_____________________________________________________
Socionomprogrammet termin 7
_____________________________________________________
Vägen ur ett alkoholmissbruk
– En kvalitativ studie om sex före detta alkoholmissbrukare
Emma Olofsson
Marie Larsson
Examensarbete 15hp Handledare: Daniel Nilsson Ranta
Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen
2
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga institutionen ABSTRACT
Author Emma Olofsson & Marie Larsson Title The way out of a alcohol addict.
- A qualitative study about six ex-alcohol addicts’. Supervisor Daniel Nilsson Ranta
The aim of this study has been to take part of six ex-alcohol addicts’ narratives about their lives with starting-point in which factors that has been significant and/or determining to be able to leave a life in abuse and what change this process has implied for their identity. To achieve the purpose with this study has three questions been formulated. These are what in the person’s life have been important in the process of a life free from alcohol, what were specific and decisive that effected the decision to stop using alcohol and what is the attitude to them self and their new role as an ex-alcohol addict.
Alcohol is a drug that is legal and accepted in the society and it´s hard to discover an addiction. Some people can handle to take their self out of the alcohol abuse on their own but for others different forms of professional help are necessary. This is a process that often takes long time and is influenced of both the individuals own efforts and different factors in the surroundings. To answer the aim and the questions the study is based on qualitative interviews. In our analysis to understand and interpret the material we have used earlier studies, social psychological theory whit an putting of symbolical interaction from roles and identity and how the individual define his or her situation. All the respondents in this study have received some kind of professional help and underwent treatment for their addiction. This has for everyone also been preceded by one or several of negative incidents that have been the trigger factor in the seeking relief. For five people treatment has been considerable and/or a crucial part to become free from the alcohol addiction. Also other insertion of support after the treatment has been important for all of them. Other factory that has been important in the process is positive refutation and support from other people in the surrounding.
3
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att ta del av sex före detta alkoholmissbrukares berättelser om sina liv med utgångspunkt i vilka faktorer som har varit betydelsefulla och/eller avgörande för att lämna ett liv i missbruk samt vilken förändring processen har inneburit för deras identitet. För att uppnå syftet med studien har tre frågeställningar formulerats. Dessa är vad i personens liv som varit viktigt i processen mot en tillvaro fri från alkohol, vad fanns det som var specifikt och avgörande som påverkade beslutet att sluta med alkohol samt vad man idag har för förhållningssätt till sig själv och sin roll som före detta alkoholmissbrukare.
Alkohol är en drog som är legal och accepterad i samhället och det är svårt att upptäcka ett beroende. Vissa människor klarar att ta sig ur sitt alkoholberoende på egen hand men för andra är olika former av professionell hjälp nödvändig. Detta är en process som ofta tar lång tid och som påverkas av både individens egna ansträngningar samt olika omgivningsfaktorer. För att besvara syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. I vår analys att förstå och tolka det empiriska materialet har vi använt oss av tidigare forskning och socialpsykologisk teori med inriktning på symbolisk interaktionism utifrån roller och identitet och hur människan definierar sin situation. Alla respondenter i denna studie har fått någon form av professionell hjälp samt genomgått behandling för sitt missbruk. För alla har också detta föregåtts av en eller ett flertal negativa händelser som har varit den utlösande faktorn i hjälpsökandet. För fem personer har behandlingen varit betydande och/eller avgörande för att bli fria från sitt alkoholmissbruk. Även andra stödinsatser efter behandlingen har varit viktiga för samtliga. Andra faktorer som varit viktiga i processen är positivt bemötande och stöd från personer i omgivningen.
4
Innehållsförteckning
1 Inledning
7
1.1 Bakgrund 7 1.2 Problemformulering 8 1.3 Syfte 9 1.4 Frågeställningar 9 1.5 Avgränsning 9 1.6 Begreppsförklaringar 10 1.7 Disposition 102 Metod
10
2.1 Metodval 10 2.1.1 Kvalitativ metod 11 2.2 Tillvägagångssätt 12 2.3 Urval 13 2.3.1 Icke-sannolikhetsurval 13 2.3.2 Nyckelpersoner 13 2.4 Bearbetning av material 14 2.5 Validitet 15 2.6 Reliabilitet 16 2.7 Forskningsetiska överväganden 17 2.8 Arbetsfördelning 193 Tidigare forskning
19
3.1 Att söka hjälp 20 3.2 Vändpunkten 213.3 Det sociala nätverket 21
3.4 Viktigt för att bibehålla nykterheten 22
3.5 ”Role-exit” - att träda ur sin roll 23
3.5.1 Första tvekan 23 3.5.2 Alternativa roller 24 3.5.3 Vändpunkt 24 3.5.4 Nya rollen 24 3.6 Sammanfattning 25
4 Teori
25
4.1 Symbolisk interaktionism 26 4.1.1 Social interaktion 274.1.2 Roller och identitet 28
4.1.3 Definition av situation 29
4.1.4 Symboler 29
5 Resultat och analys
30
5.1 Presentation av intervjupersonerna 30
5.2 Vändpunkten 32
5.3 Behandlingens betydelse 35
5
5.5 Det sociala nätverkets betydelse 42
5.6 Förändringen av identitet 46
6 Avslutande diskussion
49
6.1 Förslag till fortsatt forskning 50
Referenslista
Bilaga 1
Bilaga 2
6
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter för att ni tagit er tid att medverka i denna studie. Utan era berättelser hade detta inte varit möjligt för oss att genomföra. Vi vill också tacka vår handledare Daniel Nilsson-Ranta som gett oss vägledning, tips och råd.
Emma Olofsson Marie Larsson
7
1 Inledningen
Vi har båda ett intresse kring frågor som rör alkoholmissbruk. Det är en företeelse som finns runt omkring oss i samhället och som berör oss på olika sätt. Nästan alla känner förmodligen någon eller har mött någon i sin omgivning som missbrukar eller har missbrukat. Vi har en uppfattning, utifrån kunskap vi förvärvat genom vår utbildning samt från media att alkoholmissbruket har ökat radikalt men att det inte är människorna på parkbänken som ökar i antal utan personer med annars ett till synes välordnat liv, med arbete och familj, som hamnar i ett beroende. Det står klart att det är ett ökande folkhälsoproblem. Dessa människor kommer kanske att någon gång behöva hjälp och stöd för att ta sig ur sitt missbruk. Det kan även vara en familjemedlem eller anhörig som söker råd och stöd. Vi och andra inom vår yrkeskategori som socionomer kommer med all säkerhet att stöta på människor som är, har varit i eller står i begrepp att lämna ett liv i missbruk. Det är för oss av stort intresse att veta vad före detta alkoholmissbrukare har eller haft framför sig, vad som har varit viktigt i processen att bli fri från sitt alkoholmissbruk.
1.1 Bakgrund
Mattzon (2007) skriver att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat kraftigt de senaste 20-30 åren. Inom missbrukarvården räknar man med att cirka tio procent av landets befolkning har missbruksproblem (Mattzon 2007:10, 13) Enligt Folkhälsoinstitutets livsstilsrapport av folkhälsan 2008 så har 13 % av den vuxna befolkningen en riskabel alkoholkonsumtion (Statens folkhälsoinstitut 2009). Bilden av en alkoholist har de senaste 40-50 åren förändrats då alkoholmissbruk förr var förknippat med kroppsarbetande män. I dagens svenska samhälle har alkoholen fått en helt annan betydelse. Claes Sjöberg som arbetat som missbruksläkare sedan 1960-talet menar att man idag dricker på ett annat sätt än förr och att det på så sätt är svårare att upptäcka ett beroende. Det menar han beror på att drickandet är mer utbrett och mer socialt accepterat och förekommer inom alla samhällsklasser. Det anses idag lite fint att dricka vin och drycken finns i de flesta hem. Det är på så sätt svårare att lyckas nå dessa människor i form av olika åtgärder samtidigt som det också är svårare för en person med missbruksproblem att inse att han eller hon är i behov av hjälp. Missbruksproblem anses ofta tabubelagda både av missbrukaren själv, anhöriga, vänner och arbetskamrater. Det finns också en stark förnekelse och skam- och skuldkänslor hos dem som har hamnat i ett missbruk. Riskerna är heller inte helt uppenbara då det regelbundna drickandet är mer ”stillsamt” än det
8
periodiska då dessa människor dricker på ett sätt som är lättare att dölja genom att t.ex. använda alkoholen som en naturlig metod att stressa ner tillsammans med arbetskamraterna. Det är på så sätt lättare att dölja sitt missbruk (Mattzon 2007:10–13).
