PROJEKT HAPARANDABANANS MILJÖARBETE

Det här avsnittet beskriver projekt Haparandabanans övergripande miljöarbete och

förklarar termer som används i det. Med miljöarbete menas, enligt Trafikverket (2011d,

Internet), ”ett omfattande arbete för att minimera negativa effekter på miljön”. De termer

som förklaras i det här avsnittet används främst i processuppföljningen (Bilaga 1).

2.5.1 Miljöledningssystem

Trafikverket använder sig av ett miljöledningssystem (baserat på ISO 14001) som enligt

Miljöstyrningsrådet (2011, Internet) är ”ett organisatoriskt arbetssättsätt som

under-lättar att rationellt och kostnadseffektivt bedriva sitt miljöarbete. Det bygger på principen

att planera, genomföra, kontrollera och förbättra sitt arbete”.

För att kontrollera och förbättra sitt arbete använder projektet

avvikelsehanterings-systemet Synergi.

2.5.2 Miljöpolicy

Enligt Trafikverket (2010e) ansvarar alla medarbetare på Trafikverket för att i

sam-verkan med samarbetspartners och kunder leda utvecklingen av ett miljömässigt

håll-bart transportsystem genom att:

 ”planera, bygga och förvalta transportsystemet på ett miljöanpassat sätt

 integrera miljöhänsyn i vårt dagliga arbete

 utveckla transportsystemet i enlighet med alla steg i fyrstegsprincipen

 kommunicera hur våra beslut påverkar miljön och de överväganden som gjorts

 uppmärksamma och följa författningar och andra krav

 lära av våra erfarenheter för ständig förbättring”

Fyrstegsprincipen är enligt Trafikverket (2010e) ”ett angreppssätt som innebär att när

ett behov har identifierats väljs i ett första steg åtgärder som kan påverka

transport-behovet och val av transportsätt. I ett andra steg väljs åtgärder som ger effektivare

ut-nyttjande av befintligt transportsystem och fordon. Först om behovet inte går att tillgodose

med åtgärder enligt steg ett och steg två görs i tredje hand begränsade

ombyggnads-åtgärder eller i sista hand nyinvesteringar och större ombyggnadsombyggnads-åtgärder”.

2.5.3 Miljöledningsprogram för projekt Haparandabanan

”Miljöledningsprogram - Haparandabanan” är projektspecifikt och innehåller bland

annat projektets detaljerade miljömål, information om grumling, sulfidjordar och val av

trummor. Dokumentets mål och åtgärder ska följas upp av projektets miljöhandläggare

(Banverket, 2005).

36

2.5.4 Detaljprojektering

I dokumentet ”FU2000 Generella miljökrav – konsulttjänster” ställs miljökrav på

konsulter vid upphandlingar. Modell FU2000 skapades för att säkerställa att alla

upphandlingar uppfyller de grundläggande krav som gäller för offentliga beställare och

att alla upphandlingar sker kostnadseffektivt (Trafikverket, 2010c, Internet). När

Trafik-verket anlitar konsulter måste konsulterna för varje arbete ta fram en miljöplan som

visar hur myndighetens miljökrav ska uppfyllas. Innan ett arbete får påbörjas ska

miljö-planen godkännas av Trafikverket (Trafikverket, 2010d, Internet).

För att underlätta detaljprojekteringen upprättades ”Miljöprogram för

detalj-projektering JP11-12” och ”Miljöprogram för detaljdetalj-projektering JP13-14”. Dokumenten

innehåller järnvägsplanernas inarbetade och planerade åtgärder och övriga kunskaper

som projektet vill föra vidare till detaljprojektörerna. Åtgärderna är sorterade

geo-grafiskt och kortfattat beskrivna. Syftena med de två miljöprogrammen var att tjäna som

checklistor och underlätta för detaljprojektörerna att ta hänsyn till åtgärder som

fast-ställts i järnvägsplanerna (Banverket, 2006).

Projektörer inom Trafikverket ansvarar för att åtgärder, försiktighetsmått och övriga

intentioner i miljökonsekvensbeskrivningar överförs till bygghandlingar och

miljö-handläggare ansvarar för att de överförs till ansökningshandlingar (Trafikverket, 2010d,

Internet).

Till detaljprojekteringen av den nya sträckningen av Haparandabanan anlitades

konsulter från Tyréns AB och Ramböll Sverige AB. Under projekteringen upprättades ett

trettiotal protokoll som i den här uppsatsen benämns ”protokoll från

detalj-projekteringen”. I protokollen tas allt möjligt som har med järnvägsbyggnationen att

göra upp.

