För att inkludera perspektivet från de aktörer som Malmö högskola idag samverkar med har intervjuer genomförts med sju personer som representerar samverkanspartners som de tre utvalda verksamheterna har kontakt med. Dessa har fått fingerade namn och deras företagstillhörighet har avidentifierats:
Tre personer som har kontakt med IOTAP:
• Adam, VD på ett på ett mindre mjukvaruföretag.
• Bertil, forskningschef på världsledande bolag för kommunikationsteknik • Cesar, teknisk chef vid ett företag som erbjuder kompletta lösningar av
hård- och mjukvara
Två personer som har kontakt med US:
• David, chefstjänsteman i en större kommun • Erik, chefstjänsteman i en större kommun Två personer som har kontakt med CSS:
• Filip, expert inom en ideell organisation
Externa samverkanspartners om hur samverkan idag bedrivs med Malmö högskola
Positiva erfarenheter av samverkan
De intervjuade personerna från externa partner framhåller en mängd olika positiva erfarenheter från samverkan med Malmö högskola och även andra högskolor.
Adam, chef på ett på ett mindre mjukvaruföretag, framhåller att IOTAP påverkar produktutvecklingen på ett positivt sett. Företaget kan komma att bestämma att sätta igång nya projekt baserat på utvecklingen i IOTAP.
Adam säger också att det finns eldsjälar inom bolaget som är bra på samarbete. Det är bra för företaget att externt säga att man samarbetar med ett lärosäte (akademin). Det är en förutsättning att bolaget har ett intresse.
David, chefstjänsteman i en större kommun ser i första hand ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) som den plattform från vilken de kan hitta olika samarbetspartners med. De är positiva till samarbete med externa aktörer. Kommunen har en egen budget för samverkansprojekt, och de investerar egna pengar i projekten. De är dock även med i olika forskningsprojekt finansierade av exempelvis Vinnova eller i samarbete med Tillväxtverket. De vill gärna se att plattformen ISU utökas. De har också bra samarbete med Malmökommissionen. Cesar, teknisk chef vid ett hård- och mjukvaruföretag, anger som skäl till att samarbeta med Malmö högskola att högskolan har bra forskning och utbildning. De får tillgång till vad som är på gång. Högskolan har bra ingenjörer och samverkan ger tillgång till kunskap och doktorander. De ser först och främst möjligheten till kompetensutveckling av egen personal som ett mål. Resultaten som kommer från själva forskningsprojekten ser de som en bonus.
Cesar framhåller att en fördel i samarbetet med Malmö högskola är att högskolan inte är så stor, då det ger närhet till forskaren. De ser en utvecklingspotential gällande samarbetet med IOTAP.
Gustav, Sverige-chef för en mindre ideell organisation, försöker generellt att samarbeta med högskolor och lärosäten där de har gemensamma ingångar och intressen, de som arbetar med frågor de har gemensamt. Organisationen samarbetar med IMER, dock inte så mycket kring forskning vilket de dock hoppas det blir på sikt. I Göteborg har organisationen haft mycket samarbete, bland annat med pedagogiska institutionen som bistår med volontärer till språkfika samt Entreprenörstudenter från Handelshögskolan som står för yrkesrådgivning.
De har ett projekt med följeforskning i samarbete med Chalmers.
Gustav berättar om konferensen ”Let´s talk integration” som anordnades på Malmö högskola i oktober 2016. Det skedde som ett samarbete mellan den organisation Gustav företräder, Ibn Rushd Studieförbund, Sensus studieförbund och Malmö högskola. Malmö högskola bidrog med lokaler och forskare och det blev enligt Gustavs och organisationens uppfattning en jättebra konferens.
Gustav upplever att kommunikationen mellan akademiker och den ideella organisationen fungerar mycket bra, kanske på grund av att de är intresserade av samma sak.
