Upplevd tillgänglighet på Ornö

I den genomförda enkätstudien svarade 42,9 % att tillgängligheten att transportera sig dit man vill varken är bra eller dålig. Motiveringen handlar främst om en bristfällig kollektivtrafik på så sätt att busstrafikens och färjans avgångar inte stämmer överens, samt att kollektivtrafiken inte matchar arbetsschemat och att färjan har för få avgångar. För samma fråga svarade 28,6 % att tillgängligheten var mycket god med förklaringen att man arbetar på ön eller har privat tillgång alla färdmedel, inklusive egen båt för att ta sig till fastlandet. I frågan om vilka transportmedel som anses mest tillgängliga är bil det främsta svaret, men även cykel och att resa till fots ses som tillgängliga transportmedel. Allra tydligast är att kollektivtrafiken anses ha den sämsta tillgängligheten.

Gällande utbudet av service och handel anses tillgängligheten vara varken bra eller dålig. I enkätundersökningen svara 42,9 % just så, och hälften av övriga svar anser att tillgängligheten är något bra medans andra hälften av övriga svar anser att tillgängligheten är något dålig. Svaren stärks med förklaringar om att man behöver planera sina ärenden då ön saknar eller har ett begränsat sortiment samt begränsade öppettider. Återkommande nämns även avsaknaden av postombud till ön. De allra flesta som deltog i enkätundersökningen svarade att de tar del av dagligvaruhandel sam restaurang och café på Ornö. Många svarade att de även tar del av fritidsaktiviteter samt skola och förskola. En majoritet av de svarande arbetar på ön. 14,3 % tar även del av bibliotekstjänster som finns. Alla svarande utnyttjar även onlinetjänster för service och handel. Av de som svarade är det 85,7 % som shoppar på nätet, 57,1 % som kan arbeta online samt 42,9 % som använder sig av internetapotek. 14,3 % tar även del av skola, förskola,

sport och träning, dagligvaruhandel, vårdcentral och restaurang samt café via olika typer av online-tjänster.

Det anses vara en god tillgänglighet till grönområden och natur. I enkätstudien svarade 85,7 % att tillgängligheten var mycket bra, och resterande 14,3 % svarade att tillgängligheten var bra. Boende upplever att naturen finns överallt och att man inte behöver transportera sig någonstans för att ta sig till grönområden. Avsaknad av utomhusgym är något som nämns gällande tillgängligheten till rekreation.

I enkätstudien svarar alla deltagande förutom en att Ornö är en plats där man trivs mycket bra till följd av en god gemenskap, närheten till naturen och lugna platser, samt känslan av trygghet. Den deltagande som utmärker sig från övriga svarande anser att trivseln är bra, men att behovet av att pendla drar ner något. I en specifik fråga om hur de tillfrågade upplever just gemenskapen svarar alla utom en att de tycker att gemenskapen är väldigt eller mycket bra. Det som bidrar till att gemenskapen upplevs så bra är att de boende ställer upp för varandra och hjälps åt, man hälsar på alla, och högtider och evenemang är för alla på ön. Något som även nämns är det starka föreningslivet samt att det finns en delaktighet i gemensamma ö-frågor. Tillgången till kultur anses dock vara sämre och 71,4 % svarar att de har ganska dålig tillgång till kultur på Ornö. Svaren motiveras främst med att det finns ett bättre utbud under sommarmånaderna men att resterande perioder av året saknas kultur tydligt. Förklaringar är att det är svårt att genomföra kulturevenemang året runt på grund av lokalbrist, för litet underlag samt av ekonomiska skäl. Utifrån svaren finns en efterfrågan på ökad kultur och ett önskemål om att Haninge kommun tar större ansvar för att det ska utvecklas. Alla de tillfrågade anser att Ornö har en identitet som kopplas till närheten till naturen. Även 57,1% svarade att det är ett barnfamiljsområde. Övriga identiteter som enligt vissa stämmer överens med Ornö är småstad, stad vid vattnet, plats med framtidstänkande, ekostad, arbetsområde, hipsterområde, utsatt område samt glesbygd. De faktorer som framförallt bidrar till den upplevda identiteten är just naturen, det geografiska läget samt engagerade medborgare. Övriga faktorer som också nämns i lägre utsträckning är transportutbudet samt utbudet av samhällsfunktioner. Alla tillfrågade upplever ej segregation på Ornö bortsett från en tillfrågad som upplever segregation på ett positivt sätt.

Gällande kommunens arbete skiljer svaren sig åt i frågan om medborgarna känner till visioner och planering för Ornös framtid. Den största andelen, vilket motsvarar 28,6 %, svarar att de

har dålig kännedom kring Haninge kommuns visioner och planering. I övrigt är svaren utbredda från att inte ha någon kännedom alls till att ha mycket bra kännedom. I frågan om hur mycket inflytande medborgarna anses ha gällande hur Ornö ska utvecklas svarar 28,6 % att de varken har mycket eller lite inflytande, och en lika stor andel svarar att de har ganska lite inflytande. Det man anses ha möjlighet att delta i för att bidra till den framtida utvecklingen av Ornö är främst initiativ för den lokala miljön, men även verksamhet som stöttar den lokala ekonomin samt verksamhet eller engagemang som lokalt stärker sociala värden. En majoritet vill kanske ha ett ökat inflytande i framtidsutvecklingen. 28,6 % vill ha ett ökat inflytande och endast en deltagare svarar att man inte vill ha mer inflytande. Det som anses saknas för att medborgarna ska kunna vara mer delaktiga och kunna utveckla Ornö på bästa sätt är framförallt engagemang och dialoger som drivs av kommunen. Även ett tillräckligt stort underlag av permanentboende anses saknas för att en ekonomisk utveckling ska vara möjlig, och det finns också förslag på att fler workshops och forum bör planeras för att olika aktörer ska kunna samarbeta i gemensamma projekt.

Baserat på enkätstudien önskar 57,1 % att de hade en bättre tillgänglighet på Ornö. Resterande svarar att de kanske vill ha en bättre tillgänglighet eller att de inte vet om de vill ha en bättre tillgänglighet.