pH-värden samt sulfat- och metallhalter i lakvatten från sulfidjordsupplag

Vid uppläggning av sulfidjord som, vid kontakt med syre, kan oxideras till sur sulfatjord,

vilken sänker pH-värdet i marken och därmed kan urlaka miljöfarliga metaller, är det

viktigt att placeringen av jordarna sker under grundvattenytan och att täckningen av

dem sker med täta ytskikt. I processuppföljningen (se Bilaga 1 och 5.1.3.1

”Sulfidjords-hantering”) ådagalades att nedgrävningen och täckningen av sulfidjordarna inte alltid

skett på önskvärt vis.

65

En järnvägsbyggnation medför generellt stora ingrepp på naturmiljön. När stora ingrepp

görs är det viktigt att ta referensvattenprover för att senare kunna säkerställa att

in-greppen inte orsakar onödiga konsekvenser för naturmiljön. I listan nedan diskuteras

projekt Haparandabanans referensprovtagning samt faktorer som kan påverka

vatten-provtagningens resultat och som bortsetts från i det här examensarbetet.

 Referensprovtagningen av kemiska variabler i lakvatten från sulfidjordsupplag

påbörjades i de flesta fall för sent för att känna till normala halter och kunna

eliminera naturliga årstidsvariationer. Framför allt har provtagningen, enligt

Bilaga 3, varit bristfällig i provtagningspunkterna U11:1 (ytvatten), U11:3

(yt-vatten), U11:5b rör 1 (yt(yt-vatten), U11:5b rör 2 (grund(yt-vatten), U11:5c (yt(yt-vatten),

U11:7 (ytvatten), U11:7 rör 1 (grundvatten), U11:7 rör 2 (grundvatten), U12:2

(ytvatten), U12:8a (ytvatten), U13:2 (grundvatten), U13:3 (grundvatten), U13:10

(grundvatten), U14:1 (grundvatten) och U14:2 (grundvatten).

 Exakt när sulfidjord placerats i respektive upplag har inte tagits reda på under

det här examensarbetet. Om sulfathalten i grundvattnet ökat tydligt har

projektets deponering av sulfidjord antagits orsaka ökningen.

 Grundvattenrören är lokaliserade i utkanterna av sulfidjordsupplagen. Hur rören

är placerade i förhållande till grundvattnets strömningsriktning har inte

ana-lyserats under det här examensarbetet. Det är möjligt att det finns felplacerade

rör, till vilka inget lakvatten från sulfidjordsupplag rinner.

 Möjligheten för metaller att mobilisera sig från upplag till grundvattenrör efter

det att sulfidjordar deponerats har inte analyserats under det här

examens-arbetet.

 Statistiska tester av R

2

-värdena i de diagram som visar korrelationer mellan

sulfat- och olika metallhalter, och som skulle ha kunnat påvisa felaktiga

an-taganden, har inte utförts.

Om sulfidjordarna hade grävts ned bättre och vattenprovtagningen inte visat några

för-höjda halter hade provtagningen eventuellt kunnat avslutas tidigare än vad som kanske

blir fallet. Det är möjligt att den bristfälliga nedgrävningen av sulfidjordarna (som

be-skrevs i avsnitt 5.1.3.5 ”Sulfidjordshantering”) kan leda till ökade utgifter för

vatten-provtagning för projektet eftersom sulfat- och metallhalterna förmodligen kommer

fort-sätta att öka.

Utifrån sulfathaltsdiagrammen konstaterades bland annat följande:

 Sulfathalterna i provtagningspunkt U11:1 (ytvatten), U11:5c (ytvatten), U12:2

(ytvatten), U12 GWR 1 vid väg 723 (grundvatten), U13:4 (ytvatten), U14:6

(grundvatten) har vid flera tillfällen varit höga.

 I flera provtagningspunkter har sulfathalterna ökat över tid. Tydligast är

ökningen i grundvattenrör U12 GWR 1 (väg 723).

 Det är i data från alla provtagningspunkter svårt att urskilja årstidsvariationer.

 Den stora skillnaden i sulfathalt mellan vattenprover tagna uppströms och

nedströms i diket som avvattnar U13:4 tyder på att allt inte står rätt till. De

sky-höga värdena nedströms kan bero på otillfredsställande sulfidjordshantering

eller att diket är draget genom sulfidjord.

66

Med tanke på att referensprovtagningen för det mesta är bristfällig är det svårt att dra

säkra slutsatser om huruvida projektet orsakat förhöjda sulfathalter i järnvägsområdet

eller inte. I ungefär 65 % av provtagningspunkterna är trendlinjen dock positiv.

