Tre fall med fem varför

Fiskbensdiagrammen ger en visuell bild över vilka orsaker som behöver prioriteras, men visar inte nödvändigtvis vilka orsaker som är rotorsaker. För att identifiera rotorsaker användes fem-varför-metoden på tre fall av utvalda hotspot-orsaker: utgånget datum hos grossist, utgånget datum på nötkött samt utgånget datum på påspotatis. Orsakerna valdes i och med att de var kopplade till både nötkött och potatis och var vanligt förekommande under intervju- och litteraturstudien.

Utgånget datum hos grossist

Andersson (2021b) uppgav under intervju att den primära orsaken till att färska livsmedel slängs inom grossistledet är på grund av utgånget hållbarhetsdatum och att de största mängderna inom produktkategorierna nötkött och potatis var nötfärs och färsk färdigskuren potatis. Anledningen till att hållbarhetsdatumet på dessa livsmedel hinner gå ut uppgavs vara att de hade för mycket av livsmedlen på lager (ibid.). Stora lager identifierades även som en hotspot-orsak inom gruppen Logistik och hantering i Figur 17. Anledningen till att grossistledet har för stora lager uppgavs vara på grund av att inköp styrs av prognoser och inte faktiska beställningar, vilket också identifierades som en hotspot inom orsaksgruppen Affärsmodeller i Figur 17. Inköp efter prognos uppgavs vara på grund av korta ledtider mellan grossist och deras kunder vilket är en konkurrensfördel och är således inskrivet i deras avtal (ibid.). Varför det är inskrivet i avtal kunde inte författarna svara på, således är rotorsaken för utgånget datum på nötfärs och färsk färdigskuren potatis identifierad för detta fall, se Figur 18.

Figur 18. Exempel på fem-varför-metoden för fallet utgånget datum hos grossist.

Rotorsaken till att utgånget datum på färska livsmedel såsom nötfärs och färdigskuren potatis kan således härledas till att korta ledtider är inskrivna i avtal mellan grossist och kund. Fallet gäller för problem som uppstår hos grossist men avtalen berör även andra aktörer längs värdekedjan. Nötfärs och färsk färdigskuren potatis uppgavs under intervjuer som exempel på produkter som blir LA på grund av utgånget datum men gäller för fler produkter i grossistledet. Som tidigare nämnts är alla härledda sekundärorsaker i detta fall även identifierade orsaker vilket indikerar att många hotspot-orsaker har en koppling samt att olika hotspot-orsaker kan resultera i samma rotorsak. I fallet utgånget datum hos grossist ställdes fyra varför-frågor för att härleda rotorsaken och endast en rotorsak identifierades.

Utgånget datum på nötkött i dagligvaruhandeln

En hotspot-orsak för nötkött i gruppen Säljstimulering i butik var Utgånget datum. Denna orsak nämndes även ett flertal gånger i intervjuer, framför allt med nötfärs som exempel och valdes därför för vidare analys i arbetet. En anledning till varför datumet passeras är kort hållbarhetstid på nötfärs. Kort hållbarhetstid beror dels på val av förpackningar (Bildsten, 2021), dels på ej nedfrysta produkter (Andersson, 2021b) och dels för att nötkött är känslig för temperatur (Svenskt kött, u.å,a.). Enligt Bildsten (2021) är vakuumförpackning på färs en lösning som ger längre hållbarhetstid. Sådana förpackningar finns i nuläget men säljs inte mycket av i dagsläget, alternativt finns de inte i sortimentet.

En möjlig rotorsak till utgånget datum på nötfärs i dagligvaruhandeln är därav varor som inte vakuumförpackats.

Anledningen till att nötfärs inte är nedfryst uppgavs vara på grund av att det råder osäkerhet kring hur ommärkningen av livsmedlen ska gå till eftersom Livsmedelsverkets riktlinjer för ommärkning upplevs vara besvärliga (Bildsten, 2021; Andersson, 2021b). En rotorsak är således att riktlinjer för ommärkning är besvärliga. Vidare är nötköttsprodukter känsliga för temperatur när det är färskvaror. Kunderna efterfrågar färskvaror men är kanske inte medvetna om hur det bidrar till svinn eller att kvaliteten inte försämras. I själva verket är motsatsen ofta sann då frysta livsmedel ofta kan bevara näringsvärden bättre (Hegnsholt et al., 2018), alltså är rotorsaken okunskap hos konsumenter, se Figur 19 för exemplet.

Figur 19. Exempel på fem-varför-metoden för fallet utgånget datum på nötfärs.

Som synes i figuren erhölls tre olika rotorsaker till problemet Utgånget datum. Vissa sekundärorsaker som härleddes förekom som hotspot-orsaker i fiskbensdiagrammet för nötkött (Figur 16). Det indikerar att olika primärorsaker kan härledas till samma rotorsak. Ej vakuumförpackade varor, besvärliga riktlinjer för ommärkning att frysa produkter som varit färska samt efterfrågan av färska nötköttsprodukter är tre möjliga rotorsaker. Utgånget datum på nötfärs är ett exempel på en orsak som leder till att LA uppstår inom dagligvaruhandeln men rotorsakerna är i andra led av värdekedjan. För att identifiera de tre orsakerna ställdes tre till fyra varför-frågor.

Utgånget datum på påspotatis i dagligvaruhandeln

Den primära orsaken till att påspotatis blir till LA inom dagligvaruhandeln är på grund av utgånget bäst före-datum (Bildsten, 2021) vilket grundar sig i flera orsaker. SMAK-märkningens kvalitetsnormer för höst- och vinterpotatis innebär att bäst före-datummärkningen sätts 14 dagar från förpackningsdag (Svensk Potatis, 2015) och finns för att säkerställa potatisens kvalitet (Andrae, 2021). Potatis mjuknar och börjar gro när den förvaras i värme och utvecklar glykoalkaloider när potatisen utsätts för ljus (Livsmedelsverket, 2020b). Anledningen till att påspotatis förvaras ljust i dagligvaruhandeln är för att den paketeras i genomskinliga plastpåsar, vilket i kombination med förvaring i värme kan ses som rotorsaker till utgånget bäst före-datum på påspotatis. En annan anledning till utgånget bäst före-datum på påspotatis är att den står för länge på hyllorna i dagligvaruhandeln (Andrae, 2021; Bildsten, 2021).

En förklaring till det är att personal köper in för mycket vilket kan bero på att inköp till kategorin Frukt och grönt görs via manuella beställningar istället för autoorder (Bildsten, 2021). Sambanden illustreras i figur 20 nedan.

Figur 20. Exempel på fem-varför-metoden för fallet utgånget datum på påspotatis.