• No results found

Organisation och beslutsfattande

7.3 Universitetsstruktur och organisation

7.3.2 Organisation och beslutsfattande

Diagrammet i Figur 13 ger en översikt över KAIST:s organisationsstruktur. Styrelsen överser rektorns arbete. Rektorn leder tre vicerektorer, inklusive provosten, och i skolorna och de administrativa enheterna finns ett antal dekaner, prefekter och kontorschefer.

149KAIST:s forskning, forskningsstatistiken hämtades den 7 juli 2014 från http://www.kaist.edu/html/en/research/research_0403.html

150 Forskningsstatistik

http://www.kaist.edu/html/en/research/research_0403.html

Figur 13 KAIST:s organisationsdiagram (sammansatt av författarna).

Källa: KAIST (2014).151

En ”bottom-up”-granskning av maktspelet på KAIST, från fakulteten till prefekter, rektor och styrelse, avslöjar att dagliga angelägenheter som utförs av fakulteten sker i en relativt platt organisationskultur där alla i fakulteten i grunden har samma ansvar och skyldigheter.

Detta är vanligt på alla sydkoreanska universitet, där forskarassistenter, docenter och fast anställda professorer arbetar tillsammans utan mycket tanke på hierarki och rang. Dessa egenskaper har förmodligen sina rötter i det organisatoriska kulturella avtrycket som gjordes redan då universitetet grundades. KAIST:s organisationskultur och principer härrör enligt professorer på KAIST från ett västerländskt eller mer specifikt amerikanskt tänkesätt – eftersom universitetsplanen togs fram av en grupp amerikanska Stanford-akademiker.

Det starka amerikanska inflytandet har också förstärkts genom åren på grund av det stora antalet professorer på KAIST som har examen och/eller omfattande arbetserfarenhet från USA. KAIST hävdar också att denna ”platthet” har varit fördelaktig på en operativ nivå för att snabbare kunna reagera på nödvändiga förändringar, jämfört med en mer hierarkisk typ av universitetsorganisation som vanligtvis är optimerad för stabilitet.

151 KAIST:s webbsida: http://www.kaist.edu/html/en/kaist/kaist_010401.html

Det beskrivna platta, jämlika arbetssättet som är vanligt utbrett inom organisationens lägre nivåer och som kännetecknas av samspel inom fakulteten, ger dock snabbt vika för ett mycket mer centraliserat beslutsfattande när det handlar om arbetsuppgifter som utförs av fakulteten som också tillhör ledningen eller rektorns kontor. Inom varje institution på KAIST beskrivs prefekterna som mäktigare än på andra sydkoreanska universitet. I Sydkorea generellt verkar prefekter och dekaner generellt mer eller mindre som samordnare eller röster för fakultetens konsensus som helhet, medan prefekterna på KAIST i större utsträckning påverkar frågor som rör deras ämbete, till exempel rekrytering och resursfördelning. Den organisatoriska skillnaden är att prefekterna på KAIST inte bara är företrädare, utan formellt utses med auktoritet för rollen. På andra sydkoreanska

universitet turas alla professorer, till och med docenter, om att inneha befattningen.152 Detta inför ett inslag av professionalism i ledningen av KAIST, där individer med förmodad talang och/eller vilja att ta på sig ledningsuppgifter utses.

Rätten till medbestämmande på alla lägre nivåer överskuggas dock av

maktkoncentrationen till rektorns kontor. Rektorn på KAIST har mandat, vilket ofta utövas, att direkt påverka alla viktiga beslut på universitetet, inklusive men inte begränsat till, rekrytering av nya fakultetsmedlemmar, utnämning av institutionsdekaner, utformning av nya medellånga och långsiktiga strategiska riktningar, ändring av tenure-systemet med mera. Fakultetsmöten äger rum en eller två gånger per termin och ledningsmöten två eller tre gånger i månaden. Syftet med fakultetsmötena är att lyssna till och diskutera frågor med hela fakulteten, snarare än att fatta beslut.

Rekryteringen av en ny fakultetsmedlem omfattar en noggrann sållningsprocess. Denna kan inkludera intervjuer med fakultetsmedlemmar, som följs av en separat intervju och godkännande av dekanus för en av skolorna. Trots dessa steg fattas dock det slutgiltiga beslutet alltid vid den sista intervjun med rektorn, som också kan framföra sina egna kandidater.153 Ett exempel på förändringsarbete var beslutet som fattades 2013 att renodla befattningsstrukturen på KAIST för att effektivisera organisationen. Beslutet fattades av ledningen, inklusive rektor, vicerektor och några inbjudna dekaner. Efter att beslutet fattades, bjöd rektor in externa konsulter för att utföra en omstruktureringsanalys och skapa genomförandeplaner. Vid detta senare skede inkluderades hela fakulteten och personalen i förändringsarbetet.