Gustav berättar att organisationen har mycket kontakter med högskolor och universitet kring studenter eftersom de ideella organisationerna har praktikplatser. Studenterna arbetar oftast en termin som de kan tillgodoräkna sig i utbildningen, ofta stannar de en extra termin för att skriva en uppsats och då är den oftast på något sätt kopplad till organisationens verksamhet. Det här är värdefullt för organisationen eftersom det innebär att studenterna kommer in i deras verksamhet, är ofta bra på att kommunicera digitalt, bra på marknadsföring, och de tillför nya ögon på verksamheten.
Bertil, forskningschef på ett världsledande bolag för kommunikationsteknik, menar att de centrala värden de får ut av samverkan är att de får sitta med i olika nätverk och att de får publicera. Samverkan gör att de tar in forskning i sin verksamhet – de får tillgång till forskningen, var befinner den sig nu? De får också hjälp med att formulera studier, hjälp med att se till att de mäter rätt saker. De kan också få ut saker i tidigare faser, sådant som tar längre tid om de enbart måste göra det inom Bertils företag och det ska stå företagets logotyp på. Ibland kan IOTAP testa att lansera en produkt – utan att företagets logotyp och namn står med – så kan de se vad som funkar och inte funkar på ett snabbt sätt.
Bertil framhåller också närheten till studenter. Samverkan gör att man kan få studenter till exjobb. Oftast föreslår lärosätet en eller två duktiga studenter som är intresserade av ett visst projekt. Det skulle vara väsentligt svårare för företag att sätta upp något eget arrangemang för att närma sig studenterna. Lärosätet hjälper här till med matchning av studenter med specifika projekt. Bertil nämner Arkaden som är ett sätt för studenter att hitta företag att göra sitt exjobb hos. Företaget föreläser också vid lärosäten. De handlar då inte om att informera om vad Bertils företag är, utan det är personer som arbetar inom specifika domäner där företaget är experter som föreläser om vilka olika utmaningar det finns i verkliga livet kring en specifik domän, ofta tekniska domäner.
livet. Bertils företag har mycket kunskap kring användningsområden för den kunskap studenterna och forskarna förvärvar. Samverkan gör också att forskare kan bolla idéer med företagets experter.
Filip, expert inom en ideell organisation, säger att organisationen generellt samverkar mycket genom att föreläsa: på grundutbildning för psykologer och för barnmorskor, dock inte på lärarutbildningar. Det sistnämnda vill de förändra, de tror de har perspektiv och kunskap att tillföra här. Filip menar att det som den ideella organisationen får ut av samverkan framför allt är ökad kunskap. De får en bättre bild av hur forskningsläget ser ut. Den ideella organisationen ser sig som en kunskapsbaserad organisation som vill stå på stadig grund och följer forskningen. Filip menar att akademin kan få en väldigt konkret och praktisk input på forskning etc. Den ideella organisationen har en klinisk del och har tänkt mycket kring sexualitet, och därmed utvecklat en kunskap och expertis som kan vara väldigt användbar. Organisationen kan föra ut kunskap till allmänheten.
De intervjuade personerna från externa partner uppfattar att de forskare de har kontakt med sitter på viktig kunskap och ligger i framkant för utvecklingen i det aktuella fältet, men också att det ger prestige att framhålla samverkan med ett lärosäte. Möjligheten till rekrytering via kontakt med studenter och disputerade forskare framhålls liksom möjligheter till kompetensutveckling av den befintliga personalen. De framhåller det gemensamma intresset i samverkansprojekten, och att Malmö högskola har mycket att vinna på en kontakt med världen utanför akademin och den expertis som samverkanspartners innehar i vissa frågor. Personliga kontakter
Liksom de ovan intervjuade forskarna betonar de externa aktörerna betydelsen av de personliga kontakterna.
Adam, chef på ett på ett mindre mjukvaruföretag menar att det är viktigt med personliga relationer i all samverkan och att man aldrig kommer ifrån det. Det gör samverkan personberoende. Det var en förlust när Jonas slutade på IOTAP. Det är naturligt, men nu har samarbetet fått sig en omstart och man har fått göra ett omtag.
