4 Villkor för public service-företagens innehåll

4.4 Synpunkter från aktörer

I avsnitt 3.8.3 beskrivs hur SR, SVT och UR erbjuder sitt innehåll på internet och vad företagen publicerar. Programföretagen har även lämnat synpunkter om bland annat vilka av de innehållsvillkor som finns i sändningstillstånden som kan vara lämpliga att ställa upp även

för verksamhet på internet under den pågående tillståndsperioden, vilka konsekvenser detta kan få och hur ett mer teknikneutralt public service-uppdrag kan utformas (Komm2021/00308-51, 53, 57 och 63).

Programföretagen anger att de redan i dag tillämpar villkoren i sänd-ningstillstånd och medelsvillkor så långt möjligt för all verksamhet.

SR och SVT framhåller att förslag som utredningen lägger fram om innehållsvillkor och utformningen av uppdraget behöver utgå från principer som är långsiktiga och hållbara över tid, dvs. även efter 2026. Villkor bör inte ställas upp genom tillfälliga lösningar som kan komma att ändras vid nästa tillståndsperiod. SR och SVT för också resonemang kring om det är lämpligt att ställa upp villkor under på-gående tillståndsperiod.

De villkor, om några, som skulle kunna börja gälla 2023 är enligt SR, SVT och UR villkor om opartiskhet och saklighet samt genmäle och beriktigande. UR anser även att villkor för reklam, sponsring och produktplacering kan vara lämpliga att ställa upp. Ställs villkor upp för sändningar och tillhandahållanden genom tråd under den återstående delen av tillståndsperioden anser programföretagen att villkoren ska gälla för alla publiceringar, bland annat text.

Information som publiceras ändras och korrigeras i olika omfatt-ning av programbolagen, främst beroende på i vilket sammanhang publiceringen görs. SR anger att det förekommer i stor omfattning.

Det kan vara ändringar som styrs av exempelvis nyhetsläget, tekniska skäl och publicistiska överväganden. SVT anger att publiceringar på SVT Play tas ned och redigeras i enstaka fall. Om det gäller rapportering om en händelseutveckling på svt.se och i SVT:s nyhets-app publiceras artiklar och klipp kontinuerligt. För UR förekommer ändringar eller korrigeras men endast i enstaka fall.

Om innehållsvillkor införs för sändningar och tillhandahållanden genom tråd anser SR och SVT att tidsfristen för när en anmälan ska ha kommit in till granskningsnämnden bör vara senast tre månader efter publiceringen. Bara program som publicerats efter att innehålls-villkor har börjat gälla bör kunna anmälas.

SR

SR anger att det inte är önskvärt att införa en reglering av program-företagets verksamhet på internet som bara avser vissa få villkor och bara vissa delar av publiceringarna på internet.

Vid utformningen av ett samlat och mer teknikneutralt uppdrag finns ett antal övergripande principer som måste vara vägledande.

Uppdragets utformning får inte leda till att verksamheten snävas in i förhållande till den verksamhet som i dag bedrivs genom tråd. Vill-kor som ställs upp för tråd ska överensstämma med de villVill-kor som ställs upp för marknätet. Det är väsentligt att ett teknikneutralt upp-drag inte leder till en mer detaljerad reglering än dagens. Ett krav på balans mellan kärn- och kompletterande verksamhet i likhet med dagens krav skulle möjligen kunna utformas.

Det är också av största vikt att de grundläggande faktorerna för oberoende bibehålls. Ett teknikneutralt uppdrag måste löpa parallellt med det tillstånd som gäller för frekvenstilldelningen i marknätet.

Även kravet på att programföretagen ska godkänna programrelate-rade villkor måste bibehållas.

Det är väsentligt att slå fast den centrala roll som SR och dess FM-sändningar fortsatt kommer att spela i krissituationer under över-skådlig framtid. Samma robusthet uppnås i dag inte vid distribution via exempelvis internet eller sms.

SVT

Det är enligt SVT rimligt att hela public service-uppdraget också kan omfatta sändningar och tillhandahållanden på internet. Det är dock viktigt att klargöra om det på något sätt inträffar förändringar av innebörden i villkor om de ska gälla online.

SVT betraktar publiceringar av skilda slag och på olika plattfor-mar som delar av en helhet. Många publiceringar kan omfatta en kombination av rörlig bild och text i ett sammanhang och som därför behöver prövas tillsammans. Att enbart betrakta information i videoklipp, utan hänsyn till text i direkt anslutning, skulle vid en pröv-ning av granskpröv-ningsnämnden innebära en ofullständig prövpröv-ning.

