Socioekonomiska förhållanden

Bedömning: I kostnadsutjämningens delmodeller för skolväsen-det bör hänsyn tas till socioekonomiska skillnader.

En inledande reflektion är att vad begreppet socioekonomiska för-hållanden omfattar är starkt sammanhangsberoende. Det kan handla om klass, grad eller typ av sysselsättning, utbildningsnivå, inkomst, civilstånd, ohälsa eller utländsk bakgrund för att ta några vanligt förekommande exempel. Vi menar här sådana skillnader i männi-skors levnadsförhållanden som kan påverka verksamhetskostnaderna.

I tabell 6.1 redovisas en översikt över i vilken utsträckning respek-tive delmodell i kostnadsutjämningen innehåller socioekonomisk kompensation.

Tabell 6.1 Översikt över socioekonomisk kompensation i kostnadsutjämningen

Delmodeller Förekomst av socioekonomisk kompensation

Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Nej Förskoleklass och grundskola Nej

Gymnasieskola Indirekt i programvalsfaktorn Individ- och familjeomsorg Ja

Äldre Ja

Barn och unga med utländsk bakgrund Ja Hälso- och sjukvård Ja

Kollektivtrafik för kommuner och landsting Inte relevant Befolkningsförändringar i kommuner och landsting Inte relevant Gles bebyggelsestruktur Inte relevant Lönemodeller kommuner och landsting Inte relevant

Med tanke på den konsensus som finns om socioekonomins bety-delse i skolväsendet kan avsaknaden av kompensation i dessa del-modeller tyckas förvånande. Som jag återkommer till i kapitel 7 är förklaringen troligen att skolverksamheten rent empiriskt inte kostar mer i kommuner med stora socioekonomiska utmaningar än i andra. I avsnitt 7.2 beskriver jag hur jag anser att socioekonomisk kompensation bör beräknas i förskolemodellen baserat på andel barn

1–5 år som växer upp i hushåll med låg disponibel inkomst, har föräldrar med låg utbildningsnivå och har minst en förälder som har varit kort tid i Sverige. I avsnitt 7.3 konstaterar jag att riksdagen redan fattat beslut om ett riktat statsbidrag till grundskolor baserat på elevunderlagets socioekonomiska sammansättning vilket i nuläget gör en sådan komponent överflödig i kostnadsutjämningen. Jag beskriver dock hur en socioekonomisk kompensation skulle kunna införas i kostnadsutjämningen för grundskolan, för den händelse det riktade statsbidraget upphör eller omvandlas till ett generellt statsbidrag.

I avsnitt 7.4 beskriver jag den socioekonomiska kompensation som indirekt utgår i gymnasiemodellens programvalsfaktor och mitt för-slag till att ytterligare förstärka dess socioekonomiska profil. I 7.5 beskrivs mitt förslag till ny modell för kommunal vuxenutbildning.

Att vara ny i Sverige innebär utmaningar av många olika slag, inte minst att lära sig språket och för de som inte har det redan få en utbildning som är tillräcklig för att kunna få en egen försörjning.

Men det är inte bara nyanlända som kan behöva läsa in kompetens på grundläggande och gymnasial nivå. Även ungdomar födda i Sverige saknar ibland betyg från dessa grundläggande skolformer, liksom vuxna som växt upp i bygder dominerade av den gamla tidens tillverkningsindustri. I avsnitt 7.6 beskriver jag hur delmodellen för individ- och familjeomsorg kan ges en tydligare socioekonomisk pro-fil baserad på invånarnas levnadsförhållanden snarare än den kom-munala verksamhetens utformning. Alla dessa åtgärder stärker på olika sätt det socioekonomiska hänsynstagandet i kostnadsutjäm-ningen på ett sätt som är relevant och transparent för respektive verksamhet. I kapitel 10 beskrivs de sammantagna effekterna på kost-nadsutjämningens socioekonomiska profil av dessa förslag och att nuvarande modell Barn och unga med utländsk bakgrund tas bort.

I avsnitt 8.2 redovisas min genomgång av hälso- och sjukvårdens socioekonomiska profil och hur den kan förstärkas samtidigt som modellen blir mer överskådlig.

6.2.1 Barn och unga med utländsk bakgrund Nuvarande modell

Modellen för barn och unga med utländsk bakgrund är tänkt att kompensera för merkostnader för särskilt stöd inom för-, grund- och gymnasieskola. Med barn och unga med utländsk bakgrund menas invånare 0–19 år som är födda utanför Norden eller EU15, eller är födda inom Norden eller EU15 och har minst en förälder som inte är det.

Ett så kallat kompensationsunderlag beräknas för varje kommun.