Cesar, teknisk chef vid ett hård- och mjukvaruföretag, berättar att de är med i olika typer av kurser och studentaftnar, och att de på så sätt kommer i kontakt med studenter. De har bra kontakt med professorer som informerar om olika ex-jobb. Kontakten med professorerna är ett resultat av tidigare samarbeten och en anställd har tidigare haft professorn som handledare etc. De har mycket sommarjobb i företaget.
Bertil, forskningschef på världsledande bolag för kommunikationsteknik, säger att de flesta samarbeten sker med Carl-Magnus Olsson på IOTAP – det är hans projekt som legat till grund. Han anses som en väldigt ambitiös och samtidigt lyhörd person, lyhörd för Bertils företags behov. Carl-Magnus har flera personliga egenskaper som Bertils företag tycker om. Samarbetet sker eftersom både Bertils företag och Carl-Magnus arbetar med saker de tycker är relevanta. Carl-Magnus är intresserad av att göra saker de har nytta av, därför fungerar det väldigt bra. Alla de sex underprojekt de har är på något sätt kopplat till Carl-Magnus ”huvudprojekt”. Industridoktorander är en av de saker de samverkar kring. Filip, expert inom en ideell organisation, säger att organisationen vill ha kontakt med forskare för kunskapens skull. Det är slumpartat med vem och mycket bygger på personliga kontakter. Beroendet av de personliga kontakterna nämns i ett annat sammanhang som ett problem av Filip.
Erik, chefstjänsteman i en större kommun säger att det som avgör om de går med i ett visst projekt i hög grad styrs av personliga kontakter styr, samt vilken insats man måste bidra med. Hans organisation vill att samarbetet ska passa in i något som redan är på gång, de har ingen egen utvecklingsverksamhet.
Flera av de externa aktörerna lyfter fram de personliga kontakterna som avgörande för att samverkan ska komma till stånd, och någon benämner det som ofrånkomligt. En annan betonar starkt en enskild forskares personliga egenskaper som centrala för samverkan.
Uppföljning av samverkan
Många av de externa parterna säger att uppföljningen är svag, exempelvis David, chefstjänsteman i en större kommun, upplever att de kan bli bättre på det. De brukar utvärdera kurser. Bertil, forskningschef på världsledande bolag för kommunikationsteknik, säger att de inte har någon direkt uppföljning, den består mest i att Bertils chef ställer frågor. Om det är något som Bertil tycker de ska göra, måste han kunna stå till svars för det. Om de är positiva till ett visst samarbete, så fortsätter han med det.
Cesar, teknisk chef vid ett hård- och mjukvaruföretag berättar att de har Lightningtalks, där information sprids från ingenjör till ingenjör. Detta verkar ”crossfunktionellt”, man delar och planterar kunskap på så sätt.
En form av uppföljning är att publicera artiklar tillsammans utifrån samverkans- projekten. Bertil tycker att det är positivt att publicera artiklar, det är dock inte något de använder som ett mål i sin verksamhet. Tidigare hade de KPI (Key performance indicator) publikationer av papers, det har de inte längre och det
är inte med i uppföljningen. Men de ser det som en fördel om de kan vara med på publikationer, det är positivt för Bertils företag om de kan visa att de kan vara med och publicera och på så sätt samarbeta med akademin.
Filip, expert inom en ideell organisation, exemplifierar med tidigare publikationer där den ideella organisationen gett ut kunskapsmaterial för SO-lärare. I det materialet samarbetade forskare och andra, och det gavs även ut till allmänheten. David från en större kommun säger att de brukar publicera, och ser detta som positivt. De brukar ibland finansiera tryck. De har inga problem med frågor kring immaterialrätt.
Gustav, Sverige-chef för en mindre ideell organisation, betonar andra former av spridning för att ta tillvara den kunskap som kommer från projekten, där de arbetar för att resultaten sprids till andra kommuner än de som varit direkt involverade i projektet. Spridning är en del av projektet och den ideella organisationen vill inte ständigt bygga nya projekt utan de vill att kommuner ska använda den modell de utvecklar.
