För att avgöra platsernas förutsättningar för en framtida utveckling samt för är det nödvändigt att göra en koppling till platsernas hållbarhetspotential. Det kräver att man behöver göra en koppling till vems behov de rör sig om samt vem eller vilka som är drivande i frågan. I detta fall är utgångsläget medborgarna som bor på de studerade platserna och deras upplevelser kring parametrarna som undersökts. Dock är även människor som bor på andra ställen viktiga för att platserna i fråga ska utvecklas. Platser som Ornö och Runsten har ett behov av ett ökat underlag för att den fysiska tillgängligheten ska kunna förbättras och påverka platsernas tillväxt. Alltså räcker det inte med att medborgarna på platsen i fråga upplever tillgängligheten som bra, utan det behöver också finnas utomstående personer som dela samma åsikter för att en framtidsutveckling ska vara möjlig. Den stora frågan och utmaningen blir därför hur man kan åstadkomma just det, särskilt med tanke på konstaterandet om att boendepreferenser för särskilda geografiska platser är svåra att bryta utan att den upplevda tillgängligheten påverkas negativt. Att få personer som inte bor på landsbygden eller i skärgården att fatta intresse för platser av den karaktären antas vara svårt. Dock skulle en förbättrad fysisk tillgänglighet med bättre transportmöjligheter och ett bredare utbud av handel och service kunna påverka utomståendes uppfattning till det bättre. Problemet ligger i att det är svårt att utveckla innan ett större underlag av boende finns på platsen, vilket är den huvudsakliga utmaningen för både landsbygd och skärgård. I Runsten finns förutom ett behov av stärkta objektiva värden även ett behov av att subjektiva värden stärks. Dock kan de subjektiva värden konstateras att ha en koppling till de objektiva brister som finns.
Till skillnad från framförallt Ornö men även Runsten, har Handen ett behov att stärka sociala värden. Detta är något som kommunen arbetar med just nu i samband med att kommunens kärna pågår en omvandling av förort till tätort med stadskaraktär enligt den framtagna stadsutvecklingsplanen. Omvandlingen innefattar inte bara utformningen av den fysiska miljön, utan även ett arbete kring att stärka en ny identitet för platsen med stävan att uppnå en tydligare stadskänsla. Även detta kan anses vara svårt kopplat till litteraturen om boendepreferenser och tidigare konstateranden. Detta då Handen utifrån resultatet av enkätstudien har förhållandevis dålig upplevd tillgänglighet, vilket återigen skulle kunna visa på att det geografiska läget inte är vad medborgarna efterfrågar. Arbetet med Haninge stad avser att omvandla platsbundna kvalitéer och man kan ifrågasätta huruvida det kommer förbättra den upplevda tillgängligheten om Handens medborgare har preferenser om att bo i ett annat geografiskt läge.
För tillgänglighet skapar platsbundna kvalitéer ett utgångsläge som i olika geografiska lägen värderas på olika sätt. Utifrån tillhandahållet resultat för studien kan tillgänglighet konstateras bero på objektiva faktorer och utbud, men det geografiska läget är även relevant där kollektivnära stadsmiljöer inte alltid behöver vara det bästa. Den sociala aspekten utgör en viktig del av hållbarhetsaspekten, och övriga aspekter är irrelevanta om de inte uppskattas på ett bra sätt samt inte utnyttjas av medborgarna. Denna studie har lyft medborgarnas subjektiva värden som utifrån denna undersökning konstateras ha koppling till tillgänglighet och stark påverkan för en framtida hållbar utveckling.
