Orsaker kopplade till potatis

Detta kapitel redovisar en sammanställning av orsaker till PF, LF och LA från litteratur och de intervjuer. Genom tematisk analys har följande grupper identifierats som ett sätt att strukturera orsakerna: Yttre omständigheter, Lagringsförhållanden, Kvaliténormer och skadad potatis, Utgånget bäst före-datum, Förvaring och förpackningar samt Affärsmodeller. Varje huvudområde avslutas med en summering av de primära orsakerna inom respektive huvudområde. En sammanställning av alla orsaker presenteras i Tabell 3.

Yttre omständigheter

Likt all odling påverkas primärproduktionen av potatis av yttre omständigheter som väder och skadedjur och sjukdomar (Lindow et al., 2021; Andersson, 2021a; Andersson, 2021c; Andrae, 2021; Sundgren, 2021; Tufvesson Sewall, 2021; Bergmar, 2021; Hartikainen et al., 2016). Orsaker till att potatis från primärproduktionen blir till PF är framförallt sådana som påverkar potatisens kvalité (Andersson;

2021c; Bergmar, 2021; Sundgren, 2021; Hartikainen et al., 2016; Göbel et al., 2015). Svensk Potatis redovisar 39 exempel på sjukdomar och skador som finns med i SMAKs kvalitésbedömningsystem (Svensk Potatis, u.å a). Sammanfattningsvis är väder, skadedjur och sjukdomar yttre omständigheter som kan orsaka LF.

Lagringsförhållanden

Under lagring uppstår vanligtvis inga direkta LF menlagringsförhållandena påverkar potatisens kvalité som i senare led kan bidra till större bortsorteringar (Andersson, 2021a; Andersson, 2021c; Andrae, 2021; Sundgren, 2021). Optimala förhållanden i ett lagerhus som förlänger potatisens hållbarhet är cirka 4°C, en luftfuktighet på cirka 95 procent och bra ventilation (Andersson, 2021a; Andersson, 2021c;

Andrae, 2021; Bergmar, 2021; Sundgren, 2021). En vanligt förekommande kvalitéförsämring som uppstår under lagring är att potatisen utvecklar silverskorv (Andersson, 2021c; Bergmar, 2021).

Silverskorv utvecklas successivt under lagringstiden men förloppet kan saktas ner om lagringsförhållanden är optimala (Sundgren, 2021). Svampen som orsakar silverskorv på potatisskalet kan härledas från flera källor, bland annat från utsädespotatis eller så kan den finnas latent i marken (Andersson, 2021c; Bergmar, 2021). Andrae (2021) menar att det krävs bättre lagringsmöjligheter med kyla men att det är dyra investeringar för odlare. Sammanfattningsvis är Dåliga lagringsförhållanden den primära orsaken till kvalitéförsämring av potatis under lagringen som i senare led kan orsaka till LF.

Kvaliténormer och skadad potatis

Kvaliténormer gällande utseende och storlek uppgavs som orsak till LF och LA av flera källor (Schneider, 2019; Hartikainen et al., 2016; WRAP, 2015).Andersson (2021c) uppgav att den mjöliga potatissorten King Edward oftare blir frånsorterad till alternativa marknader eftersom det inte finns någon efterfrågan på mindre varianter av den mjöliga potatissorten King Edward, fasta potatissorter finns det en större efterfrågan på och kan därför packas som delikatesspotatis. En studie gjort av WRAP (2015) visade att en ändring av den accepterade storleken på King Edward potatis, från 45 till 43 mm ökade resursanvändningen med 5 procent.

SMAK-märkningen utgör de rådande kvaliténormerna i Sverige och är satta av Svensk Potatis AB som drivs av Stiftelsen Potatisbranschen som bland annat består av medlemmar från handeln som ICA, Axfood och Lidl (Svensk Potatis, u.å.b; Andrae, 2021; Andersson, 2021c). Flera intervjuade aktörerna uppgav att det primärt är skadegrupp D i SMAKs toleransbestämmelser för klassificering som orsakar LF från packerierna (Andrae, 2021; Andersson, 2021a; Andersson, 2021c; Sundgren, 2021; Andersson,

2021e;). Bergmar (2021) anser dock att skadegrupp D inte orsakar LF, men bekräftar att det är en åsikt som inte delas av alla i branschen.

