Parternas interaktion i relationen

I en artikel från 1998 belyser Birnberg de olika metoder som parter i en relation kan tänkas använda för att reglera samarbetet. Leverantörsrelationen är beroende av olika variabler och med kombinationen av dessa följer hur styrmodellen i den inbördes relationen kommer att yttra sig. De karaktäristiska faktorerna är grad av beroende, målkongruens, förtroende mellan parterna samt grad av osäkerhet. Nedan följer en kort redogörelse för de fyra faktorerna.

4.4.1. Grad av beroende

Parternas handlingsfrihet i relationen påverkas av hur betydelsefull relationen är för dem. Om en part exempelvis gör en betydande relationsspecifik investering som inte går att dra nytta av i något annat förhållande, blir relationen mer betydelsefull för parten som har gjort investeringen. Det innebär även ett större beroende till den andra parten. Den part som riskerar mer i förhållandet söker försäkra sig mot denna risk i avtalet.127

4.4.2. Målkongruens

Då målkongruens föreligger, strävar båda parterna i förhållandet efter samma mål. Detta innebär att båda parterna drar nytta av ett visst beteende, och de torde därför arbeta i samma riktning. Om målkongruens inte föreligger, finns risk för konflikt mellan parterna. I detta fall krävs någon typ av incitamentsystem som skall få den andra parten att agera på ett sätt som kongruerar med den andra partens mål.128

4.4.3 Förtroende

Förtroendet mellan parterna beror enligt Birnberg framförallt på två olika faktorer. Den ena är viljan hos parterna att se till ömsesidigheten i förhållandet. Den andra faktorn baseras på

126 _{Gadde & Snehota (2000) s. 306 f} 127 _{Birnberg (1998) s. 422}

parternas uppfattning om att motparten kommer att uppföra sig ”rätt”, eftersom denne har mycket att förlora på att svika sin motpart. Senare kan förtroendet även öka genom att parterna helt enkelt lär känna varandra bättre. Ju större tilltro parterna har till varandra, desto mindre blir behovet av formella kontroller. Det är förstås extra viktigt att parterna hyser förtroende för varandra på områden där det är svårt att använda formella kontroller.129

4.4.4. Grad av osäkerhet

Uttrycket osäkerhet är här synonymt med oförutsägbarhet. Ju lättare omvärlden är att förutsäga, desto lättare är det att i förväg specificera vilka handlingar som skall företas inom kontraktet, och att upprätthålla den överenskommelsen. När osäkerheten ökar, ökar även transaktionskostnaderna till följd av att kontrakts- och kontrollprocessen blir mer omfattande.130

4.4.5. Styrmodell i olika situationer

Relationen regleras olika beroende på hur faktorerna som beskrivits ovan interagerar med varandra. Om man antar att relationen är långsiktig och man för tillfället bortser från utvecklingen av förtroende mellan parterna, blir frågan hur osäkerheten och graden av

beroende påverkar parternas försök att lösa samarbetets interaktion. Dessa två faktorer kan

vara antingen höga eller låga, vilket ger oss fyra olika tillstånd.131

Låg osäkerhet och låg grad av beroende

När såväl osäkerheten som graden av beroende är låg, kan relationen kontrolleras med hjälp av kontrakt. Potentiella problem kan förutses och inkluderas i kontraktet mellan parterna. Förhållandet blir än lättare att kontrollera om målkongruens föreligger mellan parterna. När parterna så småningom genom repeterad kontakt övertygas om varandras tillförlitlighet, torde förhållandet återupptas genom nya kontrakt, och bli mer och mer rutin. Förtroende kan slutligen ersätta kontrollmekanismerna, och kontrollkostnaderna blir då betydligt lägre. En

129 _{Birnberg (1998) s. 422} 130 _{Ibid, s. 423}

viss grad av kontroll är dock alltid nödvändig, oavsett hur mycket parterna litar på varandra.132

Låg osäkerhet och hög grad av beroende

Här är osäkerheten låg, men någon av parterna är mer beroende av förhållandet än den andra parten, till exempel genom en relationsspecifik investering. I detta fall krävs någon typ av kontrollmekanism för att skydda den mer beroende parten. Ett alternativ är att skriva kontrakt, vilket dock kan bli svårt på grund av osäkerheten hos den beroende parten. Ett annat alternativ är att motparten försöker demonstrera en motsvarande nivå av beroende. Detta gjorde till exempel Toyota genom att köpa in sig hos en av sina leverantörer. I situationer där motparten har skaffat sig ett artificiellt beroendeförhållande, kan detta dock behöva övervakas av den ursprungliga beroendeparten. För denne gäller det att få tag i så mycket information som möjligt om motparten, för att kunna försäkra sig om att denne inte utnyttjar situationen.133

Hög osäkerhet och låg grad av beroende

Vid höga grader av osäkerhet kompliceras kontrollproblemet. Kontraktlösningen är här mindre användbar. Transaktionskostnaderna ökar och möjligheten för en av parterna att utöva ett opportunistiskt beteende under osäkerhetens täckmantel måste tas i beaktning. I en sådan situation torde en relation av hybridtyp bli aktuell. Detta innebär att parterna ingår ett kontrakt som kan anpassas efter osäkerheten. Parterna kan komma överens om särskilda förhållanden som kan öppna upp kontraktet och anpassa det, trots att det inte är specificerat hur anpassningen skall ske. Även i detta fall bör påpekas graden av förtroende mellan parterna spelar en viktig roll, liksom målkongruensen.134

Hög osäkerhet och hög grad av beroende

Denna situation innebär hög risk för den ena parten och mycket hög risk för den andra parten. Frågan blir då varför parterna skulle vilja inträda in en sådan typ av relation? Svaret på frågan kan vara en potentiellt hög avkastning, behov av att diversifiera risk eller parternas förmåga

132 _{Birnberg (1998) s. 424} 133 _{Birnberg (1998) s. 425} 134 _Ibid

att få till stånd unika resurser på en marknad i utveckling. En trolig lösning på kontrollproblemet i denna situation skulle bli ett joint-venture. Den kritiska aspekten skulle här bli lärandet, vilket skulle kunna fokusera på den omgivande miljön eller teknisk utveckling. Olika behov av kontroll skulle uppstå, beroende på var tyngden på lärandet läggs. För att parterna skall kunna åtnjuta tillräckligt med flexibilitet, föreslår Birnberg att venturerna blir självständiga från sina samarbetande moderföretag. Genom att på detta sätt isolera osäkerheten, kan parterna återgå till de traditionella kontraktsmetoderna, incitamentsystemen och förtroendet parterna emellan, för att lösa kontrollfrågorna.135

5.

Empiri

I detta kapitel redogör vi för det empiriska material som har samlats in. Inledningsvis ger vi en kort beskrivning av Linköpings kommun, då kommunen har utgjort vårt studieobjekt i enkätundersökningen. Sedan följer en sammanställning av informationen vi har samlat in. Kapitlet är indelat efter våra fyra forskningsfrågor. För tydlighetens skull har vi valt att sammanväva informationen från de intervjuer vi har genomfört med resultaten från enkätstudien. Intervjupersonernas svar har i viss utsträckning bearbetats av oss.