7. Diskussion
Viktigt för studien är att kommentera det underlag som studiens resultat är baserat på samt även de frågor som bör lyftas i vidare studier för ett mer fullständigt resultat med bättre trovärdighet. För Ornö har det bästa underlaget kunnat tillhandahållits med både det mest rättfärdiga resultatet för enkätstudien men även med en intervju som kompletterat informationen väl. Enkätstudien hade högst antal svarande, dock rör det sig endast om åtta svar. Positivt är dock att det är bekräftat att stickprovet tillhör rätt population som studien avser att undersöka, det vill säga boende på Ornö. Positivt är även att de svar som kunnat erhållas är relativt lika varandra. Trots att det behövs betydligt fler svar för att kunna säkerställa resultatets trovärdighet kan en antydan ändå göras om hur populationen som helhet hade svarat. För Handen finns ett betydligt mer påtagligt urvalsfel där även personer med koppling till Handen utöver rollen boende inkluderades i studien. Det har påverkat resultatet på ett negativt sätt, framförallt gällande frågor kring samhällskaraktär och medborgarinflytande. Anledningen till att just de parametrarna främst påverkas negativt är att de är svåra att ha åsikter kring om man inte bor på platsen i fråga. De övriga faktorerna, transportmöjligheter, utbud av handel och service, samt förekomst av grönområden och rekreation, är sådant som lika väl kan uppfattas och utnyttjas av personer som bor på andra platser. Dock kan man ifrågasätta om de har samma koppling till även de parametrarna för platsen om man jämför med de faktiska boendes koppling. För Handen har inte heller någon kompletterande intervju genomförts. För Runsten är inga urvalsfel påtagliga, men däremot påverkas resultatet negativt till följd av svarsbortfallet. Då mycket få svar kunde erhållas är det låg sannolikhet att resultatet är representativt för hela den population som är avsedd att studeras, det vill säga alla boende i Runsten. Däremot kunde den genomförda intervjun stärka och komplettera svaren för enkätstudien för Runsten. Till följd av det låga deltagandet i enkätstudien kan inga rättfärdiga slutsatser dras för den upplevda tillgängligheten. Detta gäller för alla tre platser som inkluderats i fallstudien.
Förutom en ny studie med fler som ingår i enkätstudien hade framtida studier behövt väga in sådant som påverkar varför deltagarna i enkätstudien svarade så som de gjorde. Då undersökningen rör sig om subjektiva åsikter är det viktigt att förstå att de olika medborgargrupperna kan skilja sig från varandra. Detta var något som avgränsades från studien av flera skäl, men som är relevant för att få ett resultat som går att förklara. För att studien även ska kunna bidra till hur kommunen bör arbeta för en framtidsutveckling av de olika platserna utifrån dess tillgänglighet behövs även en förståelse om utomståendes uppfattningar. En sådan
studie kräver dock ett mycket omfattande arbete men hade kunnat bidra med mycket information om hur platsernas behov och förutsättningar kan säkerställas på bästa sätt.
För att göra studien mer rättfärdig borde även fler områden av både samma och av andra geografiska kontext inkluderas. Områden med olika socioekonomisk karaktär borde också inkluderas i en optimal studie för att undersöka hur en sådan faktor påverkar resultatet. Detta arbete utgår från ett medborgarperspektiv där tillgänglighet undersöks utifrån medborgarnas subjektiva uppfattningar för platsen i fråga. Det vore fortsatt intressant att genomföra studier där man utgår från andra grupper av medborgare och även från övriga aktörer. Andra undersökningsaspekter relaterade till hållbarhet som hade kunnat ge intressanta kopplingar och perspektiv hade varit att utgå från exempelvis en ekonomisk aspekt eller en aspekt där miljöns bästa är i huvudfokus.
Trots att inga direkta slutsatser kan dras för den upplevda tillgängligheten till följd av det låga deltagandet i enkätstudien är undersökningen trots det intressant i ett större perspektiv. I avsnitt 2.2. nämns hur begreppet tillgänglighet definieras och uttrycks i RUFS 2050 med ett tydligt fokus på objektiva värden. Denna studie uppmärksammar förutom Haninge kommuns möjligheter att arbeta med områden utöver de i centrala och traditionellt tillgängliga lägen även för att begreppet tillgänglighet bör vidgas i den regionala planeringen då även medborgarnas subjektiva värden har konstaterats som mycket värdefulla.
