INOM
EXAMENSARBETE SAMHÄLLSBYGGNAD,
AVANCERAD NIVÅ, 30 HP ,
STOCKHOLM SVERIGE 2020
Olika platsers tillgänglighet ur ett
objektivt och subjektivt perspektiv
En jämförelsestudie av medborgarnas
tillgänglighet i central stadsbebyggelse, skärgård
och landsbygd
ESMERALDA ANDERSSON
KTH
Sammanfattning
Denna studie syftar till att undersöka tillgänglighet ur ett medborgarperspektiv. Det genom en fallstudie där olika typer av platser i Haninge kommun ingår i syfte att undersöka hur förutsättningarna och uppfattningarna ser ut för områden med olika geografiska karaktärer. Tillgängligheten avser i denna studie både fysisk tillgänglighet och upplevda tillgänglighet. Det innebär att platsbundna parametrar undersöks ur ett objektivt perspektiv samt att även medborgarnas subjektiva värderingar vägs in. Tillgängligheten studeras utifrån ett urval av parametrar som undersöks just utifrån dess fysiska och upplevda tillgänglighet.
Flera olika metoder har inkluderats i fallstudien, men den huvudsakliga metoden som har använts är en enkätstudie där de valda parametrarna för tillgänglighet värderas av tillfrågade medborgare som är bosatta på platserna i fråga. De parametrarna som har undersökts genom hela studien är transportmöjligheter, utbud av handel och service, förekomst av grönområden och rekreation, samhällskaraktär, samt medborgarinflytande. Dessa undersöks för platser som i Haninge kommun representerar central stadsbebyggelse, skärgård och landsbygd, vilka utgörs av Handen, Ornö och Runsten.
Resultatet visar på att den fysiska tillgängligheten är bra i Haninge kommuns centrala stadskärna men sämre i kommunens skärgård och på landsbygden. Detta gäller främst transportmöjligheter samt utbud av handel och service. Gällande grönområden och rekreation är tillgängligheten bättre på landsbygden och i skärgården. Studien kan inte dra några slutsatser om den uppfattade tillgängligheten, men enkätstudiens resultat visar att den upplevda tillgängligheten är ganska bra för både den centrala stadskärnan samt skärgården, men något sämre för landsbygden. För stadskärnan och skärgården är den upplevda tillgängligheten relativt lika trots stora skillnader i den fysiska tillgängligheten, vilket analyseras utifrån boendepreferenser kopplat till det geografiska läget. För landsbygden reflekterar den fysiska tillgängligheten den upplevda tillgängligheten på ett tydligare sätt. Ett behov finns kring att stärka subjektiva värden för Haninges centrala stadsbebyggelse. För skärgården och landsbygden finns istället ett behov av att stärka objektiva värden. På grund av ett lågt deltagande i enkätstudien har resultatet en stor osäkerhet och ytterligare studier behöver genomföras för att stärka studiens resultat.
Abstract
English title: The accessibility of different places from an objective and a subjective perspective - A comparison study of the citizen’s accessibility in central urban areas, archipelago and rural areas.
This study aims to examine the accessibility from a citizen perspective. The approach has been a case study where different types of areas in Haninge municipality have been included with the purpose to examine the accessibility depending on the geographical context and characteristics. The accessibility concept in this study includes both an objective and subjective approach. The study approach can be explained as that selected parameters have been examined from both an objective and subjective point of view where the values of the citizen are included.
Multiple methods have been included within the case study, but the main method that has been used is survey studies where the selected parameters for accessibility have been valued by the citizens of chosen places. The parameters that has been included throughout the entire study are transportation opportunities, variety of commerce and service, presence of green areas and recreation, characteristics of the society, and citizen influence. These five parameters have been studied for places in Haninge municipality that represent central urban areas, archipelago and rural areas. The chosen places representing those types of areas are Handen, Ornö and Runsten.
The result points out a good objective accessibility in the central urban areas of Haninge municipality, and the results are not as good in the archipelago and in rural areas. It is mainly because of the transportation opportunities and variety of commerce and service. However, related to green areas and recreation, does the result state a better objective accessibility in the archipelago and in rural areas. Based on the surveys does the study also show a fairly good subjective accessibility both in central urban areas and in the archipelago, this although the areas clearly differ in the objective accessibility. This has been analyzed related to housing preferences that are linked to the geographical context. For rural areas, do the objective accessibility reflect the subjective accessibility in a more evident way. There is a need for central urban areas in Haninge municipality to strengthen the subjective values, meanwhile for the archipelago and for rural areas is the need rather to strengthen objective values. Although, due to a low number of participants in the survey studies, the study has a certain deal of uncertainty and further studies must therefore be carried out in order to strengthen the results.