Huvudansvaret för missbrukarvården i Sverige ligger på socialtjänsten medan sjukvården främst står för den akuta avgiftningsfasen (Agerberg 2004:146). Blomkvist och Christophs (2005) skriver att resurserna inom den svenska missbrukarvården fortfarande ägnas åt en ganska liten grupp tunga missbrukare som vårdas gång på gång under flera års tid. Flera forskare menar att den ökade konsumtionen har lett till att riskkonsumtionen och missbruket har blivit allt vanligare (Blomqvist & Christophs 2005:5, 8-9).
1.2 Problemformulering
Det finns en förförståelse hos oss, d.v.s. ett antagande utifrån tidigare kunskap och erfarenhet att många som har lyckats komma ut ur sitt missbruk innan dess har försökt mer eller mindre ett flertal gånger att lämna detta liv och bli missbruksfria. Vad är det då som gör att detta lyckas just denna gång? Handlar det om ett visst ögonblick, en viss händelse eller är det något som växer fram i en process?
Människor som har problem med ett alkoholmissbruk och bestämmer sig för att sluta kan göra det med eller utan behandling, självläkning, men olika former av professionell hjälp kan underlätta för att lyckas bli drogfri. För vissa kan professionell hjälp vara avgörande för att kunna få till en förändring. För andra skulle någon form av hjälp eventuellt kunnat påskynda processen och det kan också vara nödvändigt med återkommande stödinsatser under hela processen (Blomqvist 2001:169–170). I arbetet mot ett nyktert liv är det sedan viktigt att omständigheter, händelser och erfarenheter samverkar för att leda till förändringen. Processen att bli fri från sitt missbruk påverkas av både individens ansträngningar och inflytande från yttre faktorer. Under de senaste åren så har självläkning blivit mer erkänt och forskningen kring det har ökat och visar att vägen ut ur missbruket är en lång process som påverkas av olika sociala resurser samt omgivningen (Hasselgren 2008:9–11).
9
1.3 Syfte
Syftet med studien är att ta del av sex före detta alkoholmissbrukares berättelser om sina liv med utgångspunkt i vad som har varit betydelsefullt och/eller avgörande för att lämna ett liv i missbruk samt vad denna förändringsprocess har inneburit för dem.
1.4 Frågeställningar
Vad i personens liv har varit viktigt i processen mot en tillvaro fri från alkohol?
Vad fanns det för specifikt och avgörande som påverkade beslutet att sluta med alkoholmissbruket?
Vad har man idag för förhållningssätt till sig själv och sin roll som före detta alkoholmissbrukare?
1.5 Avgränsning
Det finns flera olika sätt att belysa ett missbruk som vägen in, tiden i missbruket samt vägen ut ur ett alkoholmissbruk. Denna uppsats kommer att fokusera på vägen ut ur ett missbruk, även om de övriga delarna också till viss del kommer att beröras för att skapa en förståelse för hela processen. Fokus kommer dock att ligga på vad det är som gör att personer klarar att bryta upp och leva fria från sitt alkoholmissbruk. Studien präglas av varje individs berättelse och kommer att utgå ifrån respondenternas egna livshistorier, beskrivningar och upplevelser då det är det självupplevda som ska speglas.
Studien kommer att avgränsas till personer som har haft ett alkoholmissbruk men som tagit sig ur det. På grund av de skillnader som finns mellan alkohol och narkotika har vi valt att endast fokusera på alkohol. Vi menar att det kan vara svårt att jämföra alkohol och narkotika då det finns flera skillnader dem i mellan. Alkohol- och drogmissbruk skiljer sig åt då alkohol är en laglig dryck har en helt annan acceptans i samhället. Att dricka alkohol är till skillnad från att bruka narkotika ingen kriminell handling. Kristiansen (2000) skriver att alkoholen som legaliserad dryck innebär att missbrukaren avviker från samhällets normer för vad som är ett normalt bruk. Narkotikamissbrukaren är inte bara normöverskridande utan begår även en kriminell handling. Detta får betydelse för hur alkohol- och narkotikamissbrukare uppfattas av andra samt betraktar sig själva (Kristiansen 2000:22).
10
1.6 Begreppsförklaringar
Anonyma alkoholister (AA) ”... är en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från sin alkoholism.” (www.aa.se).
Al-Anon är en gemenskap av anhöriga och vänner till alkoholister. I grupper får de möjlighet att dela erfarenheter, sin styrka och sitt hopp. Syftet är att hjälpa anhöriga till alkoholister genom att ge råd, uppmuntran och tröst. Synen på alkoholism är att det är en familjesjukdom och att en förändrad inställning till sjukdomen kan underlätta tillfrisknandet (www.al-anon.se).
Antabus är ett avvänjningsmedel vid alkoholism och alkoholmissbruk (www.fass.se).
1.7 Disposition
Studien består av sex delar. Första kapitlet består av en inledning med en bakgrund till problemformuleringen samt syfte och frågeställningar. Kapitel två består av ett metodavsnitt där val av metod diskuteras samt tillvägagångssätt vid insamling av det empiriska materialet. I detta kapitel finns även de etiska överväganden som vi tog hänsyn till. I kapitel tre finns en beskrivning av tidigare forskning inom området. Kapitel fyra består av ett teoriavsnitt med de teoretiska perspektiv som använts för analysen. Det femte kapitlet består av en presentation av informanterna samt en analys av det empiriska materialet utifrån tidigare forskning och teori. Det sjätte och avslutande kapitlet består av en avslutande diskussion samt förslag till fortsatt forskning.
2 Metod
I kapitlet nedan kommer en redogörelse för metodvalet att göras i förhållande till denna studie. Även tillvägagångssättet med studien samt hur bearbetningen av materialet skett kommer att presenteras.
2.1 Metodval
Utgångspunkten vid valet av strategi var beroende av vilken metod som lämpar sig bäst för ändamålet, det vill säga vad man vill uppnå med sin studie (Denscombe 2000:9, 184). Den kvalitativa forskningsintervjun definieras som ”en intervju vars syfte är att erhålla
11
beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskriva fenomenens mening” (Kvale 1997:13). I denna studie har en kvalitativ metod valts där djupintervjuer använts vid insamlandet av det empiriska materialet.
2.1.1 Kvalitativ metod
Anledningen till att vi valt intervjuer som metod är därför att vi är intresserade av varje individs unika berättelse. Enligt Denscombe (2009) är intervjuer att föredra då forskaren är intresserad av människors åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter. Sådan information kräver att man går på djupet snarare än att beskriva i enstaka ord. Intervjuer är även att föredra vid känsliga och personliga frågor. Den som intervjuar har möjlighet att genom att vara försiktig och ta hänsyn till respondenten uppmuntra personen att diskutera sådana frågor av mer känslig natur (Denscombe 2009:232–233). De frågor som vi ställt har varit av personlig karaktär och har därför kunnat upplevas mer eller mindre känsliga för våra respondenter. Vi har inte upplevt att någon av våra respondenter har haft svårigheter att diskutera och svara på våra frågor även om det inte är någon garanti att vi uppfattat situationen rätt. Holme & Solvang (1997) skriver att en kvalitativ undersökning kännetecknas av en jag-du-relation mellan forskaren och den som undersöks (Holme & Solvang 1997:78). Våra intervjuer har präglats av ett personligt möte där vi fått möjlighet att komma nära våra respondenter. Vår upplevelse av intervjusituationerna är att det har skapats en bra kontakt i samtliga.
Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer där vi utgått från olika teman i en intervjuguide (bilaga 2) som utformades efter syfte och frågeställningar. Vår tanke vid utformningen av intervjuguiden var även att den skulle skapa så öppna frågor som möjligt och att intervjusituationen skulle vara av den berättande formen. Genom att varje berättelse har varit unik har denna typ av intervju gett oss möjlighet att anpassa intervjun efter varje individ. Denscombe (2009) skriver att denna typ av intervjuer innebär en möjlighet att vara flexibel vad det gäller exempelvis ordningsföljden på frågorna (Denscombe 2009:234–235). Det innebär att det finns en möjlighet att göra förändringar under intervjuns gång, exempelvis om något glömts bort eller formulerats fel (Holme & Solvang 1997:80). Detta innebär även en möjlighet för den intervjuade att utveckla sina idéer och synpunkter (Denscombe 2009:234– 235). Holme & Solvang (1997) skriver att en kvalitativ djupintervju ger en möjlighet att sätta sig in i den intervjuades situation och se det utifrån hans eller hennes upplevelser. Metoden är
12
att föredra om man söker efter beskrivningar och förståelse och det ger en möjlighet att kunna gå på djupet med mycket information med oftast få undersökningsenheter. En kvalitativ metod möjliggör en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang för det som undersöks (Holme & Solvang 1997:78, 79, 92).
2.2 Urval
2.2.1 Icke sannolikhetsurval
Icke sannolikhetsurval innebär att personerna man väljer inte är representativa för populationen som helhet. Anledningen till att man väljer den typen av urval kan bero på att det kan vara svårt att komma i kontakt med urvalet på något annat sätt än genom icke sannolikhetsurval (Denscombe 2009:32, 36-37). Det fanns en svårighet för oss att själva ta kontakt, främst utifrån den etiska aspekten men även för att vi själva inte har kunskapen om vilka som faller inom vår urvalsram. Långt ifrån alla som lämnat ett liv i missbruk är öppna med det vilket gör det svårare att komma i kontakt med dessa personer. Av den anledningen har vi använt oss av professionella kontakter, nyckelpersoner som i sin tur har kännedom om våra respondenter. Se vidare om nyckelpersoner i avsnitt 2.2.2.
Denscombe (2009) skriver att de som väljs ut att delta i intervjuer gör det ofta utifrån att de besitter någon speciell kunskap. Valet av intervjupersoner är beroende av om syftet med undersökningen är att kunna generalisera resultatet eller att gå på djupet i en speciell situation (Denscombe 2009:251). I detta fall handlar det om att kunna gå på djupet. Anledningen till att vi väljer personer som har lämnat ett alkoholmissbruk är att de ska ha en viss distans till det. Det har också gått en viss tid sedan de kom ifrån missbruket och antas därför ha bearbetat den tiden på ett sätt som gör att de idag kan prata om det. Vår upplevelse är att våra intervjupersoner hade distans till sitt alkoholmissbruk på så sätt att de kunde prata om det på ett avslappnat sätt. Det fanns ingen angiven tidsaspekt hur lång tid det skulle ha gått från att våra respondenter blivit fria från sitt alkoholmissbruk. Vi menar att tiden det tar för en person att anse sig fri från sitt alkoholmissbruk är individuell. Att personerna har ett intresse av att delta i studien ser vi som ett tecken på att de har en distans till uppbrottet. Vi har också förlitat oss på den kännedom våra kontakter har haft angående våra respondenter, att de utifrån sin yrkeskunskap har kunnat avgöra vilka som är lämpliga att delta i denna studie. Det har inte varit några svårigheter för oss att få tag i informanter för studien.
13 2.2.2 Nyckelpersoner
Denscombe (2009) skriver att för att komma i kontakt med informanter och för att skaffa sig tillträde till olika miljöer och platser innebär det ofta att forskaren behöver identifiera ett antal nyckelpersoner. Dessa nyckelpersoner kan både underlätta kontakten samt öka tilliten mellan forskaren och informanten. Denscombe menar att detta ofta är ett oundvikligt första steg för att skaffa sig tillträde till data (Denscombe 2009:103). Våra nyckelpersoner har varit professionella kontakter som i sitt yrke inom socialtjänsten kommer i kontakt med före detta missbrukare. Dessa nyckelpersoner har gjort egna bedömningar av vilka som kan vara tänkbara respondenter. Vilka de har tillfrågat är utifrån vad vi har berättat om vår studie och vårt syfte. Urvalet har gjorts utifrån den information nyckelpersonerna har haft om vår studie.
Med anledning av detta sätt att komma i kontakt med informanter så är ingen av dem självläkare utan alla har genomgått någon form av behandling. Hade någon informant blivit fri från sitt missbruk på egen hand så hade det påverkat analysen och resultatet.
2.3 Tillvägagångssätt
Vi har intervjuat fyra män och två kvinnor åldrarna 37 till 62. Tiden de har varit nyktra har varierat från 1 år till 22 år. Intervjuerna i studien har skett med hjälp av ljudupptagning. Denscombe (2009) skriver att genom att använda bandinspelning under intervjun ges möjlighet till en näst intill fullständig dokumentation av det som sägs. En nackdel med ljudupptagning är att det inte fångar den icke-verbala kommunikationen (Denscombe 2009:259). Vid varje intervju har vi båda deltagit vilket har gett oss möjligheten att uppfatta och registrera det som inte är uttalat i ord. Dock har inte detta haft någon inverkan i analysen av vårt material då det inte framkommit något i den icke-verbala kommunikationen under intervjuerna som använts i svaren.
Att använda sig av bandspelare vid en intervju kan också påverka informanten på olika sätt, exempelvis genom att hämma personen och få han eller hon att känna sig obekväm (Denscombe 2009:268–269). Vår upplevelse är att bandspelaren inte har påverkat intervjusituationen utan mötena har varit avslappnade. Redan vid första kontakten fick respondenterna frågan om ljudupptagning kunde vara möjligt och samtliga respondenter samtyckte då till detta. Det innebar att de var medvetna och förberedda på detta vid intervjuerna. Holme och Solvang (1997) skriver att vid användning av ljudupptagning måste
14
respondenterna informeras om detta i förväg. Detta för att de ska veta vad som ska hända under intervju och för att kunna känna sig naturliga (Holme & Solvang 1997:107). En av oss har ansvarat för att göra intervjuerna medan den andra har varit aktivt deltagande. Med det menas att den personen har haft en möjlighet att ställa följdfrågor. Våra roller har varit samma under alla intervjuer för att de ska ha samma förutsättningar och utgångspunkt och för att höja graden av tillförlitlighet och giltighet. Holme och Solvang (1997) skriver att frågorna i intervjun ska ställas på ett sätt som gör att alla respondenter så långt det är möjligt får samma innebörd och associationer utifrån frågeställningen (Holme & Solvang 1997:175). Ordningsföljden på frågorna har sett olika ut beroende på att varje berättelse varit unik. Vi har heller inte behövt ställa alla frågor vid varje intervju då svaren många gånger varit långa och berättande och därmed täckt flera frågor. Dock har alla frågor vid varje intervju blivit besvarade.
Det är viktigt att den utvalda platsen känns bekväm för dem som ska bli intervjuade. En lämplig plats att göra intervjuerna har föreslagits vid kontakten. Tre intervjuer har gjorts i ett samtalsrum, en på respondentens eget kontor och två i ett grupprum tillhörande en skola. Vid första kontakten med respondenterna har även syftet med studien förklarats samt annan viktig information gällande intervjuerna har delgetts. Innan varje intervju har också alla respondenter fått ta del av ett brev med information kring detta (Se bilaga 1).
2.4 Bearbetning av material
Vid tillvägagångssättet av bearbetningen av det empiriska materialet har vi gjort det Holme och Solvang(1997:141–142) kallar helhetsanalys. Transkribering av intervjuerna har gjorts där vi skrivit ner det som sagts under intervjun till pappersform. Inspelningarna av intervjuerna har gåtts igenom ett flertal gånger för att bekräfta att intervjuerna har blivit riktigt återgivna i texten. Varje intervju har noga gåtts igenom av oss båda och återgivits ordagrant. Även de utskrivna intervjuerna har vid analysen av materialet gåtts igenom ett flertal gånger, till att börja med för att skaffa en översiktlig bild av intervjumaterialet och därefter för att dela upp texten i olika teman. I intervjumaterialet kunde vi urskilja vissa gemensamma nämnare och utifrån det strukturerade vi och delade upp det materialet i fem olika teman. Dessa är vändpunkten, behandlingens betydelse, eftervårdens betydelse, det sociala nätverkets betydelse och den nya rollen.
