade med 3 procent. För 2015 förväntas en marginell minskning av utsläppen. Även 2012 och 2013 ökade utsläppen i en lägre takt jämfört med den tidigare trenden. Huruvida det som sker ska betecknas som ett trendbrott även på längre sikt är dock för tidigt att säga.20
Källa: PBL Netherlands Environmental Assessment Agency, http://infographics.pbl.nl/website/globalco2-2015/
Orsakerna till utvecklingen bedöms vara flera. Den främsta för-klaringen ligger i att Kinas koldioxidutsläpp nu växer i betydligt långsammare takt än tidigare till följd av strukturella förändringar i landets ekonomi och en lägre koldioxidintensitet i landets energi-användning21. Den snabbt ökade utbyggnaden globalt av sol och vindenergi – från en andel av elproduktionen i världen på 0,5 pro-cent år 2004 till 4 propro-cent år 2014 – har också spelat in. Dessutom var både 2014 och 2015 de varmaste åren hittills vilket har lett till lägre energiefterfrågan under främst vinterhalvåret. 22
20 PBL Netherlands Environmental Assessment Agency, European Commission/Joint Reserach Centre (2015).
21 Det råder samtidigt en betydande osäkerhet om hur stor till exempel kolanvändningen är i Kina och statistiken har reviderats vid flera tillfällen.
22 PBL Netherlands Environmental Assessment Agency, European Commission/Joint Reserach Centre (2015).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 69 av 762
Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut? SOU 2016:47
70
USA, EU-28, Kina och Indien stod gemensamt för drygt 60 procent av de globala koldioxidutsläppen 2014. Kina stod för de största utsläppen av koldioxid, och USA för de högsta utsläppen per capita. Utsläppen från Indien visar en relativt hög tillväxt och står för en allt större andel av världens utsläpp.23
Den fortsatta utvecklingen av energisystemet, urbaniseringen och växthusgasutsläppen i Indien kommer troligen, tillsammans med den fortsatta utvecklingen i Kina, ha stor betydelse för den samlade utsläppsutvecklingen i världen kommande år och möjlig-heterna att vända de sammanlagda utsläppen nedåt i närtid.
Fossila bränslen dominerar i det globala energisystemet – men förnybar energi växer snabbt
Fossila bränslen (kol, olja och naturgas) fortsätter dominera den globala energitillförseln. Andelen har dock minskat från 86 procent 1973 till 81 procent 2013. Samtidigt har den totala energitillförseln mer än fördubblats24.
Orsakerna till att fossila bränslen fortsatt har en dominerande ställning i det globala energisystemet, är dels energitätheten och därmed effektivitet i användningen, dels det låga priset under en stor del av de senaste hundra åren. En bidragande orsak till de låga priserna är att omfattande subventioner tillfaller fossila bränslen globalt. 2014 uppgick dessa subventioner enligt internationella energirådet (IEA) till 490 miljarder USD, vilket var mer än fem gånger nivån av stödet till förnybar energi. Prisfallet på olja de senaste åren har dock möjliggjort att en utfasning av subven-tionerna till fossila bränslen har påbörjats i ett flertal länder.25
Samtidigt ökar andelen förnybar energi. Under 2014 var ut-byggnaden av elproduktion från förnybara energikällor – främst sol och vind – för första gången större än utbyggnaden av motsvarande fossilbaserad kapacitet och under 2015 var investeringarna i
23 OECD/IEA (2015a).
24 2013 stod kärnkraft för knappt 5 procent av energitillförsen globalt, vattenkraft för drygt 2 procent, biobränslen och avfall för omkring 10 procent och övriga energikällor för drygt 1 procent.
25 OECD/IEA (2015c).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 70 av 762
SOU 2016:47 Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut?
71
bar energi betydligt större än motsvarande investeringar i fossil elproduktion.26
27
Källa: Översatt från New Climate Econoy, 2014: Better Growth, Better Climate – The New Climate Economy Report.
År 2015 hade även andelen förnybar energi av total slutlig energi-användning ökat till 19,2 procent och ökningen i global kapacitet slog ett nytt rekord även detta år.28
26 OECD/IEA (2015b).
27 REN21 (2016).
28 Ibid.
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 71 av 762
Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut? SOU 2016:47
72
Dagens låga oljepriser bedöms dock göra övergången till fossil-fria energialternativ svårare, inte minst på kort sikt och främst inom transportsektorn. Oljeprisets utveckling i framtiden kommer att ha stor betydelse för takten i omställningen av energisystemet.
Samtidigt har utvecklingen inom sol-och vindenergi varit positiv under senare år och gör att dessa energislag är konkurrenskraftiga med kol och gas för elproduktion i ett växande antal regioner – trots utvecklingen av priserna på fossil energi. Den förnybara ener-gin har dessutom flera fördelar som förbättrad energisäkerhet, luft-kvalitet och väsentligt lägre klimatpåverkan.