8. Slutsats
Denna studie visar att den fysiska tillgängligheten är bra i Haninge kommuns centrala stadskärna men sämre i kommunens skärgård och på landsbygden. Detta gäller främst utbudet och närheten till olika transportmöjligheter samt handel och service. Gällande grönområden och rekreation är tillgängligheten däremot bättre på landsbygden och i skärgården. Studien kan inte dra några slutsatser om den upplevda tillgängligheten, men baserat på de underlag som kunnat tillhandahållas är upplevda tillgängligheten är ganska bra för både den centrala stadskärnan samt skärgården, men något sämre för landsbygden. En likhet mellan stadskärnan och skärgården är att den upplevda tillgängligheten är relativt lika trots stora skillnader i den fysiska tillgängligheten. För landsbygden stämmer den upplevda tillgängligheten bättre överens med den fysiska tillgängligheten. Haninge kommun har ett stort intresse i och satsar på utvecklingsprojekt för den centrala stadskärnan, inte minst i samband med en utveckling av Haninge stad. För skärgård och landsbygd är satsningen mindre men ändå befintlig i form av planer på förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse samt att bevara befintliga natur- och kulturvärden.
Avslutningsvis visar resultatet som kunnat tillhandahållits i denna studie att Haninge kommuns centrala stadskärna har en sämre upplevd tillgänglighet om man förhåller sig till den goda fysiska tillgänglighet som råder. Med medborgarnas tillgänglighet i fokus finns ett behov av att stärka subjektiva värden med förbättrad gemenskap och medborgarengagemang för den framtida utvecklingen. För skärgården är den upplevda tillgängligheten bra i förhållande till den fysiska tillgängligheten, och för en framtidsutveckling som utifrån tillgänglighet finns ett behov av att stärka objektiva värden som exempelvis bättre transportmöjligheter, ett ökat utbud av handel och service, och ett kulturliv som är aktivt året runt, vilket vidare grundar sig i ett stärkt engagemang från kommunen och ett arbete för att stärka underlaget av boende. För Haninge kommuns landsbygd reflekterar den fysiska tillgängligheten den upplevda tillgängligheten på ett bättre sätt, och med medborgarnas tillgänglighet i fokus finns ett behov av ett stärkta objektiva värden för att även förbättra de subjektiva förhållandena. Detta genom exempelvis ett stärkt utbud av transportmöjligheter samt handel och service. Dessa slutsatser grundar sig i det resultatet studien kunnat visa, men resultatet har dock en stor osäkerhet och ytterligare studier behövs genomföras för att kunna dra rättfärdiga slutsatser.
9. Referenslista
9.1. Litteratur
Albacete, X., Olaru, D. & Biermann, S. (2015). Measuring the Accessibility of Public Transport: A Critical Comparison Between Methods in Helsinki, Applied Spatial Analysis and Policy, Vol 10:2, s. 161-188.
Briassoulis, H. (1999). Who Plans Whose Sustainability? Alternative Roles for Planners, Journal of Environmental Planning and Management, Vol 42:6, 889-902, DOI: 10.1080/09640569910885.
Carmona, M. (2009). Sustainable Urban Design - Principles to Practice, The Bartlett School of Planning, UCL.
El-Geneidy, A.M. & Levinson, D.M. (2006). ACCESS TO DESTINATIONS:
DEVELOPMENT OF ACCESSIBILITY MEASURES,Networks, Economics, and Urban Systems Research Group, Department of Civil Engineering, University of Minnesota, Minnesota Department of Transportation Research Services Section, s.1-54.
Folkesson, C. & Makrí M. (1999). Accessibility Measures for Analyses of Land Use and Travelling with Geographical Information Systems, Urban Transport Systems, Proceedings from the 2ND KFB Research Conference. Lund, Sweden, 7–8 June 1999, Lund: Lunds Tekniska Högskola.
Handy, S.I. & Niemeier, D.A. (1997). Measuring Accessibility: an exploration of issues and alternatives, Environment and Planning, Vol 29, s. 1175-1194.
Hansen, W.G. (1959). How Accessibility Shapes Land Use, Journal of the American Institute of Planners, Vol 25:2, s. 73-76.
Hansson, S. (2007). Art of Doing Science, Stockholm: Department of Philosophy and the History of Technology.
Kanehorn, I. & Silvander, E. (2017). Faktorer som fastighetsmäklare anser påverkar marknadsvärdet på bostadsrätter - En studie utförd på Södermalm i Stockholm, Karlstad Business School.
Kii, M. och Nakanishi, H. (2007). An integrated evaluation method of accessibility, quality of life, and social interaction, Environment and Planning B: Planning and Design, Vol. 35:6, s. 1098-1116.
