• No results found

5 Ordningen för beslut vid förhandsprövning

5.3 Systemet med förhandsprövning i Sverige

5.3.2 Nuvarande reglering

Förhandsprövningen regleras sedan den 1 januari 2020 genom för-ordningen (2019:1256) om uppgifter för Myndigheten för press, radio och tv vid förhandsprövning av tjänster hos public service-före-tagen. Av medelsvillkoren för SR, SVT och UR framgår bland annat när en anmälan för förhandsprövning ska göras och vad en anmälan ska innehålla. En anmälan av en tjänst behöver inte göras om verk-samheten pågår i högst tolv månader och om tjänsten är begränsad

geografiskt eller i fråga om publik, eller om avsikten med tjänsten är att få erfarenheter av och kunskap om en ny teknik eller innovativ tjänst. Om en tjänst inte godkänns ska företaget upphöra att erbjuda tjänsten (punkten 12 för SR, 13 för SVT och 14 för UR).

Myndigheten för press, radio och tv ska enligt förordningen inleda en förhandsprövning efter en anmälan från berört public service-företag. Myndigheten får även inleda en förhandsprövning efter anmälan från någon annan än public service-företagen (2 §). Myndig-hetens bedömning ska avse nya tjänster av större betydelse inom public service-företagens kompletterande verksamhet och väsentliga ändringar av befintliga tjänster inom denna verksamhet. Vid förhands-prövningen ska myndigheten bedöma om och i vilken omfattning en anmäld tjänst bidrar till att det berörda public service-företaget uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst, dvs. tjänstens allmänna värde, och vilken marknadspåverkan tjänsten har. Bedömningen av tjänstens marknadspåverkan ska göras efter att myndigheten in-hämtat synpunkter från Post- och telestyrelsen (3 §). Myndigheten för press, radio och tv ska också hämta in synpunkter genom ett öppet remissförfarande (5 §). Bedömningen av tjänstens allmänna värde och dess marknadspåverkan ska vägas samman i ett yttrande som tillsammans med remissvaren ska lämnas in till regeringen senast tre månader efter att en anmälan kommit in (6 §). Myndigheten för press, radio och tv:s beslut enligt förordningen får inte överklagas (7 §). Regeringen fattar det slutliga beslutet om en tjänst ska god-kännas eller inte.

Tjänster som ska anmälas

Fram till 2020 skulle nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som programföretaget ville lansera anmälas för förhandsprövning. Enligt nu gällande medelsvillkor ska SR, SVT och UR anmäla nya tjänster av större betydelse och väsent-liga ändringar i befintväsent-liga tjänster inom ramen för den komplette-rande verksamheten för godkännande (punkten 12 för SR, 13 för SVT och 14 för UR). En ändring av de tjänster som ska anmälas har alltså gjorts jämfört med tidigare tillståndsperiod.

I de medelsvillkor som började gälla 2020 har också definitionen av företagens kärnverksamhet utökats till att omfatta tillhanda-hållanden till allmänheten av radio- respektive tv-program på pro-gramföretagens egna plattformar som finns på fritt tillgängliga och öppna delar av internet. Kompletterande verksamhet är sådan verk-samhet som utvecklar och stödjer kärnverkverk-samheten och förbättrar möjligheter för allmänheten att tillgodogöra sig denna. Den kom-pletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverksamheten. Den ändrade definitionen av kärnverksamhet gör att verksamhet som tidigare bedömdes som kompletterande ingår i kärnverksamheten. Begreppen kärnverksamhet och kompletterande verksamhet kan också få något skilda betydelser i de olika företagen beroende på hur programverksamheten distribueras (punkten 2 för SR, SVT och UR samt prop. 2018/19:136 s. 25 f.).

I jämförelse med de anslagsvillkor som gällde fram till 2020 inne-bär alltså de nu gällande medelsvillkoren en inskränkning av de tjänster som ska förhandsprövas, dels genom att företagens kärn-verksamhet har utökats, dels genom att endast tjänster inom den kompletterande verksamheten ska anmälas. Nya programtjänster, som ingår i kärnverksamheten, ska inte längre anmälas för förhands-prövning. SR:s och SVT:s tillstånd anger dock det antal program-tjänster som får sändas samtidigt. Om programföretagen vill sända ytterligare programtjänster i marknätet behöver de tillstånd (jfr prop. 2018/19:136 s. 34).

Med ändringen kommer förhandsprövningen att fokuseras på de tjänster vars marknadsstörande effekter behöver vägas mot hur nöd-vändiga de är för att uppfylla public service-uppdraget. Enbart den omständigheten att viss verksamhet anses vara kompletterande inne-bär inte att den kan prövas utan det måste vara fråga om en ny tjänst av större betydelse eller en väsentlig ändring av en befintlig tjänst.

Vad som kan betraktas som en sådan tjänst förändras i takt med medieutvecklingen (prop. 2018/19:136 s. 51 f.).

Kompletterande verksamheter

SR, SVT och UR redogör för sina kompletterande verksamheter i sina respektive public service-redovisningar för 2020. SR:s kompletterande verksamhet består av text, bild och rörlig bild på digitala plattformar,

sociala medier, konsertverksamhet i Berwaldhallen, julkalendern och spel för barn (SR 2021 s. 82 f.). SVT anger text på webben, SVT:s appar, tillgänglighetstjänster, sociala medier, julkalendern och all-sångshäftet som exempel på kompletterande verksamhet (SVT 2021 s. 61). UR:s kompletterande verksamhet består bland annat av pedago-giskt stödmaterial, text, ljud och bild som har koppling till och stödjer programmens användning samt nyhetsbrev till olika målgrupper (UR 2021 s. 39).

Den kompletterande verksamheten i de olika bolagen är således likartad även om UR:s pedagogiska stödmaterial kan betraktas som unikt utifrån företagets särskilda utbildningsuppdrag.

5.3.3 Synpunkter på ordningen för beslut