Sulfathalten i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 har ökat markant sedan slutet av

år 2009, pH-värdet har minskat och korrelationen dem emellan är relativt hög. Det är

mycket troligt att uppläggningen av sulfidjord inte har skett på ett tillfredställande sätt

och att sulfidjord nu ligger ovanför grundvattenytan och orsakar en ökning av sulfat i

grundvattnet. I avsnitt 4.2.3.2 ”Metallhalter” visades och beskrevs samband mellan

grundvattenrörets ökade sulfathalt och vissa metallhalter. De metaller för vilka man kan

se en hög korrelation med sulfat och vars halter har ökat tydligt är kalcium, kalium,

natrium, kisel, magnesium, strontium, barium, kobolt och kadmium och de metaller för

vilka man kan se en låg korrelation med sulfat och/eller vars halter minskat eller varit

konstanta är järn, aluminium, mangan, nickel, zink, koppar, arsenik, krom, molybden och

bly. Med tanke på att sulfathalten i grundvattenröret ökat tydligt, pH-värdet minskat

tydligt och att korrelationen dem emellan är hög samt att diagram över både

korrelationer mellan sulfat- och metallhalter och metallhalter över tid skapats (för att ta

reda på vilka metaller som ökat respektive minskat på grund av projektet), borde

till-förlitligheten i slutsatserna vara hög.

Sammanfattningsvis är det svårt att dra säkra slutsatser om projektets delvis bristfälliga

nedgrävning och täckning av sulfidjordar har orsakat förhöjda sulfathalter i

järnvägs-områdets yt- och grundvatten. I ungefär 65 % av provtagningspunkterna har

sulfat-halten ökat men eftersom provtagningen pågått under en relativt kort tid och prover

bara tas en gång i månaden är det i diagrammen svårt att uppfatta bakgrundshalter och

urskilja naturliga årstidsvariationer. I det utvalda grundvattenröret U12 GWR 1 vid väg

723 har sulfathalten ökat, pH-värdet minskat och korrelationen dem emellan är relativt

hög. Troligtvis har otillräcklig nedgrävning och täckning av sulfidjord orsakat en ökning

av sulfat i grundvattnet. Det har konstaterats att den ökade sulfathalten, som mest

troligt beror på projektets delvis bristfälliga nedgrävning och täckning av sulfidjord, har

lett till urlakning av ungefär hälften av de olika metaller som ingår i projektets

vatten-provtagning och som har analyserats i den här rapporten.

67

5.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING

Projekt Haparandabanan satte i ett tidigt skede upp detaljerade miljömål för projektet

och fyra av dem ingår inom ramen för detta examensarbete. För att målen ska uppnås är

det viktigt att de följs upp under projektets gång.

Liksom i processuppföljningstabellen gjordes bedömningar med tre olika färger. Man

måste komma ihåg att bedömningar är personliga. Om en annan examensarbetare hade

gjort det här examensarbetet hade bedömningarna kanske sett annorlunda ut. Inga

med-vetna personliga värderingar har dock legat till grund för dem. I listan nedan förs

diskussioner om varför bedömningarna av projektets vattenrelaterade miljömål gjordes

som de gjordes.

 Det detaljerade miljömålet ”Undvika vandringshinder för fisk” fick en grön

be-dömning trots att det saknas naturliga bottnar i Skaramyrs- och

Gäddträsk-bäcken. Tillstånden till vattenverksamheterna i Skaramyrs- och Gäddträskbäcken

kom efter miljöprogrammet för detaljprojekteringen av JP11 och JP12 skrevs. Att

bäckarna ska ha naturlika bottnar är inte ett villkor i domarna men beskrivs i

texterna. Det verkar vara så att entreprenörer inte läser hela domar utan bara

villkor och följer ritningar och mängdförteckningar. Det är myndighetens ansvar

att se till att åtagandena i tillståndsansökningarna följs. I det här fallet verkar det

ha skett ett misstag, som enkelt kan åtgärdas.

 Det detaljerade miljömålet ”Undvika skador på fisk och bottenfauna till följd av

grumling och sedimentation” relaterar till process- och effektuppföljningens

avsnitt om grumling. I avsnitt 5.1.4 ”Grumling” och 5.2.1 ”Grumling” fördes bland

annat diskussioner om vad myndigheten kunde ha gjort bättre för att få fler

sedimenteringsanordningar uppförda, orimliga skillnader i turbiditet mellan

uppströms och nedströms järnvägspassagen flytande vatten, årstidsvariationer

och om i vilka vattendrag projektet verkar ha orsakat grumling. Miljömålet fick

en gul bedömning eftersom det i Präntijärvenoja, Väärtioja, Vuononoja,

Sepposenoja, Skaramyrsbäcken, Sangisälven, Naartijoki och Sattaoja vid fler än

ett tillfälle vardera visas en tydlig ökning av grumlande partiklar i vattnet

ned-ströms gentemot uppned-ströms den nya järnvägslänken.