Förord
Denna studie är utförd som ett examensarbete och sammanfattar fem års studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet som omfattar 30 högskolepoäng är framställt under våren 2020 vid Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad och avrundar min civilingenjörsutbildning inom samhällsbyggnad och hållbar stadsplanering. Det har varit lärorikt och intressant att arbeta med detta ämne, och inte minst har det varit spännande med ett samarbete tillsammans med Haninge kommun. Jag har fått stöd, idéer och goda råd av många kompetenta personer som jag vill rikta ett stort tack till. Utan er hade detta arbete aldrig varit möjligt.
Jag vill börja med att tacka min handledare Peter Brokking för ett kontinuerligt stöd genom hela arbetet och för värdefull input samt inspiration som har bidragit till just detta examensarbete som resultat. Jag vill även rikta ett stort tack till planavdelningen på Haninge kommun som välkomnat mig och möjliggjort ett samarbete där jag fått ta del av kommunens frågor och arbete. Ett särskilt tack till Matilda Olsson som har varit min kontaktperson under arbetets gång och som har hjälp mig att samla nödvändiga data, samt som varit stöttande i de frågor och funderingar som uppstått. Slutligen vill jag tacka alla de personer som trots en svår situation till följd av den nuvarande pandemin tagit sig tid för att delta i intervjuer eller i den genomförda enkätstudien. Era bidrag har varit avgörande för att göra denna studie möjlig.
Esmeralda Andersson Stockholm, juni 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning 7 1.1. Problemformulering 7 1.2. Syfte och mål 8 1.3. Frågeställning 8 1.4. Disposition 9 1.5. Avgränsningar 10 2. Bakgrund 112.1. Olika typer av platser i Sverige 11
2.2. Planering kopplat till tillgänglighet 12
2.3. Medborgarnas roll i samhället och krav på tillgänglighet 13
3. Litteraturstudie och teori 15
3.1. Tillgänglighet 15
3.1.1. Fysisk tillgänglighet 16
3.1.2. Upplevd tillgänglighet 17
3.2. Hållbarhet 18
3.3.Medborgare 19
3.3.1. Individens värderingar och medborgarinflytande 19
3.3.2. Boendepreferenser 20
3.3.3. Social inkludering 21
3.4. Befintliga studier och forskning 22
4. Metod 23
4.1. Genomförande 23
4.2. Litteratur- och dokumentstudie 24
4.3. Mapping 25
4.4. Enkätstudie 25
4.5. Intervjuer 27
4.6. Platsbesök 28
4.7. Urval och metodanalys 28
4.8. Projektdesign och tidsaspekt 31
5. Fallstudie 32
5.1. Beskrivning av studerade platser 32
5.1.1. Beskrivning av Ornö 33
5.1.2. Beskrivning av Runsten 33
5.2. Resultat för den fysiska tillgängligheten 35
5.2.1. Fysisk tillgänglighet på Ornö 35
5.2.2. Fysisk tillgänglighet i Runsten 41
5.2.3. Fysisk tillgänglighet i Handen 48
5.2.4. Sammanfattning för den fysiska tillgängligheten 55
5.3. Resultat för den upplevda tillgängligheten 57
5.3.1. Upplevd tillgänglighet på Ornö 57
5.3.2. Upplevd tillgänglighet i Runsten 59
5.3.3. Upplevd tillgänglighet Handen 60
5.3.4. Sammanfattning för den upplevda tillgängligheten 62 5.4. Haninge kommuns planering för de studerade platserna 64
5.4.1. Planering för Ornö 65
5.4.2. Planering för Runsten 67
5.4.3. Planering för Handen 68
5.4.4. Sammanfattning av Haninge kommuns planering 69
6. Analys 70
6.1. Vad resultatet säger om tillgängligheten 70
6.2. Analys kopplat till Haninge kommuns planering 72
6.3. Vilka medborgarna är spelar roll 74
6.4. Platsernas förutsättningar och behov för framtidsutvecklingen 75
7. Diskussion 77 8. Slutsats 79 9. Referenslista 80 9.1. Litteratur 80 9.2. Plandokument 82 9.3. Lagstiftning 83 9.4. Webb 83 9.5. Bilder 87 10. Bilagor 89
Bilaga 1: Enkätstudie Handen – fullständiga frågor 89
Bilaga 2: Enkätstudie Ornö – fullständiga frågor 95
Bilaga 3: Enkätstudie Runsten – fullständiga frågor 101
Bilaga 4: Intervju med Lolotte Stenbock Lilliehöök – fullständiga frågor 106 Bilaga 5: Intervju med Christopher MacDermott – fullständiga frågor 108
