Resultatet visar att det är avgörande att ha en positiv skolledning vid implementering av hundteam.
Han hade haft två arbetsdagar när jag kom dit med ett nytt prospekt och sa att jo, du, och han sa kör, bara kör. Jag har ingen aning om hur vi ska kunna finansiera det, vad vi ska kunna göra men jag backar upp er, hela vägen upp i ledningen. Det var så vi började. (Hundförare 4) Alltså hade jag inte fått med mig ledningen så hade jag lagt ner känner jag [arbetet med hund] (Hundförare 1)
Rektor har en avgörande roll i organisationen runt hundteamen, men även kollegors inställning har betydelse. Flera respondenter menar att kollegors okunskap ger upphov till merarbete för hundföraren, då mycket information krävs för att övertyga dem om hundens förträfflighet. Studien visar att med rätt information och när elevers resultat blir synligt blir kollegor mer positivt inställda till hundteamens arbete. Denna brist på kunskap skapar även oro hos lärare kring hundens roll i skolan, hur den ska användas och om den ska ersätta befintliga lärare. Men ingen hund kan ersätta en lärare, utan ska ses och användas som ett komplement till befintlig verksamhet. Med information och kunskap minskar oron, och intresset för skolhunden ökar.
[Hundförarens kollega säger] Ja, ja jag har också en snäll hund som jag kan ta hit som man kan klappa på. Och så försöker jag [hundföraren] då förklara att det handlar egentligen inte om hunden som sådan utan det handlar om det som hunden kan ge i samarbete med mig som förare. (Hundförare 4)
Specialpedagog 4:s reaktion när hen för första gången hör talas om hund i grundskolan: Va, ska hunden lära barnen läsa i skolan? Vad är det för något liksom? Och jag tyckte att det gör jag mycket bättre, hunden kan ju inte hjälpa till liksom, det är ju naivt! Så kände jag. Hunden fattar ju ingenting om hur man lär barn att ljuda och träna bokstavsljud och den fonologiska delen i detta och lära dem att se ordbilder och ljuda ihop och så. Så var min spontana tanke då. (Specialpedagog 4)
Flera respondenter nämner vikten av ett gott samarbete med klasslärarna för att veta elevens behov och kunskapsnivå och därmed kunna göra en plan för det arbetet hundteamet utför. Resultatet visar också att ingen har stött på negativa vårdnadshavare i arbetet med hund. Flera respondenter nämner att information till vårdnadshavare är viktig för att hunden ska kunna arbeta med eleverna, detta för att hundföraren ska få vetskap om eventuella allergier eller hundrädsla. Specialpedagog 4 menar att vårdnadshavarnas godkännande är en nödvändighet. Hundförare 4 och specialpedagog 4 upplever att de har en engagerad skolbibliotekarie som visat intresse för att hundteamet även ska kunna arbeta i skolans bibliotek. Hundförare 4 berättar att hon och skolbibliotekarien har en tanke om att skolbiblioteket ska kunna stå öppet på lunchrasten för de elever som vill läsa för hunden. Även hundförare 3 anser att biblioteket kan vara ett komplement till skolans verksamhet, en mötesplats som kan ge en öppenhet och trygghet för alla, inte bara för de som redan kan läsa och skriva, utan verkligen för alla.
Jag jobbar rätt så tätt med dem [lärarna] för att vi ska kunna ha en dialog. Både vad de [eleverna] behöver göra och jobba med och sen hur vi ska få in dem i klass. Sen är det ju så att vissa lärare är lättare att jobba med än andra. (Hundförare 2)
Resultatet visar även att flera av respondenterna menar att hundteamen bör ha lämplig utbildning, detta gäller både hundförare och hund. För att kunna uppnå syfte och mål enligt grundskolans styrdokument behövs en pedagogisk kompetens hos hundföraren. Hundens lämplighet och utbildning är också något som respondenterna menar är viktigt för att garantera en hög kvalitet och säkerhet.
