Planering och styrning 33

I  nuläget  planeras  produktion  av  material  via  den  tryckande  styrningsmetoden  materialbehovs-­‐ planering,   MRP.   Enligt   produktionstekniker   utgår   produktionsplaneringen   från   en   chassiplan   och  i  denna  plan  framgår  de  olika  skrovens  start-­‐  och  slutdatum.  Från  chassiplanen  bryts  sedan   materialbehovet   ner   till   underliggande   strukturnivåer   och   fortsätter   stegvis   ned   till   och   med   råmaterial   och   köpkomponenter   på   den   lägsta   strukturnivån.   Genom   affärssystemet   visas   materialbehovet  för  samtliga  artiklar  och  arbetskort  fördelas  ut  till  verkstaden  vartefter  ett  be-­‐ hov  uppstår.  I  dessa  arbetskort  framgår  vilken  artikel  som  ska  tillverkas  samt  i  vilken  kvantitet   och  när  tillverkningen  ska  starta  och  senast  vara  klar.  Arbetskortet  förs  sedan  vidare  längs  hela   materialflödet   tills   att   den   sista   operationen   på   arbetskortet   är   avslutad.   Efter   varje   avslutad   operation   avrapporteras   operationens   färdigdatum   på   både   arbetskortet   och   i   affärssystemet.   Det  framgår  därmed  inte  hur  länge  den  enskilda  operationen  tog  utan  endast  när  den  blev  klar.     Operatörerna  i  verkstaden  har  även  ett  körschema  i  affärssystemet  där  det  framgår  i  vilken  ord-­‐ ning  som  arbeten  ska  avverkas  i.  Enligt  arbetsledare  1  är  detta  körschema  inte  fryst  utan  kör-­‐ ordningen   kan   komma   att   ändras   om   leveransförmågan   för   en   produkt   är   i   farozonen.   För   att   visa   vilka   arbetsordrar   som   är   brådskande   gulmarkeras   dessa   i   körschemat.   En   annan   metod   som  används  i  samma  syfte  är  rödmarkerade  ritningar.    

Skattade  operations-­‐  och  ställtider  

De  operationstider  som  används  som  underlag  för  skrovtillverkningen  av  CV90-­‐skroven  baseras   på  en  order  som  genomfördes  för  ett  antal  år  sedan.  De  aktuella  skrovens  uppbyggnad  skiljer  sig   från  den  tidigare  ordern  vilket  medfört  att  ytterligare  arbete  har  tillkommit  på  ett  antal  arbets-­‐ stationer.  Beredare,  produktionstekniker  och  arbetsledningen  vid  avdelningen  har  tillsammans   uppskattat  operationstiden  för  de  nya  arbetsmomenten.  På  den  översta  nivån  för  skrovtillverk-­‐ ningen  uppskattas  det  ha  tillkommit  fem  dagars  arbete  vid  en  specifik  station.  Uppskattningen   har  därmed  adderats  i  beredningen  vilket  medför  att  den  planerade  ledtiden  är  fem  dagar  längre   för  de  nya  skroven  jämfört  med  den  tidigare  ordern.  Arbetsgången  för  tidsberedning  genomsy-­‐ rar  hela  avdelningen  och  tidsvariationen  är  hög  då  tiden  för  operationer  benämns  i  antal  dagar   eller  timmar.  Beredare  delar  upp  den  totala  tillverkningstiden  vid  respektive  station  i  ställ-­‐  och   operationstider.   Vid   intervju   med   beredare   1   framkom   det   att   han   prioriterade   att   den   totala   tillverkningstiden  skulle  bli  korrekt  och  att  fördelningen  mellan  operations-­‐  och  ställtid  i  verk-­‐ ligheten  kunde  variera.  I  beredningen  används  en  standardiserad  ställtid  för  samtliga  svetsstat-­‐ ioner,  en  tid  som  varierar  mellan  12  och  18  minuter.  I  intervju  med  operatörer  vid  såväl  manu-­‐ ella  som  automatiserade  svetsstationer  påstod  de  att  den  verkliga  ställtiden  ofta  uppgår  till  ett   antal   timmar.   Operatörernas   uppskattade   ställtid   redovisas   inte   i   något   system   eftersom   även   dessa  fokuserar  mer  på  att  den  totala  tillverkningstiden  ska  bli  korrekt  än  att  särskilja  på  vilken   tid  som  är  ställtid  och  vilken  som  är  operationstid.    

Figur  12  Planerad  ledtid,  skrovtillverkning  CV90  

Figur   12   visar   den   planerade   ledtiden   för   ett   CV90-­‐skrov   och   hur   de   olika   cykeltiderna   för   de   enskilda  operationerna  varierar  beroende  på  vilken  planeringsmetod  som  tillämpas.  Exempelvis   uppskattar   arbetsledningen   att   den   inledande   färdigsvetsningen   på   station   fem   ska   starta   tre   dagar  tidigare  än  vad  som  planeras  i  affärssystemet.    

Tidsstudier  

För  att  undersöka  hur  väl  de  skattade  operationstiderna  överensstämmer  med  den  verkliga  ti-­‐ den  genomförs  vanligen  en  omfattande  tidsstudie  efter  att  ett  antal  skrov  har  tillverkats.  De  stu-­‐ derade  tiderna  används  därefter  som  underlag  för  resterande  serietillverkning.  Tidigare  tidsstu-­‐ dier   har   genomförts   av   enskilda   tjänstemän   som   studerat   tillverkningen   stationsvis.   Vid   inter-­‐ vjuer   med   operatörer   beskriver   de   att   dagarna   då   tidsstudien   genomförs   är   extremt   psykiskt   påfrestande  och  att  de  har  problem  att  genomföra  sitt  arbete  på  samma  sätt  som  under  normala   förhållanden.  Även  arbetsledare  2  påpekar  att  resultatet  från  tidsstudien  ofta  blir  missvisande   eftersom  arbetet  under  tidsstudien  avviker  från  normal  produktion.    