Kwok, R.C.W. & Yeh, A.G.O. (2000). The use of modal accessibility gap as an indicator for sustainable transport development, Urban Transport VI, Centre of Urban Planning and Environmental Management, University of Hong Kong, PR China, s. 267-276.
La Rosa, D. (2013). Accessibility to greenspaces: GIS based indicators for sustainable planning in a dense urban context, Ecological Indicators, July 2014, Vol.42, s.122-134.
Lidenstjärna, A.A. (2012). Metoder för medborgarinflytande – En analys av tre fallstudier, Blekinges Tekniska Högskola, s. 1–36.
Lättman, K., Olsson, L. & Friman, M. (2016). Development and test of the Perceived Accessibility Scale (PAC) in public transport, Journal of Transport Geography, June 2016, Vol.54, s.257-263.
Lättman, K., Olsson, L. & Friman, M. (2017). A New Approach to Accessibility – Perceived accessibility versus objectively measured accessibility in daily travel. Karlstad University, 65188 Karlstad, Sweden.
Morrow-Jones, H.A., Irwin, E.G. & Roe, B. (2004). Consumer Preference for Neotraditional Neighborhood Characteristics, Hosuing Policy Debate, Vol 15;1, s. 171-202.
SIKA - Statens institut för kommunikationsanalys (2005). Den samhällsekonomiska kalkylen - en introduktion för den nyfikna. Birger Gustafsson Digital AB, Stockholm 2005, s. 1–34.
Simon, H. (1962). The Architecture of Complexity, Proceedings of the American Philosophical Society, Vol 106:6, s. 467-482.
9.2. Plandokument
Haninge kommun (2012). Detaljplan för Runsten 1:1 Grödinge, Haninge kommun - Planbeskrivning, laga kraft 2013-03-01, Dnr PLAN.2008.60.
Haninge kommun (2016). Översiktsplan 2030-Med utblick mot 2050, s. 1–59. Tillgänglig på
https://www.haninge.se/siteassets/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-
detaljplaner/op2030/haninge-kommun-oversiktsplan-2030-med-utblick-mot-2050-sid1-
59.pdf.
Haninge kommun (2018a). Stadsutvecklingsplan för Haninge stad - fördjupning av översiktsplanen, s. 1–78. Tillgänglig på https://www.haninge.se/siteassets/bygga-bo-och- miljo/oversiktsplanering-och-detaljplaner/op2030/20180416_stup-haninge-stad-antagen-i-kf-
webb.pdf.
Haninge kommun (2018b). Cykelplan 2018. Tillgänglig på
https://www.haninge.se/siteassets/trafik-och-resor/trafik-och-gator/cykling-och-
cykelvagar/haninge-kommun-cykelplan-2018.pdf.
Haninge kommun (2019i). Planbesked för del av fastigheterna Sundby 7:1, Lervassa 1:2 och Västanvik 1:3.
Haninge kommun (2020a). Resvanor i Haninge.
Huddinge kommun (2014). Översiktsplan 2030. Tillgänglig på
https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/_gemensamma/styrdokument-
overgripande/plan/oversiktsplan-och-prioriterade-projekt/oversiktsplan-huddinge-kommun-
2030.
Järfälla kommun (2014). Växa med kvalitet - översiktsplan: Järfälla - nu till 2030. Tillgänglig på
https://www.jarfalla.se/download/18.50fe9fad160bede79e08592b/1515153090424/oversiktsp
lan-2030-vaxande-jarfalla.pdf.
Nacka kommun (2018). Hållbar framtid i Nacka - översiktsplan för Nacka kommun. Tillgänglig på http://infobank.nacka.se/ext/Bo_Bygga/oplan18/oversiktsplan-hogupplost.pdf.
Politisk plattform - Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna (2018). Politisk plattform 2019–2022 - Mittensamarbete för Haninge. Tillgänglig på
https://www.haninge.se/globalassets/forvaltningsspecifikt-globalt-
innehall/kommunstyrelseforvaltningen/bilaga-3---politisk-plattform-2019-2022.pdf.