 Det detaljerade miljömålet ”Undvika användning och deponering av miljöfarliga

ämnen” fick en grön bedömning eftersom det inte verkar ha skett några större

läckage av olja eller andra miljöfarliga ämnen. Tyvärr har kemikalier i flera fall

förvarats utan invallning vilket verkar vara ett återkommande problem. En

lösning på det kan vara att planera in mer miljöutbildning för entreprenörer.

 Det detaljerade miljömålet ”Miljöutvärdering av projektet” fick en grön

be-dömning eftersom projektet detaljerade miljömål i och med det här och ett annat

examensarbete följs upp.

68

6 SLUTSATSER

Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda,

byggdes för närmare 100 år sedan och stora delar av järnvägssträckan är i dåligt skick.

För att klara morgondagens ökande transportbehov rustas den befintliga järnvägen

mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny järnväg mellan Kalix och Haparanda.

Projekt Haparandabanan har i järnvägsplaner, tillståndsansökningar om

vatten-verksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall utlovat att

vidta en mängd åtgärder och försiktighetsmått. För att dessa åtaganden inte ska förbises

och eventuellt orsaka negativa effekter på naturmiljön är det angeläget att följa upp

dem.

Det övergripande syftet med det här examensarbetet var att följa upp de av projektets

åtaganden som kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten. Två undersyften var

att ta reda på om järnvägsbyggnationen påverkat närområdets yt- och

grundvatten-kvalitet och att kortfattat och generellt beskriva projektets status vad gäller uppnåelse

av dess vattenrelaterade miljömål.

För att kunna uppfylla examensarbetets olika syften på ett lättöverskådligt sätt delades

uppföljningen in i tre delar; processuppföljning, effektuppföljning och

miljömåls-uppföljning. Den förstnämndaföljer upp de åtgärder och försiktighetsmått som projekt

Haparandabanan åtagit sig att vidta och som kan påverka järnvägsområdets yt- och

grundvattenkvalitet. I den andra nämnda analyserades om och i vissa fall i vilken

ut-sträckning projektet har påverkat järnvägsområdets yt- och grundvattenkvalitet. Och i

den sistnämnda beskrevs kortfattat och generellt projektets status vad gäller uppnåelse

av dess fyra vattenrelaterade miljömål.

I de tre avsnitten nedan listas de tre uppföljningarnas och därmed examensarbetets

slutsatser.

6.1 PROCESSUPPFÖLJNING

Slutsatserna utifrån resuméerna och bedömningarna i processuppföljningstabellen

(Bilaga 1) är följande:

 Val av brokonstruktioner över vattendrag och utformningar av dessa byggdes till

största del enligt järnvägsplanerna.

 Utformningar av passager av våtmarker har till viss del ändrats efter

järnvägs-planernas fastställelser. Underhållsmässigt kan de valda utformningarna vara

mer krävande. Om myndigheten i framtiden är osäker på liknande utformningar

bör den bara skriva att våtmarkernas hydrologiska balanser ska upprätthållas

och inte i text och på bilder illustrera detaljerade utformningar.

 Vad som gäller när det kommer till terrängkörningsdispenser har varit lite oklart

och bör bättre diskuteras i framtiden.

 Alla åtgärder och försiktighetsmått rörande Hamptjärn och Byträsket har

hanterats på tillfredsställande sätt.

69

 Val av täkter till byggnadsmaterial verkar ha gjorts med hänsyn till lokal miljö

samt med strävan att minimera masstransporterna.

 Samordning mellan entreprenader samt sortering och återanvändning av massor

verkar ha skett i stor utsträckning.

 Vegetationstäcket inom järnvägsområdet återanvändes i så stor utsträckning

som möjligt. Tyvärr tog vegetationsmassorna slut snabbt vilket myndigheten

borde ha kunnat räkna ut och angett i järnvägsplanerna.

 Lokalisering av upplag har till stor del följt järnvägsplanernas illustrationer.

 Sulfidjordshanteringen har inte skett på bästa möjliga sätt. En stor andel

sulfid-jord har legat ovanför grundvattenytan och på flera upplag har täckskikten varit

tunna eller till och med obefintliga. Sulfidjordar har inte alltid täckts omedelbart

efter schaktning. Kontroller av lakvatten från sulfidjordsupplag har tagits

regel-bundet men referensprovtagningen var bristfällig vilket lett till att det är svårt att

kunna se och eliminera naturliga årstidsvariationer. Trafikverket bör i

kommande projekt ta gott om referensprover.

