Ytterligare resonemang

Vår undersökning och dess resultat har väckt många tankar kring vår egen framtida roll som bildlärare - både rörande planeringens form och funktion och rörande bildämnets tradition. Nedan följer ett antal synpunkter som kan ses som intressanta att

lyfta på ett lokalt plan, men även i ett större sammanhang som kan inkludera diskussioner kring organisation, styrdokumentens utformning och innehåll samt fortsatt fördjupad forskning.

Vi tror att en viss tydlighet i regleringen av planeringstiden skulle kunna medföra positiva konsekvenser. Schemalagd planeringstid kanske skulle skapa en tydlighet och medföra att kursplanens alla delar behandlas på ett jämbördigt sätt. Läraren skulle kanske lättare kunna hävda att det är just planering som ska göras på den utsatta tiden, inte andra saker som ligger utanför själva ämnesinnehållet.

Ledningens syn på ämnet verkar göra skillnad. Bildläraren måste kommunicera med ledningen och göra ämnet ”viktigt”. På så sätt kan ämnets status på skolan höjas och därmed kanske elevernas engagemang. Även ledningens engagemang i lärarens arbete och situation verkar göra skillnad och skapa en tydlighet kring vad bildämnet är och har för syfte

Mer forskning kring bildämnet kanske kan medföra att gamla uttjänta traditioner upphör att påverka undervisningen. Vi upplever att ganska lite modern forskning har gjorts kring bildämnets utformning. Mycket fokus har lagt kring elevernas bildskapande och bildbehandling. Kanske hade ämnet gynnats av en modernare kartläggning och granskning kring vad som ligger till grund för det som är inkluderat i ämnet.

Börja behandla ämnet i tidigare åldrar. Då tänker vi framförallt på bildkommunikation, samtal kring bilders påverkan och konsekvenser. För att göra eleverna medvetna i ett tidigt stadium och på så sätt ha större möjligheter att driva en mer utmanande, grundad undervisning.

6.3 Kritik

Följande tankar är riktade mot vår egen arbetsprocess och behandlar sådant vi i efterhand kan se som svagheter och som vi hade kunnat fördjupa oss ytterligare i.

Kanske hade en djupare genomgång av arbetslagens påverkan av det enskilda och gemensamma planeringsarbetet kunnat tydliggöra på vilket sätt andra ämnen integrerar med eller gör intryck på bildämnet.

Dessutom hade arbetet kanske kunnat gynnas av en djupare genomgång av bildämnets syfte i förhållande till synen på skapande som något gott i sig självt.

Vår undersökning pekar på att lärarna i densamma verkar ha en uppfattning om bildämnets tekniska inriktning som något traditionellt och ställer detta faktum i kontrast till sin egen undervisning. Kritik kan riktas mot att vi inte grävt djupare kring dessa tendenser och på så sätt tagit reda på innebörden av lärarens syn på sin egen roll i förhållande till andra.

7. Referenslista

Annerstedt, Claes, Petersen, Birger, Rönholt, Helle (2001). Idrottsundervisning –

Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.

Aspelin, Jonas (2003). Zlatan, Caligula och ordningen i skolan – En interaktionistisk

analys. Lund: Studentlitteratur.

Aulin-Gråhamn, Lena (2004). Estetiska traditioner i skolan. Skolan och den radikala

estetiken. Lund: Studentlitteratur.

Brante, Göran (2008). Lärare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll. Malmö: Malmö Högskola, LUT.

Carlberg, A, Johansson, M, Lundqvist, B.O. (1994) Slöjdprocessen – Om arbetsformer

och kunskap. Skolverket (Rap. 58) Stockholm: Liber

Casservik, Margareta (2005). Vad styr? – Om lärares planering av historieundervisning. Historiedidaktiska perspektiv. Larsson, Hans Albin (red.). Jönköping: Jönköping Universitet.

Dewey, John (1998). Experience and Education: The 60th Anniversary Edition. Indianapolis: Kappa Delta Pi. (Original publicerat 1938)

Dewey, John (1995). Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter. Stockholm: Natur och kultur.

Fransson, Göran, Morberg, Åsa (2001). De Första Ljuva Åren - lärares första tid i

yrket. Lund: Studentlitteratur.

Frost, Ulla (1988). Förlagor och teckningsläror: ett bidrag till den svenska

teckningsundervisningens historia särskilt avseende 1800-talet. Stockholm:

Stockholms Universitet, Institutionen för konstvetenskap.

Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Isberg, Leif (1996). Lärarrollen i förändring. Lund: Studentlitteratur

Jönsson, Lena (2010). Elevers bilder av skolan - Vad elever berättar om och hur

lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar skolan om utifrån elevers bilder.

Malmö: Malmö Högskola, LUT.

Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kveli, Anne-Marie (1994). Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur.

Åsén, Gunnar (1992) Från linearritning till bild. Tidsbilder: Perspektiv på skola och

bildskapande under 150 år. Red. Kühlhorn, Britt-Marie. Stockholm:

Utbildningsradion.

Lind, Ulla & Åsén, Gunnar (red.) (1999). En annan skola. Skolverket. Stockholm: HLS förlag.

Linde, Göran (2006). Det ska ni veta! - En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.

Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). SKOLFS 2010:37. Stockholm: Fritzes.

Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet (2006). SKOLFS 1994,1. Stockholm: Fritzes.

