Kommunikation
• Utveckla ett informationsmaterial som i ett initierande skede underlättar kommunikationen mellan forskaren och den externa parten kring frågor rörande akademisk integritet och forskningsetik.
• Lärosätet bör undersöka möjligheterna att införa ett IT-system som möjliggör uppföljning av forskningssamverkan och sammanställning av uppgifter som kan användas som stöd vid forskningsansökningar.
• Utveckling och uppdatering av webben för att underlätta för externa besökare att hitta rätt forskare vid Malmö universitet att samverka med. • Utveckling av ett informationsmaterial för forskare att använda i sin
första kontakt med potentiella samverkanspartners. Materialet bör vara utformat för att passa näringslivet så väl som offentlig- och idéburen sektor. Materialet bör innehålla frågor och svar relaterade till möjliga sätt att hantera finansiering och avtal, samt illustrativa exempel från tidigare forsknings samverkan och dess resultat. Till materialet bör även en PPT- presentation tas fram som enskilda forskare kan utgå ifrån och anpassa efter sina behov.
Organisation och stödåtgärder
• I större utsträckning nyttja den existerande etikrådgivande och bedömande kommittén vid Malmö universitet i bedömning av samverkansprojekt. • Stärk det juridiska stödet vid lärosätet genom att tillgängliggöra
avtalsjuridisk kompetens.
• Tillsätt centralt placerade kontaktpersoner med uppgift att bygga och underhålla lärosätets relation till olika forskningsfinansiärer (Vinnova, KK-stiftelsen, Vetenskapsrådet etc.).
• Inrätta ett råd centralt eller vid varje fakultet som granskar och ger feedback på forskares ansökan. Rådet bör beså av seniora forskare med erfarenhet av att söka medel för forskningssamverkan, samt av ovan nämnda kontaktpersoner. Om möjligt kan rådet även inkludera externa representanter från respektive forskningsfinansiär och näringsliv, offentlig- och idéburen sektor.
• Utveckla och implementera en Malmö universitetsspecifik modell för strategiska partnerskap. Utgå ifrån redan etablerade partnerskap.
Ledning reglering och styrdokument
• Vice rektor för samverkan och central samverkanskoordinator genomför regelbundet uppsökande verksamhet vid respektive fakultet och diskuterar samverkan med forskar- och lärarkollegiet.
• Samarbeta med övriga lärosäten i framtagandet av en gemensam begreppsförståelse.
• Tydliggör kravet på akademisk integritet, frihet och oberoende i mål- och policy dokument.
• Tillgängliggör centrala medel som forskare på ett inledande och tidigt stadium kan använda för att förutsättningslöst undersöka möjligheten till finansiering av forsknings- och samverkansprojekt, gärna i samråd med extern part. Som motprestation bör forskare, även i de fall där det inte leder vidare till en konkret ansökan eller ett projekt, skriva en rapport om resultatet av undersökningen.
• Lärosätet bör utreda möjligheten och den potentiella vinsten med att bli en KK-miljö.
• Planera och avsätt tid för att ledningen ska kunna delta aktivt i dialogen och mötet med strategiska partners.
• Revidera universitetets anställningsordning och lönekriterier så att man vid rekryterings- och befordringsärenden, samt vid löneförhandlingar, kan ta större hänsyn till samverkanserfarenhet.
• Ledningen bedriver ett aktivt uppsökande påverkansarbete i relation till politiker och myndigheter i syfte att förändra den förda forskningspolitiken och resurstilldelningen för forskningssamverkan i en mer Hum/Sam vänlig inriktning.
Kunskapsutveckling
• Tillsätt en arbetsgrupp som löpande analyserar forskares erfarenheter av integritetsproblem vid samverkan. Samma arbetsgrupp publicerar en årlig rapport på temat ”Akademisk integritet och samverkan” utformad för att också kunna användas som utbildningsmaterial (se även nedan).
• Tillsätt en arbetsgrupp som har till uppgift att löpande och systematiskt analysera resultatet av och feedback på inskickade beviljade och avslagna ansökningar. Arbetsgruppen bör också ha till uppgift att publicera en årlig rapport på temat ”Finansiering av forskningssamverkan” utformad för att också kunna användas som utbildningsmaterial.
• Tillsätt en arbetsgrupp som analyserar externa partners och forskares behov, förutsättningar och förväntningar vad gäller samverkan samt försöker hitta matchningar av intressen. Arbetsgruppen bör också ha till uppgift att publicera en årlig rapport på temat ”externa partners behov och förutsättningar för samverkan med akademin” utformad för att också kunna användas som utbildningsmaterial.
• Kartlägg möjligheterna att söka finansiering för forskningssamverkan med idéburen sektor.
Kompetensutveckling och utbildning
• Utveckla och erbjud en samverkanskurs för forskare och lärare vid Malmö universitet som:
– adresserar innebörden i begreppet samverkan.