15
Namnen på våra intervjupersoner har fingerats. Även namn på bekanta eller andra namn och platsnamn som nämnts under intervjuerna och som skulle kunna härledas till våra respondenter har tagits bort. Kvale (1997) skriver att ”eftersom en intervju kan behandla känsliga ämnen är det viktigt att värna om konfidentialiteten för intervjupersonen och de människor och institutioner som nämns i intervjun” (Kvale 1997:158).
2.5 Validitet
Validitet innebär att undersöka det som avses att undersökas (Patel & Davidsson 2003:98). Hur ska man som forskare veta att den man intervjuar talar sanning? Detta är enligt Denscombe (2009) en svår fråga att svara på och det blir också svårare att kontrollera validiteten när studien belyser informantens egna uppfattningar, tankar och känslor (Denscombe 2009:265). Holme & Solvang (1997) skriver att de som intervjuas är personer som är mer medvetna än andra eller som brukar reflektera över sin situation. Detta kan innebära att dessa personer kan ge övertygande men förvrängda beskrivningar av verkligheten. Holme & Solvang (1997) skriver att genom att vara medvetna om detta kan dessa personer ändå vara värdefulla (Holme & Solvang 1997:104). Detta är något vi varit medvetna om både under intervjuerna och vid analysen av materialet men det är inget vi anser att vi kunnat styra över.
Denscombe (2009) skriver att genom olika kontroller kan man bedöma trovärdigheten i det som berättats även om det inte finns något tillvägagångssätt som är helt tillförlitligt. En möjlighet är att använda sig av andra källor, exempelvis skriftliga källor, observationer eller andra intervjuer för att kontrollera om det finns information som stämmer överens (Denscombe 2009:265–266). Vi har förlitat oss på att det som berättats under våra intervjuer är den sanna upplevelsen för den individen och det har inte funnits någon anledning att kontrollera detta då det är just respondenternas egna upplevelser och känslor som är fokus för studien och att det upplevda hos respondenterna inte ska ifrågasättas.
Denscombe (2009) skriver att en annan möjlighet att försöka säkerställa validiteten är att låta informanten ta del av utskriften av intervjun. Detta ger en möjlighet för den intervjuade att kontrollera att forskaren har uppfattat det som berättats korrekt (Denscombe 2009:266). Våra respondenter har erbjudits möjligheten att ta del av utskriften av de intervjuer vi gjort för att
16
bekräfta att vi uppfattat informationen korrekt. Alla utom en svarade ja på detta och ingen har återkommit till oss och uppgivit några felaktigheter eller ändringar.
Undersökningar har visat att vid användning av kvalitativa intervjuer är det viktigt att man som forskare är medveten om att svaren är beroende av hur respondenten uppfattar den som ställer frågorna, av forskarens personliga identitet. Det kan handla om kön, ålder och etniskt ursprung. Detta beror på den som blir intervjuad, vilken betydelse forskarens identitet har för den personen, vilka förutfattade meningar respondenten besitter. Detta får särskild betydelse då det handlar om känsliga och personliga frågor. Ett resultat av detta kan bli att den som blir intervjuad svarar som han eller hon tror att den som intervjuar vill (Denscombe 244-245). För den som intervjuar innebär det att vara neutral och icke-bedömande. Intervjuaren ska också lyssna mer än prata och undvika helt att argumentera (Merriam 1994:90). Detta är faktorer vi har tagit hänsyn till, även om vi inte kunnat säkerställa att vi inte påverkat svaren under intervjun.
Att stärka validiteten handlar inte enbart om att kontrollera informanternas utsagor utan även att säkerhetsställa att forskaren undersöker det som avses med studien. Detta är något som ska ske löpande under hela studiens gång och forskaren bör enligt Kvale (1997) anlägga en kritisk syn på det undersökta ämnet och analysen för att undvika en feltolkning och ska vara en del av forskningens hantverk (Kvale 1997:218, 227).
2.6 Reliabilitet
Reliabilitet är det samma som tillförlitlighet (Patel & Davidsson 2003:98). En hög tillförlitlighet innebär att forskningsinstrumentet i studien ska vara neutralt och ge samma resultat vid en ny mätning (Denscombe 2009:424), eller åtminstone ungefärligen samma resultat (Holme & Solvang 1997:163). Intervjuerna kommer att vara retrospektiva vilket innebär en studieform där man i efterhand ser tillbaka på sådant som redan skett (SAOL 2006). Detta kan innebära att respondenternas upplevelse är beroende av distansen de har till det som har hänt. Intervjupersonerna kan glömma och uppleva erfarenheterna på ett annat sätt ju längre tiden går. De kan också ha fått en annan insikt och ett annat förhållningssätt till sig själva. Reliabiliteten blir därmed svår att säga något om då studien bygger på resultat som är specifika för varje individ och samtidigt förändras över tid. Respondenterna har även varit fria från sitt missbruk olika länge och därför kan svaren variera. Vi ser dock inte detta som något
17
hinder då varje situation och berättelse är unik och skulle komma att ha olikheter även om tidsaspekterna varit samma. Det går heller inte att utifrån sex individer och deras upplevelser generalisera eller överföra till andra individer som lämnat ett alkoholmissbruk, vilket heller inte varit avsikten, även om det går att uppvisa många likheter. Dessa upplevelser är specifika och individuella. Merriam (1994) skriver också att målet med kvalitativa studier inte är att kunna generalisera och därför inte nödvändigt eller legitimt att göra detta (Merriam 1994:61). Att stärka reliabilitet inom den kvalitativa intervjun handlar också om att undvika ledande frågor och att beakta noggrannhet vid utskrift till pappersform (Kvale 1997). Detta försökte vi att undvika så långt det var möjligt i intervjusituationerna. Intervjuguiden var utformad på ett sådant sätt att intervjuerna skulle beröra vissa områden istället för att specifika frågor skulle ställas. Vid några få tillfällen var dock ledande frågor nödvändiga för att kunna klargöra vissa otydligheter i svaren. Detta skriver dock Kvale (1997) istället kan stärka reliabiliteten då missuppfattningar och feltolkningar undanröjs (Kvale 1997:146). För att stärka reliabiliteten har även, som tidigare nämnts, de inspelade intervjuerna lyssnats igenom flera gånger och av oss båda två.
2.7 Forskningsetiska överväganden
De forskningsetiska principer som framtagits av Vetenskapsrådet (1990) består av individskyddskravet vilket innebär att individer inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning och ska vara den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. Med tanke på de negativa konsekvenserna för deltagarna skulle det kunna var att det väcker till liv vissa känslor hos personerna och då är det viktigt att avväga de negativa konsekvenserna mot kunskapstillskottet. Vid mötena med respondenterna har ingen av dem har uttryckt att det har varit påfrestande att ställa upp på intervjuerna då vi har frågat hur de känner inför att öppna sig och samtala kring olika händelser. Då vi har deltagit båda två vid varje intervju så har vi haft möjlighet att registrera om frågorna väckt obehagliga känslor men något sådant har inte framkommit. Individskyddskravet delas upp i fyra allmänna huvudkrav och ska beaktas inför varje studie för att kunna se och förhindra eventuella negativa konsekvenser för berörda undersökningsdeltagare. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialiteskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 1990:5). Hur vi tagit hänsyn till dessa kommer mer ingående att redovisas nedan.
18
Informationskravet innebär att den som deltar ska upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan när som helst de önskar (Vetenskapsrådet 1990:7). Personerna som ska delta i vår studie har blivit tillfrågade av någon annan än oss om de kan tänka sig att ställa upp på en intervju och om vi kan kontakta dem. Innan vi har fått klart att vi kan kontakta personen i fråga har vi inte vetat om vem den personen är med tanke på deras integritet. Vid första kontakten som vi tagit med personerna har vi förklarat syftet med studien och hur den är tänkt att genomföras och om de vill ställa upp på en intervju. Vi har också informerat samtliga om deras rätt att inte behöva svara på frågor de inte vill samt att avbryta sin medverkan.