Längsjö, Eva (1996). Om forskning kring lärares kunskap och lärares lärande. Vägar

till lärares lärande. Runesson, Ulla (red.). Lund: Studentlitteratur

Mannheim, Karl (1999). Diagnosis of our time: wartime essays of a sociologist. London: Routledge. (Original publicerat 1936)

Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla – estetiska ämnen

och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling.

Pettersson, Sten, Åsén, Gunnar (1989). Bildundervisningen och det pedagogiska

rummet traditioner, föreställningar och undervisningsprocess inom skolämnet teckning/bild i grundskolan. Stockholm: Stockholm Universitet

SFS 2010:800 (2010). Skollag. Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – Sammanfattande

huvudrapport (NU- 03). Stockholm.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, Staffan (1998). Lärares planering – under och efter utbildningen. Göteborg: ACTA.

U08:192 (2008). Bild – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.

E-referenser:

Björklund, Jan (2008). Sverige fortsätter sjunka i skolresultat. Hämtat från:

http://www.folkpartiet.se/Jan-Bjorklund/Nyhetsbrev_old/Sverige-fortsatter-sjunka-

i-skolresultat/. 080911

Lärarnas Tidning (2011). Avtalad planeringstid – En utopi? Hämtat från:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/11/04/avtalad-planeringstid-

utopi. 270911

HÖK 10 Bilaga M (2010) Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds

Samverkansråd. Hämtat från:

http://www.lr.se/download/18.4befb88b12a76c3ea0280005125/Samlat+avtalsdoku

8. Bilagor

8.2 Bilaga 2

Skollagen, vars syfte är att reglera vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och

vårdnadshavare har, men också att kommunicera vilka krav som ställs på skolans huvudman (kommunerna), säger i kapitel 4, § 3: Varje huvudman inom skolväsendet

ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (SFS 2010:800). Vidare säger skollagen i kapitel 4, § 4: Sådan planering, uppföljning och utveckling som anges i § 3 ska genomföras ska även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever[…]

I Skolförordningen som vilar i stort på samma innehåll som skollagen fast med direkta angivelser rörande exempelvis undervisningstid och betyg finns det inget konkret som berör planering. Det som närmast rör strukturen av undervisningen finns i kapitel 5, § 2: Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och

aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen (SFS 2011:185).

8.4 Bilaga 4

Intervjufrågor  –  En  studie  av  bildundervisningens  planering   Tim&Charlie  

• Vad  styr,  organisatoriskt,  ditt  planeringsarbete?   Hur  lägger  du  tidsmässigt  upp  det?  

• Vad  ligger  till  grund  för  planeringen  av  din  bildundervisning?   På  vilket  sätt?  Vad  mer?  (Styrdokument  kontra  annat)    

• Vad  är  viktigast  för  eleverna  att  lära  sig  inom  bildämnet?    

• Vad  är  bildämnets  syfte,  anser  du?  

Låter  du  din  syn  på  syftet  påverka  ditt  planeringsarbete?    

• Har  din  egen  skolgång,  och  då  främst  bildundervisningen,  påverkat  din  syn  på   bildämnet  och  den  undervisning  du  själv  bedriver?  

8.5 Bilaga 5

Utifrån den respons vi fick in från vårt enkätutskick vill vi här redogöra för några av de svar som bildlärarna lämnade. De svar vi valt att redovisa gör vi utifrån hur intressanta de är i relation till vårt syfte, problemställning och för den kommande resultatpresentationen av intervjuerna. Som vi även nämnde i metoddelen så var enkätens syfte att skapa en bred bild kring våra frågeställningar för att kunna göra ett urval till mer djupgående intervjuer. Enkäten har således inte lika stor vikt i undersökningen i stort, vilket är anledningen till att vi väljer att endast presentera utvalda delar och göra detta utan vidare analys. Totalt fick vi in svar från 13 bildlärare. Frågorna som vi ställde i enkäten kan läsas i sin helhet i Bilaga 3.

På frågan om vad som ligger till grund för planeringen av den egna bildundervisningen svarade fem av lärarna att; Kursplanen och teman som

lärarlag/ämneslag bestämt ligger till grund för planeringen. Tre lärare svarade att; Kursplanen och egna erfarenheter och intressen. Tre svarade att; Kursplanen och innehåll som läraren och eleverna gemensamt utformat ligger till grund, och två lärare

svarade att; Endast kursplanen används som grund för den egna planeringen.

På frågan vad lärarna tyckte var det viktigast att eleverna lär sig under bildlektionerna, svarade åtta stycken att; Bildkommunikation och att eleverna lär sig

förmedla ett budskap var det viktigaste. Fyra av lärarna tyckte att; Producera bilder med traditionella och moderna tekniker var viktigast. Två av bildlärarna tyckte att; Analys och samtal kring bilder var viktigast att eleverna lärde sig under

bildlektionerna.

En av frågorna vi ställde till lärarna var om de tyckte att kursplanen, på ett tillfredställande sätt, täcker in det som de anser bildämnet ska behandla. På en skala mellan ett och fem, där ett motsvarade ”inte tillfredställande”, och fem motsvarade ”mycket tillfredställande”, svarade sex av lärarna en fyra. Fem svarade en trea, och två svarade en femma.

För att få en bild av bildlärarnas bakgrund ställde vi frågan vilket utbildning de hade. Fem av lärarna hade en bildlärarutbildning. Fem hade en konstnärlig utbildning tillsammans med en lärarutbildning. Tre av lärarna hade ”annan lärarutbildning”.