Även inom transportsektorn kan en utveckling skönjas där fos-silbränslenas dominerande ställning är på väg att förändras. För eldrivna fordon går utvecklingen snabbt framåt, både i form av ökad prestanda och snabbt sjunkande kostnader för energilagring.
Sjunkande batterikostnader möjliggör också för en ökad andel för-nybart i energimixen totalt samt underlättar utvecklingen mot ett mer decentraliserat energisystem.29
En omställning av energisystemet är den enskilt viktigaste fak-torn för att kunna nå upp till Parisavtalets målsättningar.30
Omfattande behov av infrastrukturinvesteringar och risk för inlåsningseffekter
En fortsatt växande befolkning och ekonomisk tillväxt medför omfattande behov av investeringar i infrastruktur, särskilt i ut-vecklingsländerna.
I takt med en växande befolkning och ökat välstånd fortsätter även urbaniseringen. Befolkningen som lever i städer förväntas öka från dagens 54 procent till 66 procent runt 2050. Den snabbaste urbaniseringstakten sker i Asien och Afrika31. Urbaniseringen ställer krav på omfattande investeringar i infrastruktur. Efterfrågan på energi, basmaterial och vatten ökar. Mer än hälften av den
31 UNDESA, Population Division (2015b).
32 UNEP (2013).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 72 av 762
SOU 2016:47 Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut?
73
I denna pågående urbanisering är det av största vikt att undvika inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och sam-hällsbyggnad genom att bygga hållbart från början33. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteen-demönster. Inriktningen är särskilt viktigt i de delar av världen där en stor mängd städer och energianläggningar nu håller på att byg-gas och expandera men också när tidigt industrialiserade länder som Sverige nu genomför återinvesteringar i den befintliga bebyg-gelsen och infrastrukturen.
Åtgärder och styrmedel kan bidra till att de globala utsläppen kan minska till mycket låga nivåer
Den omställning av samhället som krävs för att nå nära nollutsläpp av växthusgaser är långtgående och genomgripande.
I IPCC:s femte utvärderingsrapport redogörs för en rad åtgär-der som behöver genomföras i olika samhällssektorer för att för-hindra farlig klimatförändring. 34
Dessa åtgärder bedöms sammantaget ha så stora potentialer att de kan vara tillräckliga för att världen ska lyckas begränsa tempe-raturökningen till högst två grader under det här århundradet. En rad styrmedel krävs samtidigt för att åtgärdspotentialerna verkligen ska kunna realiseras.
I IPCC-rapporten konstateras att utvecklingen mot låga utsläpp av växthusgaser behöver ske på skilda sätt inom olika sektorer och i olika delar av världen. Därför krävs ett flertal styrmedel på olika nivåer (internationellt, regionalt, nationellt och lokalt) för att åstadkomma en effektiv omställning till låga utsläpp.
Styrmedel för att stödja teknisk utveckling, marknadsintro-duktion och spridning av tekniker kan komplettera och höja ef-fekten av styrmedel som prissättning av utsläpp som mer direkt ger incitament till att åtgärder sprids.
Sektorsspecifika, riktade, styrmedel har hittills använts mer i världen än sektorsövergripande styrmedel, som koldioxidskatter och handelssystem.
33 IPCC (2014c).
34 IPCC (2014c).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 73 av 762
Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut? SOU 2016:47
74
Riktade styrmedel kan vara bättre lämpade att överbrygga sär-skilda barriärer och marknadshinder jämfört med de sektorsöver-gripande styrmedlen.
Ett ökande antal styrmedel inklusive olika typer av subventions-system har till exempel införts och drivit på den snabba introduk-tionen och teknikutvecklingen inom förnybar elproduktion under senare år.
I IPCC-rapporten konstateras vidare att det nu har blivit ett ökat fokus i världen mot att utforma strategier som bidrar till att flera mål uppnås samtidigt, för att öka positiva och minska negativa sidoeffekter.
Sammanlagt 146 länder hade i slutet av 2015 infört olika typer av stödsystem för förnybar energi. Åtminstone 173 länder hade vid samma tid infört någon form av mål för introduktion av förnybar energi.
