Det sociala nätverkets betydelse

Både Mattzon (2007) och Levälahti (2007) betonar vikten och betydelsen av det sociala nätverket i processen att bli fri från sitt missbruk. Våra respondenter berättar om olika personer som har varit betydelsefulla i processen att bli fria från sitt missbruk. De berättar även att de på olika sätt har förändrat det sociala nätverket, antingen genom att återuppta en förlorad kontakt, stärka redan befintliga relationer, skaffa nya vänner som inte hade varit möjligt tidigare eller att undvika kontakter som var förknippade med missbruket. Fuchs Ebaugh (1988) menar att det är sällsynt att gå igenom processen att bli nykter utan att förändra sitt sociala nätverk. Vilka personer som har varit betydelsefulla i processen samt hur det sociala nätverket har förändrats har varit beroende av den sociala situationen samt hur tiden i missbruket sett ut för våra respondenter.

43

Både Henry, Evert, Susanne och Helena har till största delen varit ensamdrickare, d.v.s. inte druckit tillsammans med andra som haft ett alkoholmissbruk. Genom att de blivit fria från sitt missbruk har de både stärkt befintliga relationer samt skaffat sig nya vänner. Henry säger att när han drack var han hemma och träffade bara sin fru och ingen annan. Han säger att han idag umgås med fler människor än han gjorde som alkoholist och att han umgås på ett helt annat sätt. Evert säger att det inte är några personer som han idag inte längre umgås med som han gjorde under tiden i missbruket. Istället tycker han att han har fått mer vänner och större bekantskapskrets sedan han blivit nykter. Även Susanne och Helena betonar vikten av familjens och nära vänners stöd. Helena säger att hon har haft mycket stöttning av sin familj, sin man och sina barn, arbetskamrater och sin syster. Däremot upplever inte Susanne att hon har haft samma stöd, vilket hon tror hade underlättat processen för henne. Här nedan ger hon sin syn på det.

”Alltså familjen har stöttat mig så men jag har egentligen inte haft med mig dem in i behandlingen så utan, för att jag ville ju att dom skulle komma på min anhörigevecka då när jag var där men det va ju så mycket bortförklaringar och ursäkter hit och dit så då kände ja faktiskt att jag gör ju faktiskt det här. Jag gjorde det ju för min egen skull men jag gjorde det ju faktiskt mycket för deras skull då så det jag begärde va 3 dagar på en vecka. Att de skulle åka dit men det gjorde dom inte. Inte mina syskon heller.”

(Susanne) Både Allan och Nisse berättar att de fått bryta med eller undvika personer de umgicks med under tiden i missbruket. Trost och Levin (1999) skriver att förväntningar från andra har betydelse för hur personen kommer att handla. Vi menar att genom att fortsätta eller återuppta kontakten med människor våra respondenter umgicks med under tiden i missbruket finns det en stor risk att återfalla. Allan berättar hur han tidigare träffade andra med alkoholproblem.

”För just då ibland om jag va ute med hunden så man drog sen neråt vad heter det parken. Det är ju ett sånt här ställe där det sitter många på sofforna där och det hände ju att man gick den rundan bara för att få en öl extra eller nånting. Så de undviker jag ju helt nu liksom ...”

(Allan)

Även Nisse uppger att han har fått bryta med sina gamla vänner i samband med att han blev nykter. Istället började han umgås med vänner som han hade tiden före missbruket. Däremot har andra personer för både Allan och Nisse fått större betydelse och tidigare relationer stärkts. Allan berättar att han umgås med sina bröder nu, något som inte var möjligt förut när

44

han drack. Hemma har relationen till hans sambo och son blivit mycket bättre då han inte längre behöver smyga eller ljuga. Nisse uppger att vänkretsen har förändrats helt efter att han blev nykter.

” ... det va ju ingen som stod ut med en som man va. / ”Men sen fick jag tillbaka mina gamla vänner jag hade på 70-talet.”

(Nisse)

Förutom hjälp från en person inom socialtjänsten har Nisses föräldrar och moster varit betydelsefulla och stöttande genom hela processen. Han säger också att han inte tar avstånd från missbrukarna som han tidigare umgicks med utan han kan prata med dem.

Henrys fru har varit väldigt viktig för honom. Hans fru skyddade ofta och hjälpte honom att dölja sitt missbruk. Detta gjorde att han inte träffade så många. Henry hade även ett arbete och arbetskamrater att återvända till efter behandlingen och det har betytt mycket för honom

Evert menar att hans två bröder har varit betydelsefulla. Hans granne har också stöttat honom. Det var han som tog initiativet till att få Evert att höra efter om han kunde få behandling för sina alkoholproblem. Det var också han som tog med Evert på AA första gången. Han har också haft bra kontakt och stöttning från socialtjänsten.