Samtyckeskravet innebär att det viktigt att få uppgiftslämnares samtycke till informationshämtningen. Den medverkande ska även självständigt kunna bestämma om, hur länge och på vilka villkor deltagandet ska ske. Deltagaren kan därmed avbryta en intervju mitt och detta ska acceptera. Deltagaren har även rätt att kunna begära att få strykas ur materialet. En åtgärd om detta problem skulle uppstå är anonymisering vilket innebär att informationen finns kvar men möjligheten till identifikation undanröjs (Vetenskapsrådet 1990:9–11). Det är viktigt att personen vet att deltagandet är frivilligt och att han eller hon har rätt att avbryta intervjun när som. Vi har inte upplevt att någon av våra respondenter har känt sig obekväm under intervjun och ingen har heller avböjt att svara på frågor eller avbrutit någon intervju.
Konfidentialitetskravet innebär att det är viktigt att deltagarna inte kan identifieras av utomstående, inte heller oavsiktligt. Alla personer som ingår i studien ska ges konfidentialitet och personuppgifter ska inte kunna komma andra obehöriga till del (Vetenskapsrådet 1990:12–13). Respondenterna har fått information om att alla namn är fingerade eller borttagna och har inte haft några påpekande eller velat ändra något uttalande efter att ha fått tagit del av sin intervju i pappersformat.
Nyttjandekravet innebär att uppgifterna inte får användas för annat än för forskningsändamål (Vetenskapsrådet 1990:14). Detta har vi upplyst våra respondenter om i det brev de fick ta del av innan intervjun, att den information de delgett endast kommer att användas av oss.
19
2.8 Arbetsfördelning
Större delen av texten har bearbetats och skrivits tillsammans. Emma har haft huvudansvaret för tidigare forskning och Marie för teoridelen. Alla intervjuer har utförts gemensamt. Transkriberingen av intervjuerna har därefter delats upp mellan oss men båda har lyssnat igenom varje intervju. Alla delar i texten har dock diskuterats och reviderats tillsammans varför båda känner ett lika stort ansvar för texten.
3 Tidigare forskning
Detta avsnitt kommer att behandla tidigare forskning med utgångspunkt i vad som är viktigt och betydelsefullt för att ta sig ur ett alkoholmissbruk. Vi kommer att ta upp vad tidigare forskning visat vara betydelsefullt för att söka hjälp för sitt missbruk, det sociala nätverkets betydelse i processen samt vad man kunnat påvisa är av vikt för att bibehålla sin nykterhet. Författarna till detta är professor Jan Blomqvist som forskat mycket kring alkohol och droger och främst om självläkning. Jan Blomqvist har tillsammans med Irja Christophs skrivit Vägen till vården som bygger på en studie med drygt trehundra icke behandlade personer med alkoholproblem och hur det kommer sig att de söker hjälp för sina missbruksproblem. Vi kommer även att referera till en artikel av Staffan Hasselgren i tidskriften ”Alkohol och Narkotika”. Andra studier som refereras till nedan är Johanna Levälahtis studie som grundar sig på elva intervjuer med tidigare alkoholister och deras livsberättelser som gjordes från oktober till december 2004 samt Tina Mattzons bok ”Att leva med beroende” som innehåller faktaavsnitt skrivna av forskare och läkare vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet. Vi kommer också ta upp Helen Rose Fuchs Ebaughs studie som belyser upplevelsen av att på olika sätt vara en före detta och vad det innebär att hitta en ny roll.
Miki Agerberg (2004) skriver i boken ”Kidnappad hjärna En bok om missbruk och beroende.” att forskning kring missbruk och beroende de senaste 10-15 åren har gått snabbt framåt vilket har lett till att kunskapen kring dessa ämnen ökat avsevärt. Forskning ger möjlighet till nya och bättre behandlingsmetoder och kunskap kring förebyggande arbete vad det gäller missbruk (Agerberg 2004:7). Jan Blomqvist (2001) tar upp studier som han har gjort med bl.a. före detta alkoholmissbrukare. Resultatet av dessa studier har visat att vägen ur ett missbruk ofta handlar om en process som tar lång tid. Författaren skriver att ”vägen ut ur både alkohol- och drogmissbruk i allmänhet är långvariga processer, som påverkas lika
20
mycket av omgivningsfaktorer, stöd och krav från betydelsefulla andra och egna personliga och sociala resurser som av olika professionella interventioner” (Blomqvist 2001:169).
3.1 Att söka hjälp
I FoU-rapport 2005:9 skriver Jan Blomqvist och Irja Christophs (2005) att den forskning som hittills presenterats om vägen ut ur missbruk och beroende främst gäller kortsiktiga effekter. Man vet fortfarande relativt lite om hur denna process tar sig uttryck över tid och det finns heller inte mycket kunskap kring vad det är som gör att somliga söker vård medan andra försöker ta itu med sina missbruksproblem på egen hand. Då studien skiljer på män och kvinnor visar den att dessa inflytanden ter sig olika för båda könen. För både männen och kvinnorna har olika omgivningsinflytanden haft betydelse. För männens del handlar det om att initiativet till att söka hjälp beror på t.ex. vänners påtryckningar, inte minst den egna partnern. För kvinnorna handlade det många gånger om påtryckningar som var arbetsrelaterade. Det var olika former av stöd på arbetsplatsen och/eller en önskan att inte bli av med arbete och inkomst. Det är snarare antalet negativa konsekvenser av drickandet än mängden alkohol som är avgörande för om man söker hjälp eller inte (Blomqvist & Christophs 2005:3, 42–45, 51-52).
Ett alkoholmissbruk för ofta med sig en rad allvarliga konsekvenser. Förutom medicinska följder handlar det också ofta om skilsmässa eller andra familjeproblem, rattfyllor och indragna körkort, varningar eller uppsägningar från arbetsplatsen. De flesta söker hjälp när konsekvenserna av missbruket blivit mycket stora. Det kan också vara i samband med någon annan händelse som gjort att situationen för missbrukaren blivit akut (Mattzon 2007:12–14).
Att se sitt alkoholproblem som en sjukdom har i tidigare studier visar att risken ökar för att få ett allvarligt återfall efter en enda drink. Det har också visat sig att behandling generellt ökar sannolikheten för långsiktig problemfrihet. Att komma i behandling snabbt efter att problemet identifierats samt att ha kontakt med AA och andra kompletterande insatser efter behandlingen har visat sig vara en fördel (Blomkvist & Christophs 2005:13). Blomqvist (2001) skriver att professionell hjälp kan ha olika betydelse vid missbruksproblem. Olika former av professionell hjälp kan underlätta för att lyckas bli drogfri, även om många klarar det på egen hand. För vissa kan professionell hjälp vara avgörande för att kunna få till en förändring. För andra skulle någon form av hjälp eventuellt kunnat påskynda processen och
21
det kan också vara nödvändigt med återkommande stödinsatser under hela processen (Blomqvist 2001:169–171).
3.2 Vändpunkten
En förutsättning för att personer ska kunna lämna ett liv i missbruk är enligt Hasselgren (2008) att personen ändrar sin föreställning och attityd gentemot drickandet, sin syn på konsekvenserna av en missbruksinriktad livsstil, förändrar sina sociala relationer och försöker leva ett ”normalt” liv. Vissa före detta missbrukare pratar om en vändpunkt som ska komma till stånd bland annat genom att personen måste ner på ”botten” men även att det inte finns någon speciell vändpunkt utan att processen börjar efter något som byggts upp under lång tid. Vissa personer har även påtalat att det inte behöver vara någon negativ händelse som ska ligga till grund för beslutet utan det kan även vara något positivt som inträffar (Hasselgren 2008:11).
Levälahti (2007) skriver i sin studie ”Social networks and social support in the recovery process from alcohol misuse” att det oftast var en speciell händelse eller episod i personens liv som ledde till eftertanke och hopp om förändring som beskrevs som vändpunkten. Det kunde handla om t.ex. en olyckshändelse eller otrohet (Levälahti 2007:32).
3.3 Det sociala nätverket
Pia Mattzon, författare av boken ”Leva med beroende” (2007), skriver att ett stabilt nätverk är en viktig faktor vid behandling av ett alkoholberoende. Att det finns någon som stöttar och hjälper till i processen mot en nykter tillvaro. Många anhöriga drabbas hårt av att leva nära någon som missbrukar. En person som missbrukar utvecklar olika försvarsstrategier som gör att missbruket ofta förnekas under lång tid. Även om anhöriga finns där som stöd kan de sällan göra något för att påverka missbruksproblemen i sig. Det är missbrukaren själv som måste komma till insikt med sin situation innan hjälp kan mottas (Mattzon 2007:13–14, 149).
