PROCESSUPPFÖLJNING

3 METODER

Syftena med det här examensarbetet var att följa upp projekt Haparandabanans

vatten-anknutna åtaganden, ta reda på om projektet påverkat järnvägsområdets yt- och

grundvattenkvalitet och kortfattat beskriva projektets status vad gäller uppnåelse av

dess vattenrelaterade miljömål. För att kunna uppfylla examensarbetets olika syften på

ett lättöverskådligt sätt delades uppföljningen in i tre delar som benämndes

process-uppföljning, effektuppföljning och miljömålsuppföljning.

3.1 PROCESSUPPFÖLJNING

I processuppföljningen utvärderades själva arbetet med projektets vattenrelaterade

åtaganden. Uppföljningens ändamål var att undersöka i vilken mån de vattenanknutna

åtgärder och intentioner som beslutades under planbeskrivnings-, MKB-, ansöknings-

och anmälningsarbetena kom att fullföljas i praktiken.

3.1.1 Sammanställning av åtaganden

För att dåvarande Banverket skulle få rusta upp den befintliga delen av

Haparanda-banan och bygga den nya krävdes en rad tillstånd. Projektet omfattar 9 järnvägsplaner,

har beviljats 15 tillstånd för vattenverksamhet och innehar 33 godkända anmälningar

om uppläggning av inert avfall.

 Järnvägsplanerna består av en planbeskrivning och en

miljökonsekvens-beskrivning vardera.

 Tillståndsärendena för vattenverksamheter innefattar en

miljökonsekvens-beskrivning och villkor som angetts i Miljödomstolens domar.

 Anmälningsärendena gällande uppläggning av inert avfall med ringa

miljö-påverkan innehåller inte några miljökonsekvensbeskrivningar utan enklare

be-skrivningar av utföranden och berörd kommuns godkännande med eventuella

synpunkter.

I arbetet med att sammanställa alla vattenanknutna åtgärder och försiktighetsmått

användes inledningsvis tre kolumner i ett Excel-blad, en för åtgärder i

järnvägs-planernas planbeskrivningar, en för åtgärder i järnvägsjärnvägs-planernas

miljökonsekvens-beskrivningar och en för åtgärder i tillstånd för vattenverksamhet och

anmälnings-ärenden gällande uppläggning av inert avfall. Kolumnerna slogs ihop och gavs rubriken

”Dåvarande Banverkets juridiskt bundna åtgärder och försiktighetsmått” (se den fjärde

kolumnen i Figur 9).

För att kunna redovisa processuppföljningens resultat på ett enkelt sätt bildades en

tabell med fem kolumner (se Figur 9).

40

Nr Aspekter Källor Dåvarande Banverkets juridiskt bundna

åtgärder och försiktighetsmått ^{Resuméer, förslag till} förbättringar och bedömningar

Figur 9. Processuppföljningstabellen fick fem kolumner. Den första kolumnen anger

radnummer, den andra vilka aspekter som behandlas (t.ex. grumling), den tredje i vilka

dokument åtagandena beskrivits, den fjärde själva åtagandena och den femte innehåller

resuméer, eventuella förslag till förbättringar och bedömningar i de fall de var möjliga

att göra.

Sorteringen av aspekter gjordes inte utifrån järnvägsplanernas kapitelindelningar utan

efter indelningar som bättre överensstämmer med det här examensarbetets syften. En

annan anledning till att järnvägsplanernas kapitelindelningar inte valdes är att

å-tagandena ofta beskrivs i flera olika kapitel. De huvudrubriker som valdes är:

 Utformning av passager av vattendrag

 Hydrologisk balans

 Masshantering

 Grumling

 Föroreningar

 Vandringshinder

 Övrigt miljöarbete

Under rubriken ”Källor” angavs, med hjälp av fyra olika bokstäver, i vilka dokument

åtagandena beskrivits. De fyra bokstäverna är P, M, V och U där;

P = planbeskrivning(ar) i järnvägsplan(er)

M = miljökonsekvensbeskrivning(ar) i järnvägsplan(er)

V = tillstånd till vattenverksamhet

41

3.1.2 Skrivningar av resuméer

3.1.2.1 Granskning av projekt Haparandabanans dokument

För att ta reda på om myndigheten uppfyllt sina vattenanknutna åtaganden eller inte

granskades nedanstående dokument.

 Miljöprogram för detaljprojektering JP11 och JP12

 Miljöprogram för detaljprojektering JP13 och JP14

 Protokoll från detaljprojektering av JP11 och JP12

 Protokoll från detaljprojektering av JP13 och JP14

 Egenkontrollprogram - Haparandabanan

 Rutiner i Haparandabanans miljöledningsprogram

 Entreprenörers projektplaner inklusive miljöplaner och riskanalyser

 Objektspecifika miljökrav

 Tekniska beskrivningar

 Ritningar

 Mängdförteckningar

 Brunnsinventeringar

 Grumlingsinventering

 Minnesanteckningar från miljömöten

 Avvikelser i avvikelsehanteringssystemet Synergi

 MRM:s vattenstatusrapporter

3.1.2.2 Kommunikation med nyckelpersoner

För att ta reda på om myndigheten uppfyllt en stor del av sina vattenanknutna

åtaganden krävdes kontakt med några nyckelpersoner inom projektet. Personlig

kommunikation gav ofta mer verklighetsförankrad information och ibland blev svaren

mer nyanserade än de som kunde läsas sig till i dokument. De personer som svarade på

frågor till resuméer var projekt Haparandabanans projektledare, detaljprojektörer,

miljöhandläggare och byggledare. Några personer intervjuades muntligt och några

svarade på frågor via e-post.