Den största andelen av världens växthusgasutsläpp omfattas än så länge inte av prismekanismer. År 2016 hade 40 länder samt 20 del-stater eller städer någon form av prissättning för kol, genom koldioxidskatter eller handel med utsläppsrätter. Prissättningen om-fattade omkring 13 procent av världens samlade utsläpp av växthus-gaser. Trenden är samtidigt ökande men prisnivåerna låga. 35
Klimatfinansiering
En viktig del av implementeringen av Parisavtalet utgörs av de löften om klimatfinansiering som utställts. Utvecklade länder för-utsätts bidra med minst 100 miljarder USD årligen från 2020, och ett nytt finansieringsmål ska fastställas från 2025. Finansieringen ska bl.a. administreras av den gröna klimatfonden, vars uppdrag är att stödja utvecklingsländer genom insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser, inklusive skogsrelaterade insatser. Fonden väntas få en viktig roll i finansieringen av anpass-ningsåtgärder samt investeringar i klimatsnål teknik.
35 World Bank Group Climate Change, Ecofys (2016).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 74 av 762
SOU 2016:47 Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut?
75
Teknisk utveckling kan föra med sig nya möjligheter
De åtgärds- och scenarioanalyser som till exempel IPCC:s utvärde-ringsrapporter utgår ifrån tillämpar ett relativt konservativt synsätt när det gäller hur stora utsläppsminskningar som kan åstadkommas till följd av tekniska åtgärder och förändrade beteenden. I analy-serna ingår exempelvis inte antaganden om mer oprövade och snabba teknikskiften och de potentialer som eventuellt kan finnas i sådana.
Sverige och världen genomgår nu en snabb teknikutveckling vars samlade effekter på ekonomin och på utsläppen av växthus-gaser är svår att förutse. Utvecklingen omfattar främst området fortsatt digitalisering.
Andra områden där teknikutvecklingen är snabb, och ofta kopplad till ökad digitalisering gäller exempelvis energiområdet, nanoteknik, bioteknik och neurovetenskap.
Digitaliseringen möjliggör utveckling av en rad nya tjänster och samt en mer energi- och materialeffektiv produktion.
Exempel på områden är smarta elnät och framväxten av ett mer decentraliserat elsystem, energilagring, ”sakernas internet”36, roboti-sering och automatiroboti-sering av produktion och logistik, elektrifierad och autonom (självstyrande) fordonspark samt utvecklingen av en delningsekonomi37.
Innovationer av mer banbrytande karaktär kan även tänkas ske inom andra områden av stor betydelse för klimatpolitiken till exempel, avancerade material, alger och annan marin bioproduktion som råvara för biobränsle, textilier baserade på skogsråvara, artifi-ciell fotosyntes, laboratorieodlat kött, cellulosabaserade batterier och biobaserade råvaror som källa för baskemikalier38.
När det gäller digitaliseringen och dess effekter på utsläppen globalt kan potentialen för en minskning av utsläppen av växthus-gaser potentiellt vara betydande. Samtidigt innebär utvecklingen ett antal öppna frågor, däribland om digitaliseringen kan medföra ökad
36 Sakernas internet, eller Internet of things, är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder och andra saker, förses med små inbyggda sensorer och datorer. Se t.ex. http://iotsverige.se/
37 McKinsey Global Institute (2013); Schwab, K. (2016); Rifkin, J. (2013).
38 Stömdahl, I. och Brorson, T (2015).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 75 av 762
Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut? SOU 2016:47
76
elanvändning eller användning av fossila bränslen på andra områden genom så kallade rekyleffekter.
Strategier som tar hänsyn till flera mål samtidigt bidrar till att utsläppen minskar
Flera av de verksamheter som orsakar utsläpp av växthusgaser ger också upphov till andra miljö- och hälsoproblem vilka orsakar om-fattande välfärdsförsämringar och kostar samhället mycket stora summor varje år.
Nuvarande uppskattningar av de sammantagna effekterna av luftföroreningar (inklusive luftföroreningar inomhus) omfattar uppskattningsvis 7 miljoner förtida dödsfall globalt varje år, vilket motsvarar en åttondel av det totala antalet förtida dödsfall i värl-den. I Europa beräknas luftföroreningar orsaka cirka 600 000 för-tida dödsfall per år. Den totala årliga ekonomiska kostnaden i Europa för hälsoeffekter och förtida dödsfall orsakade av luft-föroreningar uppskattas till 1 575 biljoner USD (vilket motsvarar ca 11 000 miljarder kronor).
Kostnaderna för förtida dödsfall från luftföroreningar varierar mellan olika länder. I nästan hälften av Europas länder är den eko-nomiska kostnaden för förtida dödsfall från luftföroreningar runt 10 procent av BNP. För Sverige uppskattats kostnaderna för expo-nering av luftföroreningar kosta 30–42 miljarder kronor per år vilket motsvarar cirka en procent av Sveriges BNP. 39
När det finns synergieffekter för samhället genom strategier som tar hänsyn till flera mål samtidigt kan det alltså, vilket exemplet från luftföroreningsområdet ovan visar, bidra till att åt-gärder genomförs till en större samhällsekonomisk nytta.
