Den nya rollen

Genom att respondenterna gått från att vara alkoholist till nykter alkoholist har en ny roll intagits. Fuchs Ebaugh (1988) beskriver i sin studie upplevelsen från de före detta alkoholisterna och vad det gäller omgivningens reaktioner. Det handlade om svårigheter från personer runtomkring dem som kunde känna sig obekväma i deras sällskap och stöta bort dem (Fuchs Ebaugh 1998:). Helena berättar att en del vänner de tidigare haft kontakt med numera håller avstånd på grund av hennes tidigare alkoholmissbruk

”De tänker liksom bara på spriten och sig själva och så här. Det tycker jag är synd att dem gör, att de håller avstånd så. Vi kan ju prata med varandra och så men aldrig att dem ’Kan du komma ut ikväll?’ men då är de så rädda att dem inte kan ta fram nåt själva och dricka men jag bryr mig inte om det. Så det känns lite faktiskt.”

(Helena)

Vi menar att respondenternas tidigare liv som missbrukare påverkar andras uppfattning om dem. Vet omgivningen om det förflutna så bygger deras reaktioner på denna vetskap. Detta behöver inte vara en medveten tolkning (Kristiansen 2000).

Allan benämner sig själv som en före detta alkoholist men det är inget han berättar för människor han träffar om det inte är nödvändigt. Henry benämner sig själv som nykter alkoholist när det blir aktuellt men det är ytterst sällan det behövs längre då han varit nykter så pass länge. Nisse är helt öppen med att han har varit alkoholist och upplever bara positivt bemötande från andra människor.

47

Evert säger att han idag gärna pratar om sitt liv som före detta missbrukare då han tycker att det gått så bra för honom. Han menar att han gärna berättar för andra hur han gått till väga och vad det finns för andra möjligheter. Idag upplever han sig själv som gladare och kan umgås med andra människor utan oro.

”Jag tänkte på det om jag är gladare och det är givetvis att jag är gladare här inne men jag är ganska blyg och lite låg person, lite tänkare. / Jag är lite tillbakadragen om en säger. Det har väl inte förändrats men det här lugnet inom mig alltså. Jag va ju som, jag vet inte om jag skakade så här kanske kroppsligt. Jo det gjorde jag ju när jag va bakfull naturligtvis men alltså så jävla nervös och orolig jämt. Alltså hela dagarna även när jag va ensam och när jag skulle träffa nån. Du kan ju tänka dig om ni hade ringt för sex eller sju år sen. ”

Evert

Fuchs Ebaugh (1988) säger att det är viktigt att skapa och anpassa sin nya roll utifrån den gamla. Susanne tror inte att hon kommer att börja dricka igen men att hon inte kan veta helt säkert. Detta är något som både Evert och Helena nämner. Ingen av respondenterna har problem att umgås med andra som dricker alkohol. Några uppger också att de kan gå och handla alkohol till andra utan att bli frestade att dricka själva. Helena är den enda som uppger att hon inte vill eller har alkohol hemma. Detta tolkar vi som att respondenterna har kommit olika långt i sina processer. Tolkningen av respondenternas berättelse är att de fortfarande inte litar på sig själva i förhållande till alkohol. Alla är dock överrens om att de aldrig kommer att kunna dricka alkohol igen.

Våra intervjupersoner ser sig idag som före detta alkoholister eller som nyktra alkoholister. Alla sex respondenterna ser sitt alkoholmissbruk som en sjukdom. Detta tolkar vi som ett sätt för individen att ta ifrån sig en del av det egna ansvaret. Agerberg (2004) menar att synen på alkoholism som en sjukdom kan göra att personen lättare faller tillbaka i sitt gamla beteendemönster och börjar missbruka. Sett från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där människan är föränderlig menar vi att det är utifrån vad människor tänker och gör som har gjort dem till alkoholister men också till nyktra alkoholister. Detta stämmer då inte helt överens med den bild som informanterna gett, att alkoholism är en sjukdom

Flera av respondenterna uppger att de har upplevt att de fått positiva reaktioner från omgivningen. Detta menar Fuchs Ebaugh (1988) är viktigt för att hitta sin nya roll och identitet. Negativ respons kan göra att personen stannar i sin nuvarande roll. Några av

48

respondenterna upplevde när de kom hem från behandlingen att omgivningen såg på dem på ett negativt sätt. Dock uppger de att det var vad de tänkte och kände och inte vad andra människor uttalade. Av detta går inte att göra någon tolkning av om det stämmer eller inte, att andra har haft en negativ syn på dem då det enligt Trost och Levin (1999) är uppfattningen av verkligheten som också är verkligheten för den som upplever situationen. Respondenterna har definierat sin situation och utifrån det handlat på ett visst sätt, uppfattat andras syn som negativ och dragit sig undan från dem.

”Ja andra tycker att alkoholister är ett jävla pack alltså att de skulle inte finnas ... / ... det är nåt jävligt skamligt i samhället och vara alkoholist, det värsta man kan va. / Sen sitter det ju givetvis mycket inom mig själv men jag vet att jag har en del sanning i det.”

(Evert)

När en tid har gått anser vi att de har förändrat sin inställning till detta och då börjat vistas i sociala sammanhang, en omdefinition av situation har skett. Evert pratar om att det för honom tog lång tid innan han orkade träffa andra människor.

”Då klippte det till i huvudet att nu har det nog hänt något med mig. Då sökte jag gemenskap eller vad man ska säga, kontakt. Och det va ett helt år efter.”

(Evert)

I och med att respondenterna har blivit nyktra och har byggt upp sin identitet har de fått bättre kontakt med familj och ett större socialt nätverk. Detta tolkar vi utifrån tidigare forskning och utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv som att de har hittat sin roll som förälder, sambo eller vän, vilket de inte har haft som alkoholister. När de har kommit till detta stadium så har de genomgått rollförändringen i fyra steg som är den första tvekan och ifrågasättande av den nuvarande rollen, ett sökande av alternativa roller, vändpunkten där insikten om att något nytt måste ske och sista steget som innebär att skapa och anpassa en roll utifrån den gamla rollen Fuchs Ebaugh (1988). Dessa fyra steg har även likheter med symbolisk interaktionism och där identitetsskapande sker i den sociala interaktionen och ständigt är en föränderlig process.

Henry som varit nykter i 22 år benämner inte sig själv som nykter alkoholist om det inte är nödvändigt. Detta tolkar vi som att han har släppt den tidigare missbruksidentiteten och skapat sig en ny roll utan större inblandning av den tidigare rollen som alkoholist. Detta

49

menar vi kan ses som ett steg i processen och att det tar olika lång tid för dem att ta sig dit. Däremot Evert som har varit nykter i 6 år säger

”Ja problemen kommer ja väl inte ur för att jag är alkoholist så länge jag lever.”

(Evert)

Detta behöver enligt oss inte betyda att Evert kommer att ha den uppfattningen längre fram då det är en ständigt pågående individuell process.