1. Inledning
Denna studie handlar om hur tillgänglighet skiljer sig för olika typer av geografiska platser, där tillgängligheten analyseras ur både ett objektivt och subjektivt perspektiv. Det innebär dels ett perspektiv där platsbundna kvalitéer undersöks, men även ett perspektiv där medborgarnas värderingar prioriteras. Undersökningen utgår från en fallstudie där tre platser i Haninge kommun har inkluderats, och där platserna avser att representera central stadsbebyggelse, skärgård och landsbygd. Studien är genomförd ur ett medborgarperspektiv, vilket är av intresse då ett behov upplevs av att lyfta vikten av att medborgarnas värderingar inkluderas i tillgänglighetsbegreppet som annars ofta fokuserar på den fysiska aspekten koppat till resor och utbud. Rapportens första kapitel tar upp den bakomliggande problemformuleringen som legat till grund för denna studie följt av det syfte och mål som studien avser att uppfylla. Utöver det presenteras även studiens frågeställningar, disposition samt avgränsningar.
1.1. Problemformulering
Hållbar utveckling påverkas av hur städer och regioner utvecklas. Att minska bilberoendet är en viktig fråga i dagens planering för hållbar stadsutveckling och därför ligger ett stort fokus på stadsutveckling i kollektivnära lägen. Det handlar inte enbart om att minska bilberoendet utan även om att tillgängliggöra arbete, service och handel i regionen för en större grupp, vilket skapar regionala marknader. Det innebär att det finns en stark koppling mellan städer och tillgänglighet, vilket exempelvis speglar i mark- och bostadspriser som tenderar att gå upp när tillgängligheten ökar. Platser som inte är lika tillgängliga får inte samma uppmärksamhet i planering som projekt som har ett tydligt hållbarhetsfokus. Det berör platser i olika geografiska kontexter, där förbättringar av tillgänglighet inte bedöms samhällsekonomisk lönsamma vilket kan uppfattas som social orättvisa då inga initiativ tas för att främja tillgängligheten i perifera lägen. Det går exempelvis att jämföra med det sociala kontext där planering istället tar flera initiativ för att olika sociala grupper ska integreras och utvecklas likvärdigt. Det finns en problematik i att geografiska platser värderas olika i en så viktig fråga, inte minst med tanke på den stora variationen av olika platser som finns i Sverige. För att hela landet ska utvecklas som en helhet bör alla typer av områden inkluderas, och det är viktigt att förstå olika platsers utgångslägen. Denna studie avser därför att undersöka olika platsers förutsättningar utifrån dess tillgänglighet genom att undersöka hur både den objektiva tillgängligheten ser ut på olika platser samt hur den subjektivt uppfattas av platsernas medborgare.
1.2. Syfte och mål
Detta projekt syftar till att utifrån ett medborgarperspektiv och ett kommunalt perspektiv undersöka tillgänglighet och platsbundna kvalitéer. Avsikten är att studera hur tillgängligheten ser ut samt kan tolkas utifrån olika lokala kontexter samt valda parametrar som vägs in i den tolkningen. Det innebär att projektet avser att lyfta fram platser som anses ha sämre tillgänglighet och som ofta glöms bort i stadsutvecklingssammanhang. Detta genom att förstå redogöra för olika typer av platser baserat på hur tillgängligheten till olika kvaliteter konstateras samt genom att ta ställning till kommunens, fastighetsägares och medborgarnas intressen.
Målet är att värdera utvalda platsbundna kvalitéerna som finns i Haninge kommuns stadskärna, skärgård och landsbygd samt att konstatera hur de uppfattas av medborgarna. Målet är även att förstå olika platsers varierande förutsättningar för framtida stadsutveckling utifrån tillgänglighet där ett objektivt och subjektivt perspektiv integreras.