3.1.2.3 Projektmöten

Under hösten 2010 deltog författaren i olika möten för att fånga upp viktiga aspekter till

sitt examensarbete och för att lära sig mer om hur myndigheten och dess projekt

fungerar. Författaren förde anteckningar för att senare kunna följa upp viktiga aspekter

med rätt personer. Möten som författaren deltog i var bland annat måndagsmöten för ny

järnväg, miljöhandläggarmöten, egenkontrollmöten, produktionsmöten, miljömöten och

en projektträff i Kukkolaforsen.

42

3.1.2.4 Dataanalyser

För att fullfölja processuppföljningen användes resultaten i Bilaga 2 ”Grumling i

vatten-drag som korsas av Haparandabanans nya del” (för vidare beskrivning se avsnitt 3.2.1

”Dataanalyser”).

3.1.2.5 Fältbesök

Sex gånger under hösten togs tillfället i akt att följa med norrut för att titta på byggandet

och upprustningen av Haparandabanan. Författaren var med och inventerade grumling,

tog vattenprover, deltog vid en miljörond och en förbesiktning av en markentreprenad,

tittade på broar, trummor, sedimenteringsanläggningar och lärde sig framför allt en hel

del om hur järnvägsbyggnationer går till. Vid dessa tillfällen togs ett hundratal

foto-grafier som utnyttjats under examensarbetets gång.

3.1.2.6 Litteraturstudier

För att verklighetsförankra uppföljningen av projektets vattenrelaterade åtgärder och

försiktighetsmått samlades relevant skriftligt material in under arbetets gång.

Veten-skapliga rapporter inklusive examensarbeten, artiklar i tidningar, läroböcker och

anteckningar från hydrologikurser samt information på svenska myndigheters hemsidor

lästes.

3.1.3 Bedömningar av hur åtaganden hanterats

Syftet med att bedöma hur väl myndigheten hanterat sina vattenanknutna åtaganden är

att myndigheten och övriga läsare på en gång ska kunna urskilja vilka åtgärder och

försiktighetsmått som myndigheten inte lyckats fullt ut med. I vissa fall är det för sent

för att vidta eller komplettera åtgärder men i flera fall går det att, innan projektets

av-slut, rätta till åtgärder som förbisetts eller glömts bort. Bedömningar av hur åtaganden

hanterats inom projektet gjordes utifrån färgerna grönt, gult och rosa. Vad färgerna

innebär visas i Figur 10.

= Godkänt

= Godkänt med anmärkning

= Icke godkänt

Figur 10. De tre färgerna som användes vid bedömningar av hur åtgärder och

försiktighetsmått hanterats inom projektet. Den gröna färgen innebär att åtgärderna

hanterats på ett godkänt sätt, den gula färgen att de hanterats på ett godkänt sätt men

med anmärkning och den rosa färgen att de inte hanterats på ett godkänt sätt.

Om en åtgärd beskrivs i de objektspecifika miljökraven eller den tekniska beskrivningen

har myndigheten, som själv innehar det övergripande ansvaret, även lagt över ansvar på

entreprenören och påvisat att aspekten är viktig vilket gett en bättre bedömning. Om det

finns avvikelser i avvikelsesystemet Synergi som talar för att ett åtagande hanterats

43

otillfredsställande blev bedömningen sämre. Det beror på att även om det är

entreprenören som inte vidtagit en lovad åtgärd eller lovat försiktighetsmått så är det

myndigheten som lovat att vidta åtgärden eller försiktighetsmåttet och som har det

övergripande ansvaret. Här kommer ett exempel: Myndigheten har lovat att kemikalier

som används i projektet ska förvaras inlåsta men eftersom det finns flera avvikelser i

Synergi som talar för att kemikalier inte alltid förvarats inlåsta så blev bedömningen av

hur åtagandet hanterats ”godkänt men med anmärkning” och resumén färgades gul.

3.1.4 Förslagsgivningar till förbättringar

Förslag till förbättringar gavs för det mesta utifrån vad som utlovats i järnvägsplaner,

tillstånd till vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert

av-fall. Om dåvarande Banverket exempelvis åtagit sig att anlägga en

sedimenterings-anordning i ett specifikt dike och inte anlagt den gavs mest troligt ett förslag till

för-bättring om att anlägga en sedimenteringsanordning i det specifika diket. I de fall

då-varande Banverket verkar ha hanterat åtaganden på tillfredsställande sätt gavs inga

förslag till åtgärder.

In document Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna åtaganden, naturmiljöeffekter och miljömål (Page 47-51)