Affärssystem Häftning Robotsvets OFP Färdigsvets OFP Jus Färdigsvets Kont

Arbetsledning Häftning RobotsvetsOFP Färdigsvets OFP Jus Färdigsvets Kont

Produktionsteknik Häftning Robotsvets OFP Färdigsvets OFP Jus Färdigsvets Kont

T O T F M T O Planering M T O T F M T O T F M T O T F M T O T F M

Säkerhetstider  

Samtliga  artiklar  för  skroven  till  CV90  respektive  BvS10  planeras  i  nuläget  med  en  viss  säker-­‐ hetstid  som  affärssystemet  använder  för  att  gardera  sig  mot  osäkerheter  av  alla  dess  slag.  Mer-­‐ parten  av  de  interna  artiklarna  dimensioneras  med  fem  dagars  säkerhetstid  medan  för  de  artik-­‐ lar  som  ska  bearbetas  hos  en  underleverantör  normalt  har  en  säkerhetstid  på  åtta  till  dagar  då   dessa   artiklar   har   längre   ledtider.   Dimensioneringen   av   säkerhetstider   utförs   av   produktions-­‐ planerare  på  avdelningen  och  görs  genom  erfarenhetsmässiga  bedömningar.  Produktionsplane-­‐ rare  1  menar  att  man  tar  hänsyn  till  hur  tillverkningstiden  brukar  variera  för  den  specifika  arti-­‐ keln  samt  artikelns  ledtid.    De  bedömda  säkerhetstiderna  måste  manuellt  registreras  i  affärssy-­‐ stemets  artikelregister.      

Standardiserade  kötider  

Vid  produktionsplanering  av  artiklarna  används  en  standardiserad  kötid  för  specifika  stationer,   vilket   innebär   att   samtliga   artiklar   som   bearbetas   på   en   station   får   samma   kötid.   Denna   stan-­‐ dardkötid   är   statisk,   dvs.   den   varieras   inte   beroende   på   aktuell   beläggning   i   stationen.   Enligt   produktionstekniker  1  har  avdelningen  tillämpat  standardkötider  på  de  stationer  som  hanterar   många  varierande  artiklar.  Utifrån  standardkötiden,  säkerhetstiden  och  de  operations-­‐  och  ställ-­‐ tider  som  finns  inlagda  i  systemet  beräknas  en  planerad  ledtid  för  den  specifika  artikeln.  Huvud-­‐ delen  av  de  standardkötider  som  används  i  nuläget  har  överförts  direkt  från  det  gamla  affärssy-­‐ stemet.    

Partiformning  

Partiformning   för   internt   tillverkade   produkter   bestäms   vid   berednings-­‐   och   planeringsavdel-­‐ ningen  och  storleken  för  externa  produkter  fastställs  av  operativt  inköp.    Avdelningen  använder   i   nuläget   inte   någon   form   av   partiformningsmetod,   utan   bestämmer   storleken   utifrån   tidigare   erfarenheter  om  vad  som  anses  vara  en  lämplig  batchstorlek.  Avdelningen  anser  att  en  viktig  del   är  att  minska  ställtidens  inverkan  så  långt  som  det  går  vilket  leder  till  att  man  ofta  tillverkar  ar-­‐ tiklar  i  större  kvantiteter  än  vad  det  omedelbara  behovet  är.  Vanligtvis  tillverkas  det  underlig-­‐ gande  materialet  för  skroven  till  CV90  respektive  BvS10  i  batcher  om  två  till  fyra  stycken  artik-­‐ lar  per  batch,  enligt  produktionstekniker  2.  I  vissa  fall  kasseras  artiklar  på  grund  av  att  man  inte   balanserat  behovet  av  material  mot  tillgång  på  material  i  flödet.  I  och  med  att  produkterna  till-­‐ verkas  helt  mot  kundorder  finns  det  därför  kanske  inte  längre  något  behov  av  den  specifika  arti-­‐ keln  och  kasseras  därefter.    

Stopptidsuppföljning  

I   nuläget   används   inget   system   för   att   mäta   och   analysera   hur   effektivt   produktionssystemet   utnyttjas.  Underhållschef  1  menar  att  det  finns  framtida  planer  för  att  implementera  OEE  (Ove-­‐ rall  Equipment  Effectiveness)  vid  vissa  maskiner,  som  är  ett  nyckeltal  för  att  mäta  produktions-­‐ effektivitet.   Problemet   ligger   hos   operatörerna   som   hänvisar   till   att   de   känner   sig   övervakade   om  kontinuerlig  statistik  över  deras  maskiner  redovisas,  vilket  har  lett  till  att  implementeringen   har  fördröjts.  Genom  att  ingen  uppföljning  genomförs  i  nuläget  blir  det  svårt  att  planera  ut  vil-­‐ ken  kapacitet  som  krävs  vid  stationerna.  Därför  garderar  avdelningen  sig  med  att  överbemanna   stationer  för  att  undvika  kapacitetsbrist  och  förseningar  av  artiklarna.