Skadegrupp D innehåller kriterier som primärt berör potatisen utseende och benämns ofta som skalmissfärgningar. Silverskorv är ett exempel på angrepp som kategoriseras till skadegrupp D (Andersson; 2021a; Andersson, 2021c; Sundgren, 2021). SMAKs nuvarande kvaliténormer reviderades 2015 och i skadegrupp D får ett potatisparti inte innehålla mer än 8 procent “skorv mm” för att klassas som Klass1 och Storhushålls-Prima potatis och inte mer än 25 procent för att klassas som Klass2 potatis (Svensk Potatis, 2015). Andrae (2021) menar att revideringen från 2015 har inneburit att gårdagens Klass1 idag är Klass2. Sundgren (2021) tycker inte att det är något fel på gränsen för Klass1 potatis på 8 procent men att den däremot är för snävt satt för SMAKs Storhushålls-Prima potatis då den ändå skalas på restaurangen.

För skalerierna menar Andersson (2021e) att skadad potatis i form av larvskador är den orsak som bidrar till störst mängd av LF och LA. Tidigare fanns preparat som användes mot knäpparlarver i odlingen som idag är förbjudna. Andersson (2021e) menar att miljönyttan av förbudet inte står i proportion till de skador som uppstår. Sammanfattningsvis är kvaliténormer, SMAKs skadegrupp D och larvskador orsaker som leder till LF och LA.

Kapacitetsbrist

I Sverige finns flera industrier som kan vidareförädla potatis till andra livsmedel och marknader än vad den ursprungligen var ämnad att gå till. Trots det kan orsaker kopplade till LF och LA från industriledet härledas till att industrierna inte har tillräcklig kapacitet för att ta emot bortsorterad potatis från gårdar och packerier året runt (Andersson, 2021b; Andersson, 2021e; Sundgren, 2021). Orklas mosfabrik är normalt i drift från september till slutet av maj, men i år har de begränsat produktionen eftersom tillräckligt med potatis fanns tillgänglig räckte det att producera fram till april månad (Tufvesson Sewall, 2021). Flertalet intervjuade respondenter uppger att Coronapandemin kan ha varit en bidragande faktor till att mosfabriken stängde tidigare i år då de mottagit mycket potatis som annars skulle ha används inom storkök och restaurang (Tufvesson Sewall, 2021; Bergmar, 2021; Sundgren, 2021). Sundgren (2021) uppger att det i dagsläget finns ett överskott av “lite sämre potatis” som de inte vet hur de ska placera, men att de troligtvis kommer att säljas till djurfoder.

Stärkelseindustrin drivs enbart på hösten fram till ungefär nyår (Andersson, 2021a), med undantaget att de vissa år har vårkampanjer. I år blev det däremot ingen och Lyckeby Starch AB har meddelat att de inte kommer ta emot någon bortsorterad potatis från packerierna till hösten 2021 (Andersson, 2021e).

Skalerier kan ta emot potatis som passar deras verksamhet året om, men Andersson (2021e) menar att det nästan alltid finns bortsorterad potatis från packerier att tillgå på marknaden. Den bortsorterade potatisen säljs billigt, vilket fått dem att fundera på att ändra strategi till att ha lägre kontrakterad volym.

Skaleri, mos- och stärkelseindustrin tar idag enbart emot bortsorterad potatis från packerierna vid behov vilket kan leda till LF och LA. Sammanfattningsvis är den primära orsaken kopplad till industriledet att skaleri, mos- och stärkelseindustrierna inte har kapacitet till att ta emot bortsorterad potatis från packerier året runt.