Samhällsbyggnadsstrategier och teknikval kan dessutom ge flera samtidiga nyttor i form av en bättre livsmiljö med lägre buller och luftföroreningar, och en större resiliens mot de klimatförändringar som inte går att undvika.
39 Uppskattningen gäller för år 2010. WHO Regional Office for Europe, OECD (2015);
Gustafsson m.fl (2014).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 76 av 762
SOU 2016:47 Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut?
77
Den här typen av synergieffekter kan underlätta för enskilda städer, företag och länder att ta beslut om att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser oavsett hur världen i övrigt agerar.40
Alla aktörer bidrar till omställningen
Näringslivets arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor har succes-sivt ökat i omfattning och prioriteras i dag allt högre i företagens organisationer. Det återspeglar en förändring av värderingar och kunskapsuppbyggnad i samhället, där förståelsen för kopplingen mellan ekonomiska aktiviteter och tillståndet i miljön, har ökat.
I Sverige bedriver exempelvis nästan alla stora företag och ca 80 procent av medelstora företag någon form av klimatarbete41.
Sammanlagt 205 företag som representerar ca 84 procent av börsvärdet på de nordiska börserna rapporterade sina utsläpp av växthusgaser via Carbon Disclosure Project under 201542.
Globalt har 500 toppföretag inom Carbon Disclosure Project åtagit sig att formulera egna åtaganden om utsläppsminskningar.
En rad stora företag har också antagit mål om att enbart använda förnybar energi i sin verksamhet.
Den finansiella sektorn har också börjat engagera sig i att främja en utveckling mot låga utsläpp av växthusgaser. Vid FN:s klimat-möte i New York 2014 startades även initiativet PDC, Portfolio Decarbonization Coalition, av en handfull pensionsfonder, under ledarskap av bland annat den Fjärde AP-fonden i Sverige. Vid kli-matmötet i Paris 2015 hade koalitionen vuxit till tjugofem med-lemmar, med sammanlagt 3 200 miljarder dollar under förvaltning, och mer än 600 miljarder dollar i klimatsmarta placeringar. Parall-ellt med denna utveckling förs diskussioner i många länder om hur nya finansiella instrument – t ex gröna obligationer – som stöder investeringar i hållbar energi och infrastruktur kan utvecklas och skalas upp. Frankrike har som första land beslutat om en lagstift-ning som tvingar pensionsfonder och kapitalförvaltare att ”beskriva sin riskexponering mot klimathotet”.
40 IPCC (2014c).
41 Naturvårdsverket (2015f).
42 Carbon Disclosure Project (2015).
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 77 av 762
Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen – hur ser utvecklingen ut? SOU 2016:47
78
Många stora företag har även engagerat sig tillsammans med länder och institutioner för betydelsen av att införa prismeka-nismer för koldioxidutsläpp43.
Det civila samhället genom miljörörelsen och andra folkrörelser har också en mycket viktig roll i omställningen. Det gäller även medborgare och hushåll.
Städer och kommuner har också en mycket viktig roll för att möjliggöra en omställning. I Europa har exempelvis initiativet Covenant of Mayors samlat tusentals lokala och regionala aktörer som företräder mer än 200 miljoner invånare44. Dessa initiativ har betydelse både för teknikutveckling och för spridning av ny teknik och uppmärksammades som en mycket viktig komponent i om-ställningen vid klimatförhandlingarna i Paris.
När forskningsinstitut analyserar vilka faktorer som påverkar utsläppsutvecklingen och introduktionen av förnybar energi i värl-den är både frivilliga åtaganvärl-den inom näringslivet och lokala och regionala initiativ väsentliga drivkrafter som kan ha stor betydelse för utvecklingen.45
175 länder har undertecknat Parisavtalet och därmed åtagit sig att verka för att vidta kraftfulla åtgärder i närtid för att begränsa klimatförändringen46. Länderna har även åtagit sig att kontinuerligt skärpa sina nationellt bestämda bidrag om utsläppsminskningar.
Världens länder har ett stort ansvar för att vidta skyndsamma åt-gärder och ge ramverk och incitament för de åtåt-gärder som andra aktörer är beredda att genomföra. Det gäller även Sverige, som dessutom kan och vill utgöra ett gott exempel för hur en
omställ-ning kan genomföras i praktiken.
43 Se t.ex. Carbon Pricing Leadership Coalition, http://www.carbonpricingleadership.org/
44 Covenant of Mayors for Climate and Energy, http://www.covenantofmayors.eu/index_en.html
45 Se t.ex. PBL Netherlands Environmental Assessment Agency, European Commission/Joint Reserach Centre (2015).
46 http://www.un.org/sustainabledevelopment/blog/2016/04/parisagreementsingatures/
Handling D 1, KSAU 2016-10-11 Sidan 78 av 762
79