För riket och för varje distrikt beräknas andel barn och unga med utländsk bakgrund i befolkningen i procent.¹ Kommuner där inget distrikt har en högre andel barn och unga med utländsk bakgrund än riket får kompensationsunderlaget noll. Om andelen är högre än i riket i ett distrikt är kommunens kompensationsunderlag lika med skillnaden i procent mellan det distriktets andel och rikets. Om andelen är högre än i riket i mer än ett distrikt beräknas andelen barn och unga med utländsk bakgrund sammanlagt i de distrikten. Kom-munens kompensationsunderlag blir skillnaden i procentenheter mellan de distriktens andel och rikets.

I ett andra steg beräknas andel av kommunens hela befolkning som bor i de distrikt som har en högre andel barn och unga med utländsk bakgrund än i riket. Den andelen beräknas som en kvot.

Ett bruttoutjämningsbidrag beräknas som kompensationsunder-laget för kommunen multiplicerat med den beräknade kvoten gånger 75 kronor per invånare. Bruttobidraget finansieras genom ett avdrag som är lika med det vägda genomsnittet för samtliga kommuner.

Utvärdering

Ett första problem med modellen är att den avser verksamhetsöver-gripande kostnader som i en renodlad modellstruktur bör kompen-seras i respektive verksamhet. Ett andra är att beloppet på 75 kronor per invånare per procentenhet som andelen barn och unga med

1 Distrikt är en regional indelning under kommunnivå som infördes 1 januari 2016. Distrikten bygger i huvudsak på den indelning av landet i församlingar som tidigare användes i folkbokföringen. Distriktsindelningen är inte tänkt att förändras över tid. I dag finns det 2 523 distrikt, en lista över dessa och annan information finns på Lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se. Lantmäteriet ansvarar för distriktsindelningen.

utländsk befolkning i de distrikt som har en högre andel än i riket överstiger rikets andel, multiplicerat med andelen av kommunens befolkning som bor i distrikt med en högre andel än i riket, inte är intuitivt begripligt. Vidare, om 75 kronor per invånare var adekvat år 2000 så är det rejält urholkat 2018. Eftersom det saknas en härled-ning av beloppet går det senare dock varken att bekräfta eller avfärda.

En statistisk utvärdering är av dessa skäl omöjlig att genomföra.

Pengar omfördelas tveklöst från kommuner med en låg andel barn och unga med utländsk bakgrund till de som har en hög andel men träffsäkerheten går inte att bedöma. ”Utländsk bakgrund” täcker allt från att ha kommit från Syriens inbördeskrig 2015 till att vara född på nittiotalet i Norrtälje av föräldrar från forna Jugoslavien.

Motivering

Delmodellen bör tas bort dels eftersom den avser merkostnader som borde redovisas i de olika verksamhetsmodellerna, dels för att dess utformning är påfallande trubbig i förhållande till de faktiska mer-kostnader den avser täcka. Vi bedömer att socioekonomiska förut-sättningar för respektive verksamhet går att fastställa mer precist och återkommer i kapitel 7 med förslag på hur det kan göras.

Ekonomiska effekter

I tabell 6.2 redovisas de ekonomiska konsekvenserna av att delmodel-len utgår, per kommungrupp.

Tabell 6.2 Utfall i förslaget jämfört med i dag, Barn och unga med utländsk bakgrund

Ovägt medel per kommungrupp 2018, kronor per invånare

Huvudgrupp Kommungrupp Utfall

i dag

Förslag Förändring

Storstäder och storstadsnära kommuner

Storstäder 211 0 -211

Pendlingskommun

nära storstad -40 0 40 Större städer och kommuner nära

större stad

Större städer 24 0 -24

Pendlingskommun

nära större stad -96 0 96 Lågpendlingskommun

nära större stad -94 0 94 Mindre städer/tätorter och

landsbygdskommuner

Mindre

städer/tätorter -93 0 93 Pendlingskommun

till mindre tätort -97 0 97 Landsbygdskommun,

ej nära större stad -122 0 122 Landsbygdskommun

med besöksnäring -132 0 132 Total omfördelning i modellen,

miljoner kronor 631 0 -631

I dag omfördelar modellen 631 miljoner kronor. Om man ser till genomsnittligt utfall per kommungrupp sker omfördelningen i dag från övriga kommuntyper till storstäder och större städer. Skillna-derna är dock ofta stora inom respektive kommungrupp. På kommun-nivå leder förslaget till förändringar från -615 kronor per invånare (Botkyrka) till +137 kronor per invånare (152 kommuner som i dag betalar samma avgift).

6.3 Beräkningar av merkostnader för verksamhet