2.5.5 Entreprenader

I förfrågningsunderlag till entreprenörer ingår bland annat dokumentet ”FU2000

Generella miljökrav – entreprenader”, tekniska beskrivningar, mängdförteckningar och

ett miljöprogram innehållande objektspecifika miljökrav. Miljöprogram upprättas, enligt

Banverket (2007a), för att systematisera och belysa krav och åtgärder som bör följas

respektive vidtas för att miljösäkra järnvägsbyggnationen. Objektspecifika miljökrav

arbetas fram med hjälp av bland annat ”FU2000 Generella miljökrav – entreprenader”

och järnvägsplanernas miljökonsekvensbeskrivningar. I projekt Haparandabanan har

detaljprojektörer tagit fram objektspecifika miljökrav för alla entreprenader.

Miljö-handläggare har granskat kraven och gett synpunkter på dem innan de bifogats

entreprenadhandlingarna. Entreprenörer som arbetar för Trafikverket måste för varje

uppdrag ta fram en miljöplan som visar hur myndighetens miljökrav ska uppfyllas.

Innan ett arbete får påbörjas ska den godkännas av Trafikverket (Trafikverket, 2010d,

Internet).

37

2.5.7 Egenkontrollprogram

Trafikverket är verksamhetsutövare enligt miljöbalkens 26 kap. 19§ och förordningen

om verksamhetsutövares egenkontroll och ska således bedriva egenkontroll.

”Egenkontrollprogram – Haparandabanan” behandlar den kontroll av recipienter,

grundvattenresurser och sulfidjordsupplag som sker med anledning av byggandet av

den nya sträckan av Haparandabanan. Syftet med egenkontrollprogrammet är att kunna

följa upp statusen i miljöerna före, under och efter byggtiden för att kunna upptäcka

eventuell påverkan och vid behov kunna vidta åtgärder (Trafikverket, 2010g).

I projektets egenkontrollprogram ingår bland annat provtagning av yt- och grundvatten,

vilket sker en gång i månaden utefter den nya sträckan av Haparandabanan. Variabler

som mäts är turbiditet, färg, konduktivitet, pH, alkalinitet, nitrit, CODMn, ammonium,

fosfat, nitrit, fluorid, klorid, sulfat, kalcium, järn, kalium, magnesium, natrium, kisel,

aluminium, arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, mangan,

molybden, nickel, fosfor, bly, strontium, zink, totalhårdhet och svavel. CODMn står för

Chemical Oxygen Demand Manganese och är ett mått på den mängd syre som förbrukas

vid fullständig kemisk nedbrytning av organiska ämnen i vatten. Mangan är

oxidations-medlet. Projekt Haparandabanans vattenprover tas av konsultföretaget Mark Radon

Miljö (MRM) och skickas till laboratoriet Analytica där variablerna (efter filtrering)

mäts. Provsvaren skickas tillbaka till MRM som levererar en vattenstatusrapport till

Trafikverket en gång i månaden.

2.5.8 Miljöutbildning

Miljöarbetet i projektet ska präglas av ”ökad medvetenhet för att få till stånd miljöhänsyn

inom hela organisationen och i hela processen. Medarbetare inom projektledning och

produktion ska utbildas i miljöfrågor” (Banverket, 2007a). Enligt ”Miljöledningsprogram

- Haparandabanan” tillgodoses utbildningskravet för konsulter vid upphandlingar. I en

relativt ny version av ”FU2000 Generella miljökrav – entreprenader” kan man läsa att

”leverantörens ledande befattningsinnehavare i uppdraget ska genomgå eller under de fem

senaste åren ha genomgått en miljöutbildning som minst omfattar tillståndet i miljön,

miljöaspekter och miljöeffekter i anläggningsprojekt samt lagar och andra krav relevanta

för uppdraget” och att övrig personal i uppdraget ska ”informeras om plats- och

projektspecifika miljökrav och miljörisker samt projektets projektplan/miljöplan som

berör deras arbete. Informationen utformas i proportion till uppdragets omfattning och

komplexitet”.

Projekt Haparandabanan har hållit miljöutbildningar för entreprenörer om ungefär fyra

timmar. I december 2010 hölls en intern miljöutbildning inom projektet. Projektet har,

förutom material till miljöutbildningar, också tagit fram övrigt utbildningsmaterial,

bland annat en kemikaliebroschyr, för att öka miljöhänsynen hos entreprenörer.

38

2.5.9 Fältbesök

För att miljösäkra byggarbetet åker miljöhandläggare med flera ut i fält regelbundet. Så

kallade miljöronder utförs och miljöhandläggarna tittar på kemikaliehantering, grumling

m.m. Inför besiktningar har förbesiktningar utförts, där bland annat miljöaspekter tittats

på. Figur 8 visar ett fältbesök i området för den nya sträckan av Haparandabanan.

Figur 8. Fältbesök vid Haparandabanan i samband med en projektträff. På bilden ses

projektmedarbetare stå på järnvägsbron över Sangisälven. En byggledare berättar om

byggandet av projektets ekodukt (som ses i bakgrunden).

In document Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna åtaganden, naturmiljöeffekter och miljömål (Page 43-47)