Om vi tar hit en hund för att skapa någon form av pedagogisk verksamhet så tycker jag att det är viktigt att man har tänkt igenom det, och förberett för det. (Specialpedagog 4)
Utbildade team vill jag se och jag vill framförallt se att hundföraren har pedagogiskt på fötterna. Den [hunden] ska inte bara vara något gulligull, något klappaprojekt. Det kan visst vara att man bara behöver någon klapp den dagen, för att jag ska göra nationella provet imorgon och jag har sådan ångest för detta så att jag fixar ingenting. Att man verkligen inser att det här är en skola, och tar man in hunden i verksamheten så ska hunden finnas med i måluppfyllelsetanken. (Hundförare 4)
Vidare betonas av respondenterna vikten av att hunden är kopplad och att den aldrig lämnas ensam med eleverna. Hundteam 1 och 2 har på sina skolor egna rum där hunden får vara. I anslutning till dessa rum finns även en ingång som hunden använder. Detta eftersom hunden inte får vistas i övriga delar av skolans lokaler. På detta sätt har även hundteam 4 gjort tidigare och även tänkt göra vid uppstart på nuvarande skola. Alla hundförarna poängterar vikten av hundens välmående. Hundteam 1, 3 och 4 nämner att lämplig arbetstid för hunden är max 2 timmar i taget, sedan behöver hunden en paus. Dock så är arbetspassen för eleverna betydligt kortare, dessa tre respondenterna menar att 15-20 minuter är lagom tid för arbete. Efter det avslutas arbetspassen med lite fysisk aktivitet eller mys med hunden. Hundteam 2 arbetar däremot längre pass med sina elever eftersom hon främst arbetar med elever som har problematisk skolfrånvaro, därmed är hunden inte aktiv under hela arbetspasset. Hundens blotta närvaro är betydande för just dessa elever. Många elever vill ha det här myset med hunden, även de elever som inte har behov av extra insatser. Hundförare 1 har löst det så att hon har hunden ute på raster och då kan alla elever som vill få komma och mysa med hunden. Hundförare 2 anser däremot att hennes hund blir stressad av all bollek som förekommer på skolgården och vill även ha fullt fokus på eleverna under rasterna. Hon brukar dock vara ute med hunden när eleverna slutar skoldagen så då finns möjlighet för alla att träffa hunden.
Just det här med korta pass, minst tre gånger i veckan. En period på sex, åtta veckor med samma barn, utvärdera, pausa, nya barn, så väntar man och så tar man de [första] barnen igen. (Hundförare 1)
Hela den terminen inriktade vi oss bara på den killen. Vi gjorde upp ett schema att han skulle komma in i det här rummet, och behövde bara vara här [klockan] 8-10, sen var han fri att gå hem om han ville. Jag tror under hela den terminens gång, jag tror fyra gånger valde han att avvika vid 10-tiden. Han hade två hela frånvarodagar på hela terminen. Alltså det var helt fantastiskt att se. Och sen ville jag ju jobba upp honom [i klassrummet]. Han går ju i en liten grupp på skolan och där var det ju liksom lite klurigt, hur får vi honom härifrån in i klassrummet. För i klassrummet får ju hunden inte vara. (Hundförare 2)
Analys
Utifrån resultatet i temat “Organisation av hundteamets arbete” menar Säljö (2014) att i samspel med andra och med god kommunikation har lärare möjlighet att utveckla sin egen kunskap och även ta tillvara andras erfarenheter. Ett förändrat synsätt hos lärare och skolledning är en nödvändighet för att de ska få syn på hundens medierande effekt (Säljö, 2013). Där har lärare och skolledning möjlighet att se hunden som en pedagogisk resurs och inte endast som en sällskapshund (Säljö, 2014). Inte alla sällskapshundar är lämpliga att utföra detta arbete och
även hundföraren bör ha pedagogisk utbildning så att arbetet med hund får ett tydligt syfte och mål (Jalongo, 2005; Kropp & Shupp, 2017; Lane & Zavada, 2013; Shaw, 2013). Hundföraren har en viktig roll i att vara en förebild i arbetet med sin hund, detta för att påvisa för ledning, kollegor och vårdnadshavare de positiva effekterna hundens arbete har (Imsen, 2000). Tidigare forskning menar (Jalongo, 2005; Kropp & Shupp, 2017; Lane & Zavada, 2013; Shaw, 2013), så som vårt resultat också visar, att stöd från ledning och kollegor är nödvändig för att kunna implementera hund i grundskolan på ett tillfredsställande sätt. Dessa forskare betonar även att det är genom information till ledning, kollegor och vårdnadshavare som hundförare kan skaffa stöd och samtycke för att få arbeta med hund i skolan. Genom information kan negativa attityder vändas till positivt samarbete kollegor emellan. Det relationella perspektivet (Aspelin, 2013; Säljö, 2013, 2014) kommer även fram i hundförarnas tankar kring hundens arbetsmiljö. Med detta tankesätt täcker hundförarna in både hundens välbefinnande och säkerhet samtidigt som de tar hänsyn till och visar respekt för elevers olikheter och behov.