En form av uppföljning handlar också om när en part väljer att avsluta ett samarbete. Bertil, forskningschefen på kommunikationsteknikbolaget, säger att när de ser att de inte får ut så mycket av samarbetet så ”skjuter vi ut oss själva”, det vill säga avslutar samarbete. Bertil säger att det ofta så sker från akademins sida, att de inte vill ha ett så djupt samarbete, och då blir deras intresse också svagare. Om det däremot är ett intressant projekt, så lägger de ner mer tid i företaget vilket blir en form av in kind finansiering. Bertil betonar att de vill få valuta för pengarna: inte tunga åtaganden. Om de inte får valuta för pengarna – kastar de in handduken.
Erik, chefstjänsteman i en större kommun betonar att en gemensam målbild är viktig. ”What is in it for me”? Det är viktigt att alla har ett tydligt svar på den frågan. Annars är man inte positiv till samarbete.
Många av de externa parterna säger att uppföljningen är svag men betonar att om de inte upplever att de inte får ut något av det så lämnar de samarbetet. Vissa arbetar dock mer systematiskt med att sprida information som de uppfattar som intressant inom organisationen och externt. De är ofta positiva till sampubliceringar men ser det inte som avgörande.
Samverkan med många olika aktörer
Bertil tycker enbart det är positivt att det är flera företag som samarbetar. Även Cesar tycker det är positivt att andra företag är med.
samverka. Han tycker det är bra om det är produktföretag som är med, i stället för konsultföretag. Konsultföretagen använder andras pengar, något som försvårar utvecklingsarbetet. Cesars företag vill se långsiktighet, och det finns en risk med konsultbolag som använder andras pengar i stället för egna.
Gustav från den ideella organisationen betonar att det inte finns så starka drag av konkurrens inom deras område av civilsamhället. De har ett bra samarbete med exempelvis Rädda barnen vilket funkar bra även om de är en mycket större organisation än den organisation Gustav representerar och de två organisationerna förfogar över olika mycket resurser. Trots det har de ett väldigt öppet samarbete. Gustav betonar det som ett viktigt värde att civilsamhället ska kunna samarbeta och då är detta ett bra tillfälle att visa att det fungerar.
Erik, chefstjänsteman i en större kommun, berättar att det ibland uppstår konflikter då vissa gruppsammansättningar är klockrena, medan andra inte fungerar från dag ett. Om det funkar beror på vilken agenda man har och att man har förståelse för varandra. Om man enbart har varit i näringslivet, kan man inte veta hur det fungerar i en annan verksamhet. Personkemi är viktigt.
Intervjuerna med externa samverkanspartners framhålls det som positivt med samarbeten som inkluderar flera olika aktörer, även om det kan vara utmanande att samordna olika intressen och viljor. Ibland finns det skillnader i vilken typ av organisation det handlar om som ställer till det (exemplifierat med konsultbolag jämfört med produktbolag).
Sammanfattning
De intervjuade personerna från externa partner framhåller en mängd positiva erfarenheter från samverkan med Malmö högskola. De framhåller att de forskare de har kontakt med sitter på viktig kunskap och ligger i framkant för utvecklingen i det aktuella fältet, men också att det ger prestige att framhålla samverkan med ett lärosäte. Möjligheten till rekrytering via kontakt med studenter och disputerade forskare framhålls liksom möjligheter till kompetensutveckling av den befintliga personalen. De framhåller det gemensamma intresset i samverkansprojekten, och att Malmö högskola har mycket att vinna på en kontakt med världen utanför akademin och den expertis som samverkanspartners innehar i vissa frågor.
Flera av de externa aktörerna lyfter fram de personliga kontakterna som avgörande för att samverkan ska komma till stånd och framhåller enskild forskares egenskaper som centrala.