SLL – Stockholms läns landsting & SCB – Statistiska Centralbyrån (2012). Varför flyttar svenska barnfamiljer? Demografisk rapport 2010:10, befolkningsprognos 2012–2021/45.
9.3. Lagstiftning
2010:900. Plan- och bygglag.
1998:808. Miljöbalk.
2011:338. Plan- och byggförordning.
9.4. Webb
Boverket (2019). Urbanisering. Hämtad 2020-04-29 på
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsforsorjning/flyttningar
/urbanisering/.
Bygdemuseet Ornö (2018). Resa till & på Ornö. Hämtad 2020-02-24 på
https://www.orno.se/resa-hit/.
Ek, M. (u.å.). Sveriges natur - geografi åk 4. Hämtad 2020-04-29 på
Haninge Centrum (u.å.). Haninge Centrum. Hämtad 2020-05-07 på
https://www.haningecentrum.se/butiker/.
Haninge kommun (2019a). Ornö. Hämtad 2020-02-21 på https://www.haninge.se/bygga-bo-
och-miljo/bostader-och-lokaler/orno/.
Haninge kommun (2019b). Handen. Hämtad 2020-02-24 på https://www.haninge.se/bygga-
bo-och-miljo/bostader-och-lokaler/handen/.
Haninge kommun (2019c). Skyddad natur. Hämtad 2020-04-21 på
https://www.haninge.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard-parker/naturomraden-och-skyddad-
natur/.
Haninge kommun (2019d). Handen handelsområde. Hämtad 2020-05-11 på
https://www.haninge.se/naringsliv/foretagsmark-och-lokaler/handen-handelsomrade/.
Haninge kommun (2019e). Vuxenutbildning. Hämtad 2020-05-11 på
https://www.haninge.se/forskola-och-skola/vuxenutbildning/.
Haninge kommun (2019f). Handens industriområde. Hämtad 2020-05-11 på
https://www.haninge.se/naringsliv/foretagsmark-och-lokaler/handens-industriomrade/.
Haninge kommun (2019g). Haninge kulturhus. Hämtad 2020-05-07 på
https://www.haninge.se/uppleva-och-gora/kultur/haninge-kulturhus/.
Haninge kommun (2019h). Torvalla sportcentrum. Hämtad 2020-05-28 på
https://www.haninge.se/uppleva-och-gora/idrott/idrottsanlaggningar/torvalla-sporthallar/.
Haninge kommun (2020b). Förskolor. Hämtad 2020-05-11 på
https://www.haninge.se/forskola-och-skola/forskola-och-barnomsorg/forskolor/.
Haninge kommun (2020c). Grundskolor. Hämtad 2020-05-11 på
Haninge kommun (2020d). Gymnasieskola. Hämtad 2020-05-11 på
https://www.haninge.se/forskola-och-skola/gymnasieskola/.
Haninge kommun (2020e). Rudans friluftsområde och naturreservat. Hämtad 2020-05-07 på
https://www.haninge.se/uppleva-och-gora/friluftsliv-motion/friluftsomraden/rudans-
friluftsomrade-och-naturreservat/.
KTH - Kungliga Tekniska Högskolan (2019). Farväl Handen. Hämtad 2020-05-11 på
https://www.kth.se/alumni/event/tidigare/sverige/farval-haninge-1.652638.
Länsstyrelsen Stockholm - Ö för Ö-kansliet (u.å.a). Allmänt om Ornö- Hämtad 2020-02-24
på http://www.oforo.se/island-facts/orno/rubrik-1/.
Länsstyrelsen Stockholm - Ö för Ö-kansliet (u.å.b). Näring. Hämtad 2020-02-24 på
http://www.oforo.se/island-facts/orno/naring-2/.
Länsstyrelsen Stockholm - Ö för Ö-kansliet (u.å.c). Förbindelser och transport. Hämtad 2020- 02-24 på http://www.oforo.se/island-facts/orno/forbindelser-och-transport-2/.
Länsstyrelsen Stockholm - Ö för Ö-kansliet (u.å.d). Natur och vatten. Hämtad 2020-04-21 på
http://www.oforo.se/island-facts/orno/natur-och-vatten-2/.
