Omfördelningsprofil

I föregående avsnitt beskrivs kostnadsutjämningens omfattning i termer av vilka verksamheter som är föremål för utjämning och hur mycket pengar som flyttas mellan kommuner och landsting totalt.

I detta avsnitt avser vi beskriva omfördelningens profil genom att redovisa nettoutfall i genomsnitt för kommuner och landsting med olika socioekonomi, tätortsgrad respektive folkmängd. Vi har valt att låta skattekraften, som är ett mått på den genomsnittliga beskatt-ningsbara förvärvsinkomsten, representera socioekonomiska för-hållanden.⁴ De intäktsmässiga konsekvenserna av skillnader i skatte-kraft jämnas i hög utsträckning ut i inkomstutjämningen, här används måttet alltså som en bred socioekonomisk indikator och inget annat.

I figur 4.2 till 4.7 nedan beskrivs hur kostnadsutjämningen slår i genomsnitt för kommuner och landsting med olika förhållanden.

Det är viktigt att poängtera att det handlar om utfallet för den genom-snittliga kommunen eller det genomgenom-snittliga landstinget i en viss grupp.

Det är inte detsamma som att beskriva sammantagna flöden av pengar mellan de olika grupperna. I kapitel 10 kommer bilden nedan att kompletteras med en beskrivning av dessa flöden, både i dagens kostnadsutjämning och i förslaget.

Kommuner Socioekonomi

Först ut är ett diagram som visar genomsnittligt utfall per tredjedel kommuner grupperade efter skattekraft. Genomsnitten är ovägda, det vill säga tar inte hänsyn till skillnader i storlek. De beskriver därför bara hur det ser ut för den typiska kommunen med en viss nivå på skattekraften, och inte i vilken utsträckning gruppen som helhet är bidragstagare eller betalar avgifter till kostnadsutjämningen.

4 Socioekonomi är naturligtvis bredare än inkomst, men inkomst samvarierar i hög grad med andra socioekonomiska faktorer som till exempel utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, arbets-löshet.

Figur 4.2 Utfall i kostnadsutjämningen för kommuner med olika skattekraft

Genomsnittligt utfall per tredjedel kommuner.

Ovägt medel 2018, kronor per invånare

Den tredjedel kommuner som har lägst skattekraft får i genomsnitt ett bidrag från kostnadsutjämningen på drygt 2 000 kronor per invå-nare. Vid genomsnittlig skattekraft motsvarar det ungefär en krona. Den mittersta tredjedelen kommuner, med avseende på skatte-kraft, får ett bidrag på i genomsnitt 400 kronor per invånare. Den tredjedel av kommunerna som har den högsta skattekraften betalar i genomsnitt en avgift på 50 kronor per invånare.

Folkmängd och tätortsgrad

Nästkommande diagram belyser omfördelningens effekter i termer av utfall för kommuner med olika stor befolkning.

-500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

1/3 med låg skattekraft

1/3 med medelhög skattekraft

1/3 med hög skattekraft

Figur 4.3 Utfall i kostnadsutjämningen för kommuner med olika stor folkmängd

Genomsnittligt utfall per tredjedel kommuner.

Ovägt medel 2018, kronor per invånare

Den tredjedel kommuner som har minst befolkning får 2018 i genomsnitt ett bidrag om 2 200 kronor per invånare. Den mellersta gruppen av kommuner får ett bidrag på drygt 300 kronor per invå-nare. Den tredjedel av kommunerna som har störst befolkning får ett bidrag på i genomsnitt 30 kronor per invånare.⁵

För att beskriva effekterna i termer av glesbygd – stad visar följande diagram på genomsnittligt utfall i kostnadsutjämningen för kommuner med olika tätortsgrad (andel av befolkningen som bor i tätort enligt SCB:s definition).

5 Det kan tyckas märkligt att alla kommungrupper i genomsnitt är bidragsmottagare i systemet.

Förklaringen är att genomsnitten är ovägda och att större kommuner inom respektive grupp ofta tenderar att betala avgifter till systemet.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

1/3 små kommuner 1/3 medelstora kommuner1/3 stora kommuner

Figur 4.4 Utfall i kostnadsutjämningen för kommuner med olika tätortsgrad

Genomsnittligt utfall per tredjedel kommuner.

Ovägt medel 2018, kronor per invånare

Den tredjedel kommuner som har lägst tätortsgrad får ett netto-bidrag från kostnadsutjämningen på knappt 2 000 kronor per invå-nare. Den mittersta tredjedelen kommuner med avseende på tätorts-grad får ett bidrag på i genomsnitt 400 kronor per invånare. Den tredjedel av kommunerna som har den högsta tätortsgraden får i genomsnitt ett bidrag på 200 kronor per invånare.

Landsting Socioekonomi

Precis som för kommunerna använder vi här skattekraften som en socioekonomisk indikator. Landstingen sorteras efter skattekraft och i figuren nedan redovisas ovägda medelvärden för tre grupper av landsting med olika hög skattekraft.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

1/3 med gles bebyggelse 1/3 medelglesa 1/3 med tät bebyggelse

Figur 4.5 Utfall i kostnadsutjämningen för landsting med olika skattekraft

Genomsnittligt utfall per tredjedel landsting.

Ovägt medel 2018, kronor per invånare

Även för landstingen är det genomsnittliga utfallet högst för de som har lägst skattekraft och lägre för de med högre skattekraft. Skillnaden är dock betydligt mindre än för kommunerna med medelvärden från 300 kronor per invånare till -90 kronor per invånare. En intressant notering är också att det är gruppen med medelhög skattekraft som i genomsnitt betalar avgifter till systemet, medan både de med låg och de med hög skattekraft i genomsnitt är bidragstagare.

Folkmängd och tätortsgrad

Nästkommande diagram belyser omfördelningens effekter i termer av utfall för landsting med olika stor befolkning.

-150 -100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350

1/3 med låg skattekraft

1/3 med medelhög

skattekraft 1/3 med hög skattekraft

Figur 4.6 Utfall i kostnadsutjämningen för landsting med olika stor befolkning

Genomsnittligt utfall per tredjedel landsting.

Ovägt medel 2018, kronor per invånare

De landsting som har störst befolkning har det lägsta utfallet i kost-nadsutjämningen med en genomsnittlig avgift på cirka 400 kronor per invånare. Små och medelstora landsting får i genomsnitt bidrag på 300 respektive 400 kronor per invånare.

Figur 4.7 Utfall i kostnadsutjämningen för landsting med olika tätortsgrad Genomsnittligt utfall per tredjedel landsting.

Ovägt medel 2018, kronor per invånare -500

-400 -300 -200 -100 0 100 200 300 400 500

1/3 små landsting

1/3 medelstora

landsting 1/3 stora landsting

-100 -50 0 50 100 150 200 250

1/3 med låg tätortsgrad

1/3 med medelhög tätortsgrad

1/3 med hög tätortsgrad

Till skillnad från i kommunernas kostnadsutjämning är inte mönst-ret så tydligt då man jämför landsting med olika tätortsgrad. Utfallet är visserligen lägst för de landsting som har högst tätortsgrad som i genomsnitt betalar en avgift på 60 kronor per invånare, men allra högst utfall (230 kronor per invånare i bidrag) får de landsting som har medelhög tätortsgrad.

Sammanfattande beskrivningen av omfördelningsprofilen Kostnadsutjämningen för kommuner gynnar typiskt kommuner med låga inkomster (skattekraft), liten befolkning och gles bebyg-gelse. Profilen i landstingsutjämningen är likartad även om skill-naderna är mindre och mönstret mindre tydligt framför allt avse-ende gles bebyggelse.