Planeringens innehåll

På frågan om vad som ligger till grund för planeringsarbetet svarar alla informanter att de i någon form låter kursplanen genomsyra verksamheten. Tre uttrycker att de ser det som en självklarhet att det är kursplanen som först och främst styr planeringsarbetet. Exempelvis säger Carolin:

det är naturligtvis läroplanen, där måste man ju utgå ifrån […] står det i kursplanen måste jag gå igenom det […] läroplanen är inte alltid så tydlig i det man behöver göra, så grunden till det jag gör är att försöka uppfylla kursplanen.

Anna säger att hon ”baserar såklart undervisningen på att eleverna kan jobba mot det som står i styrdokumenten, såklart…”. Hon menar vidare att om hon inte utgår från kursplanens alla moment skulle hon känna att hon inte gjorde sitt jobb. David använder inte så starka ord kring användningen av styrdokument, men säger sig ha ett utgångsläge i målen och betonar att vikten i hans planeringsarbete ligger i att hans elever ska nå så högt som möjligt: ”Jag vill ju att dom ska nå så högt som möjligt i målen ju, jag försöker trigga dom att nå de högre kunskapskraven som det heter nu istället”.

Alla lärarna i undersökningen uttrycker att de utöver kursplanen låter annat influera deras planeringsarbete. Främst är det lärarens egna intressen som influerar arbetsformen. Berit säger att det förutom styrdokumenten är:

rätt mycket […] eget intresse, mitt intresse där jag kan. Kan jag något om något så är det också det som styr in.

Hon beskriver att hon gärna baserar uppgifter på det hon känner sig bekväm med, har särskild kunskap i eller tycker om. Hon nämner exempelvis att hon tycker om att arbeta med konsthistoria och kända konstnärer som Picasso och Miró – konstnärer hon själv känner till. David som även arbetar som lärare i spanska beskriver vidare hur egna intressen sprungna ur spanskämnet också påverkar lektionsplaneringen ”jag tar mina egna favoriter så att säga, ett urval”. På samma fråga svarade Anna: ”Det är klart. Det är klart det gör, för jag måste själv tycka uppgifterna är roliga. Det skulle vara konstigt att säga att det inte gör det”. Hon påpekar dock att ”det har också varit på andra hållet, konsthistoria tycker jag är ’dötråkigt’ men då får jag bita ihop och... Okej nu kör vi det här”.

Vidare nämner många av lärarna i undersökningen att elevernas intressen också måste få påverka innehållet på lektionerna. Anna säger att hon även vill ta till vara på elevernas egna intressen för:

att försöka täcka in ett så stort bildområde som möjligt, att inte fastna i att det bara skall handla om konst […] vi lever i ett visuellt samhälle och det vore märkligt om det vi gör, att det inte finns något som berör någon, hur bildointresserad man än är. Och det är därför det är viktigt med olika angreppssätt […] Ibland har man en klass som är väldigt intresserad av graffiti, då kan man ju använda det, fast det är samma uppgift som en annan klass fast det är ett annat tema.

Erika tycker det är viktigt att se till vad som är kul för eleverna. Hon säger sig ibland anpassa lektionsinnehållet, delvis i förhållande till kursplanen, men att hon försöker

[…] se till vad som är kul för eleverna […] Alltså, på ett sätt tycker jag att det här med teknikerna, som det står klart och tydligt att de ska få testa på det. Det kör vi ju såklart också. Men jag tycker att fokus inte riktigt ligger där… Inte för min del… Och sen tycker jag att det ska vara roligt också!

5.1.1 Analys: Planeringens innehåll

Intervjuerna har resulterat i att det har utkristalliserat sig tre huvudsakliga innehållsområden gällande planeringsarbete. Informanterna uttrycker att det först och främst är styrdokumenten som ligger till grund. Utöver styrdokumenten nämner lärarna sina egna intressen och slutligen elevernas intresseområden som viktiga influenser. Dessa tre betydelsefulla områden nämner även Casservik (2005) i sin studie kring lärares planering. Casservik berör även andra ledande faktorer som skolans ledning, utbildning och tradition – faktorer vi kommer behandla i senare avsnitt.