Johanna Levälahti (2007) skriver att det sociala nätverket är av stor betydelse i processen att bli fri från sitt missbruk. Detta oberoende av om det handlar om behandling eller inte. Nätverket som författaren kallar för det informella nätverket är av betydelse, d.v.s. en familjemedlem, släkting, bekant eller vän. Det är också då oftast bara en person det handlar om. Studien visar också att under återhämtningsprocessen ökade betydelsen av det informella
22
nätverket. De flesta hade under denna tid regelbunden kontakt med sin familj. För dem vars nätverk i stort sett enbart bestod av personer från tiden som missbrukare var det viktigt att bygga upp nya sociala nätverk. Levälahti (2007) skriver att under processen att bibehålla sin nykterhet hade det sociala nätverket stor betydelse i form av emotionellt stöd. För informanterna innebar det trygghet och en möjlighet att ha någon att anförtro sig till (Levälahti 2007:25, 32, 41)
Levälahti (2007) skriver i sin studie att något informanterna påtalade som viktigt under återhämtningsprocessen var bekräftelse och uppmuntran från omgivningen. Flera menade också att det underlättade att prata med andra som befunnit sig i samma situation. För några av intervjupersonerna var det instrumentella stödet, som innebär praktisk och ekonomisk hjälp samt fysisk vård avgörande för att bli nyktra medan andra inte upplevde något sådant stöd. Familj och släkt bidrog främst vid vändpunkten med att hjälpa missbrukaren att komma i behandling. Levälahti (2007) skriver att ”sociala nätverk och socialt stöd utgör resurser i individens förändringsprocess om han/hon kan tillgodogöra sig dem. Upplever sig informanten bli bemött på ett kränkande sätt eller får han/hon inte förståelse är det svårt att ta till sig hjälpen”. Individens tolkning av situationen är av största vikt (Levälahti 2007:37, 40-41).
3.4 Viktigt för att bibehålla nykterheten.
Levälahti (2007) skriver att flera av informanterna i hennes studie upplevde att det svåra inte var att bli nykter utan att bibehålla sin nykterhet. Hon skriver vidare att informanterna uppgett att positivt bemötande i form av bekräftelse, respekt och omtanke var centralt under återhämtningsprocessen, bl.a. att människor i ens omgivning gladdes åt nykterheten (Levälahti 2007:35). Med hjälp av studier som Hasselgren (2008) gjort går det att påvisa några viktiga faktorer eller omständigheter för att drogfriheten ska bestå, d.v.s. att minimera risken att åter hamna i ett missbruk. Även Hasselgren (2008) betonar vikten av att få bekräftelse från den sociala omgivningen. Han skriver vidare att det handlar om att hitta strategier för att klara alla påfrestningar, både fysisk abstinens, att kunna hantera sina känslor och hitta alternativ sysselsättning. På kort sikt kan det handla om att flytta och bryta sina tidigare kontakter som påminner om ett liv i missbruk, att söka vård och att ha någon närstående som finns där som stöd. På längre sikt är det viktigt att hitta nya livsperspektiv och att stabilisera sin tillvaro (Hasselgren 2008:11).
23
Det finns enligt Blomqvist (2001) fortfarande många frågor som är obesvarade vad det gäller vägen ur ett missbruk även om forskningen de senaste åren har gått framåt. Författaren skriver att det vi vet är att denna väg är beroende av ett samspel av ett antal inre och yttre påverkansprocesser men vi vet däremot inte så mycket om detta samspel (Blomqvist 2001:172).
3.5 ”Role-exit” - att träda ur sin roll
Helen Rose Fuchs Ebaugh (1988) har gjort intervjuer med ca 170 personer som är före detta på ett eller annat sätt. I studien ingick bl.a. före detta alkoholister som hon menar har gått igenom processen för role-exit. Något som är karaktäristiskt för rollen som en före detta är bilden som samhället har. Människor som är medvetna om ex-statusen placerar individen i en social struktur som inte enbart bygger på den nuvarande rollen utan även vad individen en gång har varit. Den före detta måste hantera andra människor reaktioner på vad de en gång varit (Fuchs Ebaugh 1988:3-5, 180).
Att skapa en ny roll menar Fuchs Ebaugh (1988) består av en process i fyra steg. Det börjar med en första tvekan som gör att personen börjar ifrågasätta sin egen roll. Till följd av detta börjar personen söka efter alternativa roller. Det tredje steget är vändpunkten där personen kommer till insikt att det gamla inte längre fungerar och att något nytt måste komma till stånd. Allra sist kommer det som sker efter att ha trätt in i den nya rollen, att befinna sig i rollen som en före detta (Fuchs Ebaugh 1988:34). Här nedan kommer dessa fyra steg att mer ingående presenteras och tydliggöras.
3.5.1 Första tvekan
Omständigheterna som intervjupersonerna i boken angav som anledning till att de började tveka och tvivla på sig själva var; förändringar i organisationen, utbrändhet relaterat till sitt yrke, besvikelse eller drastiska förändringar i relationer och speciella händelser. Bland de före detta alkoholisterna som intervjuades så uppgav de att första tvivlet handlade om insikt att de hade problem med sitt drickande (Fuchs Ebaug 1988:42, 66, 69).
En person som är på väg att göra ett rollbyte sänder tidigt ut signaler. Att personer i omgivningen reagerar och hur de reagerar på dessa signaler kan ha en betydande roll för fortsättningen och följderna. Positiv respons som empati, stöttning, förståelse och uppmuntran
24
att lämna sin roll kan leda till att personen får mod och börjar söka andra roller och en ny identitet. Om viktiga personer där emot reagerar på ett negativt sätt på signalerna kan det göra att personen tänker om och omvärderar sin nuvarande roll och stannar i den. Då kan processen av att känna tvivel upphöra eller åtminstone ligga vilande ett tag tills nya tvivel dyker upp (Fuchs Ebaugh 1988:70–74).
3.5.2 Alternativa roller
Att söka alternativ är något som personen gör medvetet och som innebär en kontroll över olika möjliga roller. I detta stadium är ett byte av referensgrupp väldigt viktigt (Fuchs Ebaugh 1988:123). Att skifta roll eller identitet innebär även att byta vänner. Det är sällan någon går igenom processen utan några förändringar i vänkretsen, något som tydligt framgick hos de före detta alkoholisterna. Vissa personer har lättare än andra för att skaka av sig sin tidigare roll (Fuchs Ebaugh 1988:168, 173).
3.5.3 Vändpunkt
Hela processen av nyskapande av roller är influerat av interaktioner med andra människor och signifikanta andra och reflektionerna från dessa är väldigt viktigt. Beroende på reaktionerna kan det stoppa upp processen eller rent av påskynda den (Fuchs Ebaugh 1988: 75, 79). Efter en tid av överväganden av alternativ, identifiering av nya referensgrupper, kalkylerande för och nackdelar av att lämna en roll samt inlärning av en ny roll, kommer personen till en punkt i processen för sitt role-exit. Vid denna punkt gör personen ett säkert och definitivt beslut att göra sig en ny identitet och en ny roll. Detta beslut hänger ofta samman med en speciell händelse, en vändpunkt, som medvetandegör att den gamla rollen har kommit till ett läge som hindrar personen från att gör något nytt i livet. En vändpunkt kan vara att det är ett måste på grund av individens välmående, att en förändring är ett måste (Fuchs Ebaugh 1988:123, 130).
3.5.4 Nya rollen
Sista steget i processen är att skapa och anpassa en roll utifrån den gamla rollen (Fuchs Ebaugh 1988:149). Efter att ha skapat sig en ny identitet börjar personen sända ut signaler om det till sin omgivning. De före detta alkoholister uppgav att de var angelägna om att visa upp en annan sida i samhället så fort de hade slutat dricka. De började klä sig bättre, började träna och tänka på vikten mm. För många av dem var det en reaktion av samhällets bild av en nedgången och sliten alkoholist. En av de viktigaste sakerna med att vara en före detta är
25
andra människors reaktioner på det. Före detta alkoholister i studien berättade om att människor som vetat om deras tidigare problem kunde känna sig obekväma i deras sällskap och till och med stöta bort dem (Fuchs Ebaugh 1988.150-157).