Naturvårdsverket (2020). Hållbar stadsutveckling. Hämtad 2020-04-29 på
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-
efter-omrade/Hallbara-stader/.
Ormteatern (u.å.) Ormteatern. Hämtad 2020-05-07 på https://www.ormteatern.se/.
Ornö Sjötrafik AB (2020). Ornö Sjötrafik AB. Hämtad 2020-02-24 på
http://www.ornosjotrafik.se/.
Port 73 (u.å.). Välkommen till Port 73. Hämtad 2020-05-07 på https://port73.se/.
Runsten Equestrian (u.å.). Café. Hämtad 2020-05-07 på https://runsten.com/cafe/.
Runsten Village (u.å.). Tillkomsten av Village - Vår story. Hämtad 2020-03-22 på
https://www.runstenvillage.com/bakgrund/.
SCB - Statistiska Centralbyrån (2015). Urbanisering – från land till stad. Hämtad 2020-04-29
på https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/.
SCB - Statistiska Centralbyrån (2016). Öar utan fast landförbindelse och minst 10 invånare 2013-12-31*. Hämtad 2020-02-26 på
https://www.scb.se/contentassets/b9ee02f2e2fa437ea94492042c5b3895/oar_utan_fast_landfo
rbindelse_med_minst_10_invanare_2013_rev2015-09-22.xlsx.
SL - Storstockholms lokaltrafik (u.å.). Reseinfo. Hämtad 2020-05-06 på
https://sl.se/sv/reseinfo/.
SL - Storstockholms lokaltrafik (2016). Fakta om SL och länet 2015. Hämtad 2020-05-08 på
https://web.archive.org/web/20161126002454/http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollekti vtrafik/Fakta%20om%20SL%20och%20l%C3%A4net/Fakta-SL-Waxholmsbolaget-
Fardtjanstent-2015-webb.pdf
SL – Storstockholms lokaltrafik (2020). Handenterminalen - hållplatser. Hämtad 2020-02-26
på https://sl.se/ficktid/karta/vinter/Handen_term.pdf.
SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet (2020). Naturtyper. Hämtad 2020-04-29 på
https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/naturtyper/.
SMHI - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2018). Sveriges sjöar. Hämtad 2020-04-29 på https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221.
Svenska kyrkan (u.å.). Ornö kyrka. Hämtad 2020-04-21 på
Trafikverket (2019). NVDB på webb. Hämtad 2020-05-11 på
https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket.
Vägverket (u.å.). Samråd & dialog – En idébok för den som ska arrangera någon form av dialog. Hämtad 2020-05-28 på
https://arkitekturanalys.files.wordpress.com/2013/03/samrad_dialog.pdf.
UN - United Nations (u.å.). Sustainable Development Goals. Hämtad 2020-02-18 på
https://sustainabledevelopment.un.org/?menu=1300.
UNDP - United Nations Development Program (2015). Globala Målen. Hämtad 2020-02-18
på https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/.
Waxholmsbolaget (u.å.a). Karta över södra skärgården. Hämtad 2020-02-26 på
https://waxholmsbolaget.se/info/kartor/kartor/karta-sodra-skargarden/.
Waxholmsbolaget (u.å.b). Ornöboda. Hämtad 2020-02-24 på
https://waxholmsbolaget.se/bryggor-och-resmal/sodra/ornoboda.
9.5. Bilder
Haninge kommun (2018b). Cykelplan 2018. Tillgänglig på
https://www.haninge.se/siteassets/trafik-och-resor/trafik-och-gator/cykling-och- cykelvagar/haninge-kommun-cykelplan-2018.pdf
Haninge kommun (2020a). Resvanor i Haninge.
SCB - Statistiska Centralbyrån (2015). Urbaniseringsgrad för Sveriges kommuner enligt Eurostats definition, 2011. Hämtad 2020-04-29 på https://www.scb.se/hitta-
statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/.
UNDP - United Nations Development Program (2015). Hämtad 2020-02-18 på
Haninge kommun (2016). Översiktsplan 2030-Med utblick mot 2050, s. 1–59. Tillgänglig på
https://www.haninge.se/siteassets/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-
detaljplaner/op2030/haninge-kommun-oversiktsplan-2030-med-utblick-mot-2050-sid1-