 Alla sedimenteringsanordningar som projekterats in i grumlingsförebyggande

syfte har inte uppförts och det har funnits anordningar som varit bristfälligt

ut-förda. Vattenprovtagningen visar att det grumlat i flera av vattendragen.

Myndig-heten bör ge tydligare direktiv när det gäller sedimenteringsanordningar.

 Erosionsskydd i form av bergkross eller naturgrus har lagts på i princip alla

ställen där myndigheten angett att den ska göra det.

 Tidsstyrningen av grumlande arbeten har fungerat bra.

 De tre grundvattenförande sandåsarna som järnvägen passerar bör skyddas

bättre. Myndigheten har i järnvägsplanerna angett att skyddsåtgärder ska vidtas

men inte vidtagit dem.

 Etableringsytor bör i större utsträckning lokaliseras på större avstånd från

vattendrag.

 Kemikaliehanteringen har inte alltid skett på ett sådant sätt att risken för utsläpp

minimerats.

 Faunapassager har till största del utformats enligt järnvägsplaner och

tillstånds-ansökningar till vattenverksamheter. I de fall myndigheten angett att särskilda

passager för småvilt ska utredas vidare i detaljprojekteringen har oftast separata

”torrtrummor” projekterats in.

 Miljöutbildning för Trafikverksanställda hölls för sent i det här projektet.

 Det har ofta förekommit skillnader mellan åtgärder i järnvägsplanernas

plan-beskrivningar och deras miljökonsekvensplan-beskrivningar, vilket bör kontrolleras

bättre i framtiden.

 Planerade utredningar i järnvägsplaner verkar i princip alltid ha genomförts.

Dokumenteringen från dem bör dock bli bättre.

70

6.2 EFFEKTUPPFÖLJNING

Slutsatserna från effektuppföljningsdiagrammen och diskussionen är följande:

 Projektet ser ut att ha orsakat grumling i mer än hälften av vattendragen som den

nya sträckan av Haparandabanan korsar.

 Projektets uppläggning av sulfidjord verkar ha orsakat förhöjda sulfathalter i

några provtagningspunkter. Det är möjligt att projektet orsakat förhöjda halter i

många fler provtagningspunkter men eftersom referensprovtagningen i de flesta

fall varit bristfällig är det omöjligt att dra sådana slutsatser.

 Sulfathalten har i grundvattenrör U12 GWR 1 vid väg 723 ökat tydligt sedan

slutet av år 2009, pH-värdet har minskat och korrelationen dem emellan är

relativt hög. Det finns ett signifikant samband mellan ökade sulfathalter och

minskade pH-värden i grundvattenröret och det verkar finnas samband mellan

ökade sulfathalter och ökade kalcium-, kalium-, natrium-, kisel-, magnesium-,

strontium-, barium-, kobolt- och kadmiumhalter, mestadels på grund av ökad

mineralvittring. Det finns inga signifikanta samband mellan ökade sulfathalter

och järn-, aluminium-, mangan-, nickel-, zink-, koppar-, arsenik-, krom-,

molybden- och blyhalter.

6.3 MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING

Projekt Haparandabanan har enligt järnvägsplanerna ett övergripande och sex

detalj-erade miljömål som ska följas upp fortlöpande. Denna uppsats beskriver kortfattat och

generellt projektets status vad gäller uppnåelse av dess fyra vattenrelaterade miljömål.

Slutsatserna från miljömålsuppföljningen är följande:

 Broar och trummor har utformats så att fiskars vandringsmöjligheter inte

för-sämras. Undantag är Skaramyrs- och Gäddträskbäckens bottnar som utgörs av

betong och saknar naturgrus.

 Kontrollen av att åtgärder och försiktighetsmått i tillståndsansökningar till

vattenverksamheter kommer med i bygghandlingar måste bli bättre.

 I mer än hälften av vattendragen som den nya sträckan av Haparandabanan

korsar har den uppmätta turbiditeten varit högre nedströms än uppströms

järnvägspassagen vid fler än ett tillfälle. Det tyder på att projektet orsakat

grumling i dessa vattendrag.

 En rutin för hantering av överblivet material från rivningar av befintliga

järnvägskonstruktioner har tagits fram. Kemikalier har inte alltid förvarats på

tillfredsställande sätt men det verkar inte ha skett några större läckage.

In document Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna åtaganden, naturmiljöeffekter och miljömål (Page 72-79)