Utgånget bäst före-datum, förvaring och förpackningar

Orsaken till att färsk färdigskalad potatis utgjorde de största LA hos Menigo uppgavs vara på grund av att livsmedlets bäst före-datum gått ut (Andersson, 2021b). Färdigskalad potatis har en hållbarhetstid på 8-10 dagar (Andersson 2021e) vilket leder till LA om potatisen lagerhålls för länge (Andersson, 2021b). Anledningen till att de har stora lager är för att Menigo till viss del köper in varor efter prognos

och ej efter faktiska beställningar. Avtal med korta ledtider och inköp efter prognos istället för faktiska beställning kräver att Menigo har en stor lagerhållning. Enligt Andersson (2021b) kräver kunder möjligheten att göra beställningar till nästkommande dag och då måste Menigo ha ett stort beredskapslager för att vara konkurrenskraftiga på marknaden.

Orsaken till att påspotatis utgör det fjärde största LA mätt i kg inom Axfood koncernen uppges också vara utgånget bäst före-datum (Bildsten, 2021). Bäst före-datum för påspotatis är satt till 14 dagar (Svensk Potatis, 2015; Gheoldus et al., 2017). I kvaliténormerna för SMAK-märkning står att bäst före-datum ska kombineras med texten “Med rätt förvaring, mörkt och svalt, kan potatisens hållbarhet förlängas väsentlig”. Enligt Bildsten (2021) får dagligvaruhandeln sälja produkter vars bäst före- datummärkning har passerat, men det är någonting som butikerna i nuläget oftast inte gör (Bildsten, 2021). Dessutom uppges stora sortiment i dagligvaruhandeln vara en trolig orsak till LA, då välfyllda hyllor leder till att potatis står för länge i dagligvaruhandeln (Andersson, 2021b; Andrae, 2021;

Andersson, 2021c).

Förvaringen i dagligvaruhandeln är ett problem då potatisen under stora delar av dygnet utsätts för ljus och värme. Ljuset i kombination med värmen gör att potatisen bland annat utvecklar giftiga glykoalkaloider, släpper vätska och börjar gro (Andersson, 2021c; Andrae, 2021; Gheoldus et al., 2017;

Sundgren; 2021; Bergmar, 2021). Andrae (2021) menar därför att datummärkningen på påspotatis är bra då den säkerställer potatisens kvalité i rådande förvaringsförhållanden i dagligvaruhandeln.

Potatisförpackningar bör vara designade för att skapa en mörk och luftig miljö för bästa hållbarhet (Olin, 2018). Flera intervjuade aktörer menar att potatisens kvalité håller något bättre i papperspåsar än i plast (Sundgren, 2021; Andrae, 2021). Däremot designas idag många påsförpackningar i plast för att visa upp potatisen för konsumenten snarare än för att bevara potatisens kvalité (Gheoldus et al., 2017).

Bergmar (2021) menar dock att plastpåsars UV-skydd och skyddande atmosfär förebygger kvalitéförsämring. Trots UV-beständig plast tror Andersson (2021c) att potatisar i plastpåse har större benägenhet att bli gröna. Sammanfattningsvis finns flera orsaker kopplade till hållbarhetsdatum, förvaring och förpackningar hos grossist och i dagligvaruhandeln; Utgånget bäst före-datum på färsk färdigskuren potatis, inköp efter prognos ej efter beställningar, breda sortiment, korta ledtider.

Utgånget datum på påspotatis, 14 dagars hållbarhetsdatum på påspotatis samt ljus och varm förvaring i dagligvaruhandeln.