Susanne och Helena har båda upplevt krav och stöd från sin arbetsgivare. Blomqvist och Christophs (2005) skriver att just arbetsgivarens påtryckningar har visat sig betydelsefulla för kvinnliga alkoholmissbrukare. Susanne har efter sin tid på behandlingshem haft två återfall. Hennes arbetsgivare uppmuntrade henne genom att säga att han trodde att hon skulle fixa att ta sig ur sitt beroende. Även Helena har haft mycket stöd från sin arbetsgivare. Hon bestämde tillsammans med sin arbetsgivare att hon skulle på behandling. Hon säger att arbetsgivaren har gett henne det mesta stödet. Mattzon (2007) skriver om att krav från arbetsgivaren med risk att förlora sitt arbete kan vara av största vikt för att ta steget och påbörja behandling (Mattzon 2007:14). Susanne och Helena beskriver sin arbetsgivares betydelse i processen nedan.

”... han ringde först och sa att ’Får jag komma upp då?’. Och pratade och så där men han sa ’att jag tror på dig, du fixar det här och du tar dig ur det här.’ och så. Men han förklarade och sa liksom ’Att du måste ju förstå mig

45

då att jag kan inte ha dig kvar om det händer igen.’ och så här då. Ja sen dess har det inte varit.”

(Susanne)

”... min chef han är enorm alltså han har stöttat mig jättemycket, till hundra procent alltså. Det kunde ju ha gått så att jag varit utan jobb eftersom jag var hemma och sjukskriven och såhär också så det var han som satte ett ultimatum att jag skulle åka in på behandling...”

(Helena)

Arbetsledaren för Allan har också varit betydelsefull då han har kunnat vara öppen med sina problem och att han har fått stöttning.

Det sociala nätverket har varit betydelsefullt för samtliga respondenter. Vår tolkning är att det sociala nätverket med tiden har förändrats på det sättet att det blivit större ju längre nykterheten har varat. Det menar vi kan bero på att många av våra respondenter var ensamdrickare. Det innebar att de inte hade så stort socialt nätverk under missbruket utan drog sig undan och höll mestadels för sig själva.

Kristiansen (2000) skriver att de relationer som skapas kommer att ha avgörande betydelse för utvecklingen, vilket liv som personen väljer att leva. Genom sina beslut att sluta missbruka har våra intervjupersoner fått stöttning av familj, vänner och arbetskamrater. Det har då förekommit detta som Trost & Levin (1999) benämner som role-taking. Genom att se andra och överta delar av roller menar vi att de har skapat sig en ny identitet som nykter. Detta behöver de göra för att veta hur de ska agera som nyktra. Genom stöd och positiv respons av familj och vänner i samband med att de har tagit beslutet att upphöra med sitt missbruk så tar de in denna positiva attityd och skapar sin självkänsla, spegeljaget. Av detta går att se hur viktigt det sociala nätverket med positiv respons har varit för att kunna förändra sin identitet och sitt beteende.

Symbolisk interaktionism innebär att vi förändras utifrån de situationer vi befinner oss i och utifrån vår uppfattning av omgivningen. Vi interagerar med andra och utifrån detta uppstår och förändras vårt jag, medvetande och identitet (Angelöw & Jonsson 2000). Av det går att dra slutsatsen att vilka relationer som uppstår och/eller förändras samt vilka som redan finns där har stor betydelse för vilket liv våra intervjupersoner väljer att leva. Det sociala nätverket har en stor betydelse för förändringsprocessen, hur personen uppfattar sig själv utifrån

46

omgivningens stöttning och reaktioner. Vi menar att de personer som funnits och stöttat i omgivningen har varit av stor betydelse för om våra intervjupersoner ska fortsätta välja att avstå från alkoholen, då detta är ett eget val de gör. Trost och Levin (1999) skriver att förväntningar från andra i omgivningen har betydelse för hur en person väljer att handla. Levälahti (2007) skriver att för att bibehålla sin nykterhet är det emotionella stödet av stor betydelse. Vi menar även att personer i våra respondenters omgivning, familjemedlemmar, anhöriga och arbetskamrater har haft förväntningar på dem att inte börja dricka alkohol igen, vilket har påverkat utfallet. Detta förklarar också varför ett par av våra respondenter har valt att bryta med kontakter de hade under tiden i missbruket då dessa personer har andra förväntningar på dem som inte stämmer överens med den nya rollen.