– adresserar forskningsetiska dilemman och förslag på lösningar. Kursen avhandlar vidare hur man redan på planeringsstadiet av ett nytt forskningsprojekt kan integrera ett samverkansperspektiv och samtidigt trygga den akademiska integriteten och kvaliteten.
– avhandlar kraven från forskningsfinansiärer. Lämpliga lärare på kursen är ovan nämnda kontaktpersoner och inbjudna representanter från respektive finansiär.
– avhandlar externa partners behov och förutsättningar för samverkan med akademin. Lämpliga lärare på kursen är deltagarna i ovan nämnda arbetsgrupp samt representanter från våra strategiska partners.
– syftar till att stärka forskarna i deras förmåga att följa upp sin samverkan och dokumentera sina samverkansmeriter.
• Utveckla och erbjud en samverkanskurs speciellt riktad till Hum/Sam forskare och lärare vid Malmö universitet som avhandlar frågor kring hur man i finansieringsfrämjande syfte kan påvisa och presentera den samhälls- påverkan den egna forskningen har. Kursen kan med fördel även inkludera alternativa sökstrategier för Hum/Sam forskare intresserade av samverkan med idéburen sektor.
• Erbjuda fakulteter och institutioner kompetensutveckling för att främja samverkan.
Resurser och incitament
• Resurser avsätts centralt för att finansiera föreslagna åtgärder.
• Malmö universitet avsätter centrala medel för medfinansiering av forsk- nings projekt med samverkansinslag där samverkan med idéburen sektor prioriteras.
Referenser
Litteratur
Bengtsson, L. (2013) Utbildningssamverkan – För jobb, innovation och företa- gande. Almega Kommunikation.
Benner, M. och Sörlin, S. (2015) Samverkansuppgiften i ett historiskt och insti- tutionellt perspektiv.
Bjursell, C. (2015) Samverkanszoner- Om forskningsledares syn på samverkan.
ENCELL Rapport 3: 2015.
Bjursell, C., Dobers, P. och Ramsten, A. (2017) Samverkansskicklighet – För per- sonlig och organisatorisk utveckling. Studentlitteratur AB, Lund.
Gustafsson, S och Ramsten , A. (2015) Forskningssamverkan i politik och praktik – En översikt av initiativ och metoder för utvärdering av forskningskvalitet och genomslag, Linköping University Interdisciplinary Studies 19 (2005:19).
Högskoleverket (2001) Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R.
Högskoleverket (2004) Högskolan samverkar. Högskoleverkets rapportserie 2004:
38 R.
Högskoleverket (2008) Högskolan samverkar vidare: Utvecklingen 2004 – 07.
Högskoleverket Rapport 2008:10 R.
Kasperowski, D. och Bragesjö, F. (2011) Bilda och Samverka – om införandet, implementering och förändringen av universitetens tredje uppgift 1977 – 1997.
Göteborgs universitet Rapport Nr 207.
KK-stiftelsen (2008) Varför samverka? EN studie av resultat och effekter av pro- grammet Expertkompetens inom lärosäten och forskningsinstitut.
Mora-Valentin, E.M., Montoro-Sanchez, A. and Guerras-Martin, L.A. (2004) Determining factors in the success of R&D cooperative agreements between firms and research organizations. Research Policy 33 (2004) 17 – 40.
NUTEK (2007) Samverkan i det akademiska vardagslivet – En undersökning av svenska forskare och lärares deltagande i och inställning till samverkan med det omgivande samhället. NUTEK Infonr 060-2007.
Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., och Molnar, S. (2014) Universitets och högskolors samverkanmönster och dess effekter. VINNOVA
ANALYS VA 2014: 09.
Proposition 2016/17:50. Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft.
Rigné, E.M. (2006) Kommuner och universitet- ett resonemangsparti eller kär- leksäktenskap? Om nationell FoU-politik och samverkan kring lokala kunskaps- behov. Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Riksrevisionen (2005) Tillväxt genom samverkan? Högskolan och det omgivande samhället. (Dnr 31-2004-0223).
Stockholms universitet (2017) Samverkan vid Stockholms universitet. Svenskt Näringsliv (2011) Samhällsnytta eller kullerbytta?
Sveriges Ingenjörer (2014) Principer för kvalitet i samverkan.
UniLink (2009) Professionellt samverkansarbete vid universitet och högskolor – ett led i en process mot ökad kvalitet. UniLink 2009: 8.
Östling, J., Bernhardsson, K., Björkman, J. och Olsson, J. (2016) Kunskapens nya rörelser – Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan. Kungl.
Vitterhetsakademin.
Internet
www.intelleqt.se/fia/index_sv.html www.mah.se/css www.mah.se/iotap www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/styrning/Beslutsvagar/ www.mah.se/us www.science.lu.se/for-employees/education-and-research/lucris-research-infor- mation-system www.samsak.mah.sewww.utbyten.se/sv/Program/Program-A---O/Linnaeus-Palme - partner skap/ www.vinnova.se/m/universitet-och-hogskolors-strategiska-samverkan/pro- gram-for-okad-samverkan/