Det bör påpekas att den ovan beskrivna maktbalansen mellan rektor och fakultet inte gäller pågående forskningsverksamhet. Alla professorer har friheten att agera på sina egna forskningsidéer och inga ändringar i forskningsinriktning uppges ske på grund av rektors inblandning.

Med maktkoncentrationen till rektorns kontor, är universitetets ledning starkt påverkad av personen som rekryteras till tjänsten. Den noggranna rekryteringsprocessen, samt tillsynen över rektorns verksamhet, hör till styrelsens uppgifter. Innan sammansättningen av

styrelsen beskrivs mer utförligt, är det relevant att komma ihåg den unika ställningen som KAIST intar i Sydkoreas system för högre utbildning.

Som tidigare nämnts, hör KAIST till departementet för vetenskap, ICT och

framtidsplanering (MSIP). Det faktum att KAIST tillhör vetenskapsdepartementet, medan andra universitet tillhör utbildningsdepartementet, antyder att KAIST har fått större självständighet och flexibilitet att fatta egna beslut när det gäller organisation och

152 Intervju med professor Joong-Myun Bae, biträdande vicerektor, Kontoret för samarbete mellan universitet och industri, den 17 juli 2014.

153 Intervju med professor Chang-dong Yoo, biträdande vicerektor, Internationella kontoret på KAIST, den 16 juni 2014.

strategisk inriktning, inklusive forsknings- och utbildningsplaner.154 Detta är också den allmänna känslan bland universitetsrepresentanter som förklarar att KAIST inte får några särskilda direktiv från MSIP och undantas från mycket av den byråkrati och rapportering som utbildningsdepartementet kräver av andra lärosäten. Detta tillsammans med det faktum att universitetet är måttligt stort och endast har specialiserade institutioner, har genom åren bidragit till att det är relativt vanligt att ”experimentera” på KAIST. KAIST införde till exempel ett icke-betygsatt program på grundutbildningen och lät studenter påbörja sina studier utan att välja institution innan inskrivning. KAIST har också infört tidig antagning, något som inte är tillåtet för andra offentliga/privata universitet. Samtidigt är det underförstått att KAIST måste hålla sig uppdaterat om MSIP:s övergripande

dagordning, och lärosätet kommunicerar strategiskt med departementet för att läroplanerna ska vara relevant för industrins efterfrågan.155156

Den kanske mest direkta inflytelselänken mellan MSIP och KAIST, förutom

finansieringen, är styrelsen och därmed rekryteringen av rektorn för KAIST. Som det högsta beslutsfattande organet består KAIST:s styrelse av 20 ledamöter inklusive rektorn, personer som företräder den akademiska världen, näringslivet och regeringen. I synnerhet har fyra platser tilldelats tjänstemän från departementen, en vardera från vetenskaps-, finans-, industri- respektive utbildningsdepartementet. En ny styrelsemedlem utses genom att befintliga styrelseledamöter föreslår en kandidat. Samtliga styrelsemedlemmar måste i slutändan godkännas av vetenskaps- och utbildningsdepartementen.

Ett exempel visar att även om KAIST formellt tillhör MSIP, kan samarbete med olika departement i slutändan vara avgörande för att säkra finansiering. När den sydkoreanska regeringen 2003 beslutade att flytta de viktigaste administrativa funktionerna i Seoul ner till Sejong City försökte KAIST passa på att öppna en ny institution, och även ett nytt campus, i den nyskapade staden. KAIST hade då en skola för biovetenskap & bioteknik men ingen för medicinsk vetenskap eller något sjukhus. För att åtgärda detta

undertecknade KAIST 2008 ett samförståndsavtal med myndigheterna i Sejong City för att upprätta ett nytt campus inriktat på biomedicinsk forskning. I planen ingick

forskningsanläggningar och ett sjukhus för forskningsändamål. Finansdepartementet ansåg dock att KAIST:s campus i Sejong inte skulle medföra någon stor inverkan på regionen, eftersom campuset både var relativt litet och uppenbart specialiserat. Även

Utbildningsdepartement var bekymrat av andra skäl.157 Resultatet blev att beslutet om ytterligare anslag för ett nytt campus åt KAIST hittills inte har fattats, även om KAIST inte har gett upp hoppet.

7.4 Strategisk utveckling och drivkrafter för förändring