Kan förutsättningarna för regleringen från och med 2026 inte klargöras eller om regleringen inte kan omfatta hela verksamheten

förordar SVT att frågan skjuts på framtiden till dess en långsiktig lösning för en teknikneutral reglering finns.

En framtida reglering får inte konstrueras på ett sätt som riskerar att underminera oberoendet i förhållande till det allmänna och andra maktsfärer och intressen. Villkoren i ett teknikneutralt uppdrag bör gälla för en bestämd tidsperiod som ger förutsättningar för en lång-siktig planering. Uppdraget bör inte ha andra villkor än de program-företaget har godtagit och de ska inte kunna ändras utan att program-företaget godkänner detta. Uppdraget bör omfatta all verksamhet som program-företagen bedriver och inte vara mer detaljerat än dagens reglering.

Handlingsfriheten för programföretagen att vara verksamma på nya plattformar bör inte minska utöver vad som är beslutat av regering och riksdag. Uppdraget bör inte heller utformas så att utbudet måste tillhandahållas på en viss plattform. Det bör vara upp till program-företagen att på det mest ändamålsenliga sättet redovisa hur verk-samheten bedrivits för att uppfylla uppdraget i allmänhetens tjänst.

Med ett teknikneutralt uppdrag bör en större översyn göras av hur uppdraget och villkoren formuleras. En brist i systemet är att det inte finns någon begränsning i vad medelsvillkoren får innehålla, för-utom att de inte får röra innehållet.

UR

UR konstaterar att om villkor ska införas under pågående tillstånds-period kan dessa endast gälla för publiceringar på UR:s egna plattformar.

Det viktiga för ett mer teknikneutralt public service-uppdrag är att de principer som styr nuvarande tillstånd upprätthålls så att UR kan fortsätta att bedriva en programverksamhet som präglas av oberoende och stark integritet, och som bedrivs självständigt i för-hållande till såväl staten som olika ekonomiska politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Synpunkter från andra aktörer

Även andra aktörer har lämnat synpunkter på innehållsvillkor för public service på internet och en framtida reglering av public service.

Bauer Media Group har bland annat angett att de ramar som ställs upp i dag för public service bör förstärkas och förtydligas. Det är

orimligt att sändningsvillkoren bara gäller den verksamhet som distri-bueras via marknätet. Sändningsvillkoren bör snarast utsträckas till att gälla all verksamhet som företagen driver oavsett distributionsform.

Granskningsnämndens uppdrag bör skärpas och även inräkna verk-samheten på internet (Komm2021/00308-3).

Nordic Entertainment Group (Radio) har bland annat angett att det måste finnas ett tydligt uppdrag till public service-företagen där det definieras hur de får agera på marknaden. Detta uppdrag måste kunna kontrolleras av en offentlig institution. Det har blivit allt viktigare att det finns ett noga definierat uppdrag för det innehåll public service-företagen ska producera, hur det ska framställas och hur det ska tillgängliggöras. Det handlar inte om de redaktionella innehållsvillkoren utan om hur bolagen får använda offentliga medel för att konkurrera med kommersiella mediebolag. Det måste tyd-ligare definieras vad de egna plattformarna är och vad de ska inne-hålla, vilka genrer de ska arbeta inom och med vilka volymer. Det måste också definieras vad de får och inte får göra utanför de egna plattformarna och vad som är en tjänst i internetmiljö. Det måste till en mer strikt granskning vad public service-företagen affärsmässigt gör med allmänna medel. I detta bör regleringen kunna luta sig mot EU:s regler om statsstöd (Komm2021/00308-61).

TV4 AB anser bland annat att det är mycket olämpligt att i ytter-ligare utsträckning låta regler ur radio- och tv-lagen sprida sig till publiceringar på internet med följden att myndighetsregleringen av publicisters innehåll stärks. Risken är att en reglering för public service med tiden står som modell för en reglering av övriga medier. Om ytterligare regler för public service bör införas bör dessa läggas under Medieombudsmannens granskning i avsikt att publiceringar på inter-net ska bygga på traditionen från pressens system. När nya former av granskning läggs under det självreglerande systemet stärks branschens integritet i förhållande till politisk styrning. Etableringsfriheten ska inte i någon del inskränkas, snarare behöver den stärkas. Ny teknik-neutral reglering ska sträva mot samma skydd och frihet som gäller för pressen (Komm2021/00308-54).

I dokument Innehållsvillkor för public service på internet och ordningen för beslut vid förhandsprövning (SOU 2022:5) (sidor 85-90)