3.6 Sammanfattning
Processen att bli nykter tar ofta lång tid och påverkas av olika faktorer. Initiativet att söka hjälp för sitt missbruk har ibland visat sig se olika ut för män och kvinnor. Anledningen för männen är ofta inflytande från omgivningen och för kvinnorna ofta påtryckningar från arbetet. Antalet negativa konsekvenser är avgörande snarare än mängden alkohol för att söka hjälp. Ett alternativ till behandling är självläkning men att genomgå behandling samt kontakt med AA och eftervårdsinsatser är en fördel för långvarig nykterhet. Många gånger behöver en vändpunkt komma till stånd som kan vara en speciell händelse eller episod. En viktig faktor i processen mot att bli nykter är det sociala nätverket. Att ha trygghet och stöttning och vänner som inte missbrukar. Det är även viktigt med bekräftelse och uppmuntran. För att sen kunna fortsätt att vara nykter krävs styrka och att hitta nya livsperspektiv.
I samband med att bli nykter intas rollen som före detta alkoholist. Denna process kännetecknas av fyra steg. Det är inte ovanligt att känna ängslan, rädsla eller avsaknad av tillhörighet under denna period.
4 TEORI
Vi har valt inslag ur socialpsykologisk teori för att förstå och förklara processen informanterna går igenom från vändpunkten och framåt för att bli fria från sitt alkoholmissbruk. Payne (2008) skriver att socialpsykologi är inriktad på hur relationer i och mellan grupper skapar och vidmakthåller identiteter (Payne 2008:237). Inom socialpsykologin finns många olika perspektiv och ett av dem är symbolisk interaktionism (Angelöw & Jonsson 2000:18). Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att förklara företeelser i informanternas berättelser. Våra informanter berättade under intervjuerna om vikten av anhöriga, vänner och andra människor i omgivningen som har varit viktiga och på olika sätt påverkat processen. Symbolisk interaktionism tar upp just detta med hur vi förändras utifrån vilka situationer vi befinner oss i och hur vi uppfattar omgivningen och utifrån det handlar.
26
Förespråkare för detta perspektiv är bland annat sociologen Georg H. Mead och delar av hans synsätt kommer att tas upp nedan.
4.1 Symbolisk interaktionism
Att se symbolisk interaktionism som ett teoretiskt perspektiv är enligt Trost och Levin (1999) ett bra sätt för att studera mänskligt beteende och människan som en del av samhället då perspektivet innehåller ett antal grundläggande föreställningar om verkligheten. Kärnan i symbolisk interaktionism är att så långt som möjligt följa tanken att människan är social (Trost & Levin 1999:10–11, Månsson 2003:151).
Det finns inte enbart ett perspektiv inom symboliskt interaktionism utan det är mer ett synsätt eller utgångspunkt för att analysera den sociala verkligheten (Trost & Levin 1999:7-9). Ordet symbolisk står för att beteenden och handlingar är symboliska, att gester, tankar, rörelser och ting syftar på någonting. Ordet interaktion står för växelspel och betyder att två eller flera människor står i ett ömsesidigt förhållande till varandra och interagerar. En individs jag, medvetande och identitet uppstår eller omskapas i samspel, i interaktionen med andra människor (Angelöw & Jonsson 2000:18–20). Symbolisk interaktionism ser människan som föränderlig och att människan hela tiden är aktiv och ständigt i en föränderlig process. ”Människan är inte, människan gör!” (Trost & Levin 1999:18–19).
Symbolisk interaktionism fokuserar på tänkande, medvetande, varselblivning, mening, problemlösning och role-taking för att förklara hur människor handlar. Det lägger även stor vikt på sociala förändringar och social mognad och processen är aldrig ett avslutat kapitel utan fortgår tills vi dör. Enligt synsättet har människan ingen given personlighet då det hela tiden sker förändringar och processer och jaget är föränderligt. Synsättet ser människan som aktiv som använder sina erfarenheter i nuet (Trost & Levin 1999:92–94). Människor handlar på ett sätt som de anser meningsfullt och lämpligt och det som uppfattas som meningsfullt är det som framkommer genom sociala interaktioner. Mening växer fram genom interaktion med andra och utifrån meningen med saker handlar människan. Denna mening ombildas sedan ständigt i en tolkningsprocess (Repstad 2005: 87-88).
27
De synsätt inom symbolisk interaktionism som vi har valt att använda oss av för att förklara informanternas utveckling och förändringsprocesser är social interaktion, roller och identitet, definition av situationen och symboler. Dessa kommer nedan att beskrivas var för sig för att sedan återupptas i avsnittet för resultat och analys.
4.1.1 Sociala interaktionen
Trost & Levin (1999) skriver att social interaktionen är en viktig hörnsten inom symbolisk interaktionism och förenklas ofta till enbart interaktion. Att interagera innebär inte enbart att samtala med ord utan även att samtala med kroppens rörelser. Enligt Trost och Levin så ägnar vi oss ständigt åt social interaktion eller enbart interaktion. Vi interagerar även med oss själva, medvetet och omedvetet. ”När vi tänker så talar vi med oss själva” (Trost & Levin 1999:17) vilket bidrar till att skapa människan. En förutsättning för interaktion är att vi kan ta in varandras roller och sätta oss in i hur andra tänker och känner, känna empati. Empati benämns även i boken av Trost och Levin (1999) som sympatisk introspektion men vi har valt att benämna det som empati. Interaktionen som pågår inom den enskilda individen påverkar även de dagliga konsekvenserna. Med detta menas att oavsett ensam eller tillsammans med andra så fattas det vardagliga beslut som föregås av tankar och funderingar (Trost & Levin 1999).
Primärgruppen för en människa är de människor som man har kontakt med ansikte mot ansikte kontakt samt en känslomässig kontakt med. Tillsammans med denna grupp skapas och vidmakthålls grundläggande uppfattningar och känslor. Gruppen behöver nödvändigtvis inte bestå av familjen utan kan vara av primärgruppskaraktär och vara en arbetsgrupp eller liknande. Primärgruppen kan vara det vid ett tillfälle men behöver inte vara det vid ett annat tillfälle eller så behöver inte gruppen vara primärgrupp för alla deltagare i gruppen. (Trost & Levin 1999:78–80).
Genom att förstå den sociala interaktionen går det också att förstå olika processer då interaktionen bidrar till en ständig förändringsprocess. Det ska inte enbart läggas vikt vid den språkliga interaktionen utan även viktigt att lägga vikt på den icke-språkliga interaktionen som till exempel kan vara att uppträda och att iaktta andras uppträdande. Människor får intryck hela tiden och interagerar även med sinnen som syn, känsel och hörsel (Trost & Levin 1999:88–90).
28 4.1.2 Roller och identitet
Ett grunddrag inom symbolisk interaktionism är att människan genom hela livet får nya positioner och roller. Alla individer innehar mer än en position i ett sammanhang. Det går inte endast att inneha enbart en position eller roll. Rollen är heller inget statiskt utan en pågående process. En persons identitet är beroende av människorna i omgivningen och identiteten förändras allteftersom definitionen av situationen förändras, identiteten är situationsbunden. En roll eller identitet förutsätter att det finns en position som står i relation till den första. Positioner innehar även normer och regler för hur beteendet ska vara, t.ex. mamma och barn som innebär att för att kunna inneha positionen mamma förutsätts att ett barn finns. Med grupptillhörigheten, positionen, finns även förväntningar från gruppen som för den enskilde har betydelse för hur personen ska handla. Beteenden handlar om vad vi gör eller inte gör, vad vi säger eller inte säger, vad vi tänker eller inte tänker. En människas identitet ändras allt eftersom situationen förändras (Trost & Levin 1999). Människan bör förstås som en process där handling skapas genom en tolkning av situationen (Månsson 2003:156).
Arne Kristiansen (2000) tar i sin avhandling som handlar om före detta missbrukares väg in och ut ur missbruket, upp socialpsykologsikt perspektiv med en symbolisk interaktionistisk infallsvinkel. Han skriver att en viktig utgångspunkt i teorin är att ”människan är en internationellt handlande varelse som formar sitt liv utifrån hur hon tolkar sin sociala och samhälleliga position” (Kristiansen 2000:55). Identitetsutvecklingen är en ständigt pågående process som konstrueras i mötet mellan människor. Olika relationer som skapas med människor i omgivningen och vilket liv som väljs att leva kommer att ha avgörande betydelse för identitetsutvecklingen (Kristiansen 2000:55).