Affärsmodeller

Sena avbeställningar och otillbörliga handelsmetoder är ytterligare orsaker som identifierats kunna leda till förluster och avfall eftersom det blir svårt för odlaren att snabbt hitta andra avsättningsmöjligheter ( WRAP, 2012; Lindow et al., 2012; Andrae, 2021). Brist på avtal mellan odlare och aktörer längre fram i livsmedelskedjan nämns också som en orsak (Ektander et al., 2018; Hengsholt et al., 2018) då det kan leda till att för mycket odals eller skördas vis fel tidpunkt. Vidare nämns kampanjer som en orsak då stora inköp av färska varor kan leda till att de hinner bli dåliga (Hengsholt et al., 2018; WRAP, 2012; Andersson, 2021b). Att det är billigt och enkelt att göra sig av med LA menar Hegnsholt et al (2018) är en orsak till LF då det inte finns tillräckliga ekonomiska incitament till att arbeta mer förebyggande, vidare lyfts att företags nyckeltal (KPIer) inte är designade för att systematiskt identifiera och eliminera LA som en orsak till LA (ibid.). Krav på hållbarhetsdagar vid leverans nämns som en orsak som kan leda till LA hos grossister och dagligvaruhandeln (Bildsten, 2021). Att påspotatis skickas för förbränning på vissa orter istället för biogasproduktion beror på att många avfallsbolag inte tar emot förpackade varor. Endast bearbetningsanläggningar i närheten av Stockholm och Göteborg har möjlighet ta emot förpackade varor och separera det organiska avfallet (Bildsten, 2021).

Sammanfattningsvis orsakar otillbörliga handelsmetoder, sena avbeställningar, brist på avtal för odlare, kampanjer, KPIer ej designade för att minska livsmedelsavfall och krav på hållbarhetsdagar vid leverans LF och LA.

Tabell 3. Sammanställning av orsaker till PF, LF och LA längs värdekedjan av potatis. Blå färg indikerar i vilka led orsaken uppstår. PP-primärproduktion, I-industri, G-grossist, D-dagligvaruhandel, RS- Restaurang &

storkök.

Orsaker ^{PP I G D RS} Referens

Väder Andersson, 2021a; Andersson, 2021c; Bergmar,

2021; Sundgren, 2021; Tufvesson Sewall, 2021;

Hartikainen et al., 2016; Göbel et al., 2015

Skadedjur och sjukdomar Andersson, 2021a; Andersson, 2021c; Bergmar,

2021; Sundgren, 2021; Tufvesson Sewall, 2021;

Lindow et al., 2021

Felinställda maskiner Lindow et al., 2021; Andersson, 2021c

Kvaliténormer Andersson, 2021c; Sundgren, 2021; Hartikainen et

al., 2016; Göbel et al., 2015; Shao et al., 2020

Dåliga lagringsförhållanden Bergmar, 2021; Andersson, 2021a; Andersson,

2021c; Sundgren, 2021

Kapacitetsbrist Andersson, 2021b; Sundgren, 2021; Tufvesson

Sewall, 2021; Andersson, 2021e

Utgånget datum på färsk färskskuren potatis Andersson, 2021b

Köper in efter prognos, ej efter beställning Andersson, 2021b

Krav på korta ledtider i avtal Andersson, 2021b

Kampanjer Andersson, 2021b; WRAP, 2012

Breda sortiment Andersson, 2021b; Bildsten, 2021

Utgånget datum på påspotatis Bildsten, 2021

14 dagars hållbarhetsdatum på påspotatis Svensk Potatis, 2015; Gheoldus et al., 2017

Förvaras ljust och varmt Bergmar, 2021; Andersson, 2021c; Andrae, 2021;

Sundgren, 2021; Gheoldus et al., 2017

Krav på hållbarhetsdagar vid leverans Andersson, 2021b; Bildsten, 2021

KPIer ej designade för att minska livsmedelsavfall Hegnsholt et al., 2018

Sena avbeställningar av ordrar Lindow et al., 2021; Andrae, 2021; WRAP, 2012

Otillbörliga handelsmetoder Lindow et al., 2021; Andrae, 2021; Ektander et al., 2018

Brist på avtal för odlare Andrae, 2021; Hegnsholt et al., 2018; Ektander et

al., 2018

Påspotatis skickas till förbränning Bildsten, 2021