Styrdokumenten

Att styrdokumenten har en stor inverkan på planeringsarbetet kan förklaras utifrån en huvudsaklig faktor. Läraren har, som vi tidigare nämnt, till uppgift att uppfylla andras avsikter, där avsikter i detta fall likställs med skolans olika styrdokument (Längsjö 1996). Detta tar sig uttryck i många av de intervjuade lärarnas syn på kursplanen som en självklar del i planeringsarbetet och lusten att uppfylla kursplanens olika mål. Ingen av lärarna ifrågasätter uppdraget vilket blir tydligt i Annas känsla kring att om hon inte utgår från kursplanen skulle hon känna att hon inte gjorde sitt jobb. Detta resultat går också i linje med den studie Stukát (1998) refererar till och som gjordes kring slöjdlärares planeringsarbete och som visade att i stort sett alla lärare såg läroplanen som ett viktigt underlag i planeringsarbetet. Stukát pekar dock på andra studier kring planeringens styrning som visar att läroplanen har en mindre roll till förmån för läroboken. Detta förklarar Stukát med att läroböcker inte har någon betydande roll i

praktiska, estetiska och kommunikativa ämnen. Något vi även finner grund för i Casserviks (2005) studie av historielärare och vad som ligger till grund för deras lektionsplanering. Undersökningen visade att ungefär hälften av lärarna använder kursplanen i hög grad eller alltid i sitt planeringsarbete och som andra betydande influenser nämns läroböcker som en stark faktor. I likhet med de andra informanterna har David kursplanen som huvudsaklig referens i planeringsarbetet, men är mer tydlig med att det är just elevernas måluppfyllelse som är viktigast. Detta går i linje med den

linjära planeringsmodellen som utgår från just måluppfyllelse och vars syfte är att

effektivisera undervisningen för att nå de högre kunskapskraven (Stukát 1998). Att effektivisera undervisningen kan ses som problematiskt eftersom läraren riskerar att ta den snabbaste vägen till måluppfyllelse vilket i sin tur kan resultera i att essentiella delar i undervisningen blir åsidosatta. Dessa menar Längsjö (1996) kan exempelvis vara elevernas förmåga att se sammanhang och dra slutsatser. Tankegången kan även liknas vid resonemanget Aspelin (2003) för och som utgår från Deweys (1995) tankar kring ”den nya” och ”den gamla” pedagogiken där ”den gamla pedagogiken” har fokus på betydelsen av läroplanens ämnesinnehåll snarare än på barnets egna erfarenheter.

Lärarens egna intressen

Lärarna i vår undersökning beskriver hur deras undervisning influeras av deras egna intressen. Intressen som grundas i vad lärarna själva tycker om och anser sig vara bra på att göra. Detta blir tydligt i Berits uttalande där hon beskriver hur hennes kunskaper kring ganska specifika områden inom konstvärlden formar hennes val av ämnesstoff. Anna betonar även hon de egna intressena och vikten av att hon själv vill känna lust kring uppgifterna hon ger eleverna. I likhet med lärarnas uttalanden pekar Annerstedt (2001) på vikten av att läraren har kunskaper om läro- och kursplanen, men Annerstedt lyfter även fram studier som visar att lärare planerar aktiviteter som de själva anser har undervisningsvärde. I intervjun pekar dock Anna på en motsatt infallsvinkel som handlar om att man som lärare inte bara kan behandla ämnen som man själv anser är lustfyllda, att läraren ibland får bortse från det egna intresset och ”bita ihop”.

Elevernas intresseområden

Alla lärarna i undersökningen lägger vikt vid att de tycker det är betydelsefullt att eleverna finner lektionerna roliga. Något de tycker sig kunna uppnå genom att anpassa innehållet och få det att överensstämma med elevernas intresseområden. Erika berättar att hennes planeringsfokus på detta sätt är influerat av elevernas åsikter och beskriver hur hon, i viss mån, tonar ned vissa av kursplanens delar i förmån för andra. Anna beskriver hur hon ibland låter olika klasser beröra samma moment utifrån olika infallsvinklar – beroende på den enskilda klassens önskan. Dessa företeelser kan delvis sättas i relation till gällande kursplaner som säger att man skall utgå/ta hänsyn till varje enskild elevs behov och tänkande (Lpo94, Lgr11). Men ett samband kan också dras till den Teacher thinking-forskningsbaserade icke linjära planeringsmodellen där läraren i motsats till den linjära planeringsmodellen utgår från eleven, eller individen. Och även Deweys (1995) tankar kring ”den nya pedagogiken” där fokus för elevens inlärning ligger vid individens egen utveckling och mognad (Aspelin, 2003).