Människor vill bli sedda och vara betydelsefulla och försöker därför få uppmärksamhet av sin omgivning vilket har betydelse för självkänslan. Människan är beroende av andra människors uppfattningar för det egna jaget. (Trost & Levin 1999:29). Mead menade att självmedvetandet, även kallat spegeljaget, har sin grund i hur andra uppfattar den enskilda människan och förmågan att inta denna attityd gentemot sig själv som andra har. Enkelt uttryckt betyder det att andras syn övertas och görs till sin egen (Angelöw & Jonsson 2000:21). Spegeljaget uppstår när vi tolkar och varseblir andras tolkningar och vi ser då andras bild av oss själva. Genom att vi själva definierar situationer har vi människor en frihet att göra vad vi vill men bara en viss frihet då våra spegeljag hämmas genom våra egna och
29
andras föreställningar om oss (Trost & Levin 1999:84). Pål Repstad (2005) skriver i boken ”Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete.” att självet skapas genom att se på sig själv genom andras ögon i dialog med andra och genom att leva sig in i andas situation (Repstad 2005:88). Genom sin socialitet, sin interaktion, får människor sitt jag. ”En människa blir en handlande person genom andras reaktioner på henne själv.” (Månsson 2003:155). Det är våra handlingar och andras reaktioner på dessa handlingar som avgör hur vi upplever oss själva (Månsson 2003:154–155, 169).
I kommunikation med andra tar vi andras roller vilket betyder att identifiera sig med andra, role-taking. För att få ett helt jag ska andras roller inhämtas och tolkas samt se vad andra har för uppfattning om individen. Med role-taking bygger vi och omformar vårt jag. Enligt Trost och Levin (1999) är detta det samma som att känna empati. Att sätta sig in i hur andra människor känner och tänker och hur de definierar sin situation dvs. att identifiera sig med dem. För att människor ska få ett helt jag ska andras roller intas och deras känslor och tankar tolkas samt se vilka föreställningar eller uppfattningar de har (Trost & Levin 1999:63).
4.1.3 Definition av situationen
”Definition av situationen” är ett viktigt begrepp som innebär att om människan definierar eller uppfattar situationen som verklig så är den också verklig i konsekvenserna och denna verklighet styr även människans beteende. Detta är inget definitivt utan en pågående process och människor omdefinierar ständigt sin situation och en ändring av beteendet blir möjligt. Vårt beteende hänger samman med hur vi tolkar andras handlingar tillsammans med vår definition av situationen (Trost & Levin 1999:12, 58). Kristiansen (2000) hävdar att det i stort sätt går att förstå alla mänskliga handlingar utifrån hur människan uppfattar sig själv och sin position i tillvaron. Människan har alltid ett val men givetvis finns det begränsningar men vilka val som görs är främst beroende av upplevelsen av sig själv och sin tillvaro (Kristiansen 2000:55).
4.1.4 Symboler
De vanligaste symbolerna är orden vi talar och dessa ord har en mening (Trost & Levin 1999:18). Symbolerna måste ha samma mening för att vi ska kunna kommunicera med varandra på ett förståeligt sätt men Trost och Levin (1999) menar att detta är lite missvisande då de aldrig kan ha helt samma mening för flera personer men däremot bör meningen vara
30
likartad för berörda personer. Alla ord och symboler har en känslomässig mening i den bemärkelsen att vi aldrig kan handla eller tänka utan känsla då det inte går att vara helt objektiv eller neutral. Dessa symboler finns runt omkring oss i olika sammanhang, det behöver nödvändigtvis inte vara i det talande eller skrivna språket utan kan vara handlingar, gester, beteenden eller föremål. Symbolerna återger företeelser, känslor, värderingar och idéer. Även föremål kan vara symboler eller uttryck för något (Trost & Levin 1999).
5 Resultat och Analys
Det finns tidigare forskning om före detta alkoholmissbrukare utifrån vändpunkter, att söka hjälp för sitt beroende, betydelsen av det sociala nätverket samt vad som är av vikt för att kunna bibehålla nykterhet. Vi vill i denna del visa på hur alla dessa delar hör ihop i en process och behöver fungera tillsammans där de på olika sätt påverkar och samverkar med varandra. Detta visar vi genom att använda den valda teorin, symbolisk interaktionism, samt empirin vi har fått ta del av genom våra intervjuer.
Vi har valt att presentera analysen utifrån fyra teman som har varit återkommande under studien och som bygger på intervjuguiden (se bilaga 2), det empiriska materialet samt tidigare forskning. Dessa teman är vändpunkten, behandlingens betydelse, eftervårdens betydelse, det sociala nätverkets betydelse, samt den nya rollen, som kommer att presenteras nedan. Det empiriska materialet kommer i detta avsnitt att integreras med tidigare presenterad forskning och teori. Det finns inga klara gränser mellan de teman vi presenterar utan de sammanfaller många gånger med varandra vilket också kommer att ses i analysen nedan. Analysen kommer att inledas med en kort presentation av intervjupersonerna.
5.1 Presentation av intervjupersonerna
Allan är 62 år och har varit nykter i 1 år. Han har sambo och en son och har precis nyligen gått i pension. Hans missbruk började för ca sex år sedan då han blev arbetslös och befann sig i en svår situation ekonomiskt. Det lugnade ner sig under en tid när han åter fick arbete men alkoholkonsumtionen ökade på igen strax efter. Vänner och arbetskamrater påtalade aldrig att de märkte av hans alkoholproblem. Däremot så gjorde hans sambo och son det.
31
Nisse är 50 år och har varit nykter i 15 år utan några återfall. Han är sambo och en son och arbetar heltid. Alkoholmissbruk började när han var i 18-19 årsåldern och höll på till han var 35 år. Nisse uppger att han drack som alla andra på helgerna till en början, men att det efterhand ökade. Han har under sitt missbruk haft många arbeten men har enligt sig själv supit bort dem allihop. Under sin tid som missbrukare har han varit på många behandlingshem och avgiftningar, första gången när han var 19 år.
Henry är 60 år och har varit nykter i 22 år. Han har sambo och två barn. Han har haft ett alkoholmissbruk sedan han var i 20 årsåldern och det kom smygandes på. Henry drack alltid hemma och hans sambo skyddade honom om någon frågade efter honom. Han skötte sitt dåvarande jobb och var aldrig onykter på arbetstid. I perioder tog han antabus men kom på sätt att dricka ändå. Hans förnekelse var så stark att hans fru ibland trodde att det var henne det var fel på eller att det var hon som misstog sig. Vänner och arbetskamrater sa eller misstänkte aldrig något.
Evert är 60 år och lever ensam. Han har sjukersättning och har varit nykter i 6 år. I 40 årsåldern hade han ett problematiskt drickande som ökade i och med att han blev arbetslös. Det var psykiskt påfrestande och han kunde dricka vilken dag och vilken tid på dygnet som helst. Han isolerade sig fullständigt. Han är idag öppen med sitt tidigare missbruk.
Susanne är 37 år och har pojkvän. Hon har arbete med fast anställning och har varit helt nykter i cirka 2 år. Susanne började missbruka i 25 årsåldern då hon levde i ett trassligt förhållande och hade dålig självkänsla. Hon säger att hon drack för att våga saker och för att hävda sig. Arbetskamrater och vänner märkte att hon drack för mycket men sa aldrig något och hon åkte ibland till arbetet onykter. År 2001 blev Susanne sjukskriven för utbrändhet. Under denna period isolerade hon sig och drickandet ökade. Till slut drack hon dygnet runt. Susanne har varit öppen med sitt tidigare missbruk för arbetskamrater och vänner.
Helena är 55 år och gift och har två vuxna barn. Hon har ett arbete med fast anställning och har varit nykter i 5 år. Anledningen till att hon började dricka var att hon kunde känna sig stressad eller deprimerad. Helena säger att hon bedövade sin depression med alkohol istället för att be om hjälp. Hon gick aldrig onykter till arbetet utan sjukskrev sig i perioder. Hennes arbetskamrater och chef såg att hon hade alkoholproblem och påtalade även detta för Helena.