Uppföljningen av samverkan framstår som svagt utvecklad och inte särskilt prioriterad hos de externa parterna, utan istället lämnar de samarbetet om de är
missnöjda. Vissa arbetar dock mer systematiskt med att sprida information som de uppfattar som intressant såväl inom organisationen som externt och flera är positiva till sampubliceringar.
Samarbeten som inkluderar flera olika aktörer framhålls som positivt, även om det kan vara utmanande att samordna olika intressen, organisationskulturer eller typer av organisationer. I något fall kan det finnas konkurrensrelationer mellan företagen, men för idéburen sektor betonas att detta sällan är ett problem.
Problem som upplevs av externa samverkanspartners
Olika tidsperspektiv ett problem
Adam, chef på ett på ett mindre mjukvaruföretag, ser en konflikt kring förväntningar på lång och kort sikt, där han menar att inom akademin förstår man sig på långsiktigheten, men ibland vore det bra om man ser på saker mer kortsiktigt, vad man kan åstadkomma på kort sikt. Det kan exempelvis vara att bjuda in Adams företag till seminarier och/eller workshops. Företaget kan i och för sig fråga, men uppskattar om man får frågan oftare att delta i olika evenemang, här skulle högskolan kunna vara mer proaktivt.
David, chefstjänsteman i en större kommun, säger att de är positiva till samarbete med näringslivet, men att det som ibland kan vara negativt är att de vill ha snabba resultat och baserar sina beslut på detta.
Cesar, teknisk chef vid ett hård- och mjukvaruföretag betonar att vid förfrågningar inför samarbeten bör man vara ute i god tid – i alla fall 1 månad förväg. Man kan inte förvänta sig ett positivt svar annars. Ibland blir det också väldigt uppenbart om ett lärosäte vill att de ska gå med för att de ska bidra med pengar.
Gustav, Sverige-chef för en mindre ideell organisation, betonar också att det är viktigt med framförhållning, de vill inte få frågan sent eftersom de behöver tid för att kunna hinna avsätta resurser, tänka igenom vad vinsterna blir etc. Gustav säger att organisationen gärna samarbetar i större projekt: 3-åriga projekt är attraktivt (3 miljoner kr och uppåt). Halvåriga / ettåriga projekt är OK men väldigt kort tid: ofta handlar det om att sätta igång ett nytt projekt. Att hitta pengar till det som de redan gör är väldigt svårt. Även här gäller det att ha framförhållning menar Gustav. Att få input från forskare, och vice versa, hjälper för att formulera ansökan på bästa sätt.
Erik, chefstjänsteman i en större kommun, menar att de får problem om gemensamma projekt innebär en enorm administration. Instruktioner som står
på engelska kan ställa till det för den kommunala förvaltningen. Det finns en enhet med två personer som är stöd i det administrativa arbetet. Det är svårt för dem att hinna med. Vid internutveckling tar det 6 månader, i EU-projekt kan det ta 3 år. Tidsdimensionerna är olika, detta påverkar hur resurser tillsätts. Man ska träffas, återrapportering, etc., det tar mycket tid.
I några samverkansprojekt blir skillnaden i tidsperspektiv ett problem, där akademin ofta arbetar långsamt med projektbidrag etc., men ibland kan ha väldigt bråttom och i sista stund lyfta en fråga om samfinansiering.
Intressekonflikter mellan samverkanspartner och högskola
Gustav, Sverige-chef för en mindre ideell organisation, ser en konflikt i att forskare gärna vill komma åt deltagarnas berättelser, men i deras verksamhet kan det ibland handla om barngrupper vilket är känsligt. Då kan de som jobbar med barnen berätta i stället. Ibland har forskarna inte förståelse för att gruppen är deras trygghet. Följeforskning är då mer sympatisk.
Filip, expert inom en ideell organisation, säger att de som man samverkar med måste dela grundläggande värderingar med organisationen, så det görs alltid en värdering av detta innan man ingår i ett samarbete.
Den kommunala chefen David säger att hans enhet inom kommunen