1.3. Frågeställning
Studiens huvudsakliga frågeställning handlar om hur en framtida stadsutveckling kan åstadkommas i olika geografiska kontext där varierande förutsättningar råder. Precis som för studien överlag ligger medborgarnas tillgänglighet i fokus för frågan om tillgänglighet. Huvudfrågeställningen formuleras enligt följande:
- Vilka förutsättningar, utmaningar och möjligheter finns för att medborgarnas tillgänglighet ska förbättras samt kunna bidra till en framtida stadsutveckling i Haninge kommuns centrala stadskärna, skärgård och landsbygd?
För att kunna besvara huvudfrågeställningen har dock kompletterande frågor behövt besvaras. Dessa frågor bidrar till ett underlag för de platser som ingår i studien som slutligen kan ge svar på huvudfrågeställningen. De kompletterande frågeställningar formuleras enligt följande:
- Baserat på utvalda parametrar, hur ser den fysiska tillgängligheten ut i Haninge kommuns centrala stadskärna, skärgård och landsbygd?
- Baserat på utvalda parametrar, hur uppfattar medborgarna tillgängligheten i Haninge kommuns centrala stadskärna, skärgård och landsbygd?
- Vilka likheter och skillnader för den fysiska och den upplevda tillgängligheten kan identifieras mellan Haninge kommuns centrala stadskärna, skärgård och landsbygd? - Hur förhåller sig Haninge kommun till att satsa på utvecklingsprojekt i kommunens
centrala stadskärna, skärgård och landsbygd?
1.4. Disposition
Denna rapport inleddes med en problemformulering som förklarar bakgrunden till studiens genomförande. Vidare har mål och syfte beskrivits följt av de frågeställningar som studien avser att besvara. Kommande kapitel presenterar en relevant bakgrund där olika typer av platser i Sverige beskrivs tillsammans med hur planering idag kopplas till tillgänglighet, samt medborgarnas roll i samhället och krav på tillgänglighet, och slutligen information om befintliga studier som tidigare genomförts. Därefter följer ett kapitel som presenterar teori samt litteratur som är relevant för denna studie. Det som tas upp är kopplat till tillgänglighetsbegreppet, definitioner för hållbarhet som legat till grund för urval och viss analys, samt till medborgarnas värderingar och roll i samhället. Kommande kapitel beskriver studies genomförande samt de metoder som använts. Utöver det beskrivs även urvalen som genomförts och en kort metodanalys. För metod och genomförande presenteras den projektdesign och tidsaspekter som studien följt, samt de avgränsningar som behövt göras. Kapitlet som följer presenterar fallstudiens resultat som introduceras med en allmän beskrivning de platser som ingår i fallstudien. Därefter presenteras resultatet för den fysiska och den upplevda tillgängligheten för respektive plats. För både den fysiska och den upplevda tillgängligheten sammanställs resultatet i en mindre sammanfattning. Nästa avsnitt utgörs av en analys där resultatet analyseras för att svar ska kunna erhållas för de uppsatta frågeställningarna. Vidare följer en diskussion där resultatet ifrågasätts kopplat till genomförandet av studien. Slutligen presenteras studiens slutsatser som även besvarar de uppsatta frågeställningar. Referenslista och bilagor finns tillgängligliga i slutet av rapporten.
1.5. Avgränsningar
Det som huvudsakligen har avgränsat undersökningen är tidsaspekten. Till följd av det har bland annat antalet platser och även undersökningsparametrar begränsats att ingå i fallstudien. Vissa avgränsningar har även behövt göras till följd av vissa data som inte kunnat tillhandahållas. Detta inkluderar bland annat sociodemografiska data för platserna som inkluderas i studien. För denna data kunde endast information om Haninge kommun som helhet erhållas, vilket försvårar en beskrivning av olika platser inom kommunen. Aspekter om vilka medborgarna är har uteslutits ur denna studie. Avgränsningar har även gjorts för begreppet hållbarhet som endast används för att göra en analys av resultatet samt för att stärka urvalet av undersökningsparametrarna.
2. Bakgrund
Detta kapitel presenterar relevant bakgrundsfakta som är nödvändig för att förstå studiens syfte. Olika typer av platser i Sverige kommer att beskrivas följt av rådande planeringen kopplat tillgänglighet. Slutligen presenteras även information kopplat till medborgarnas roll i utformningen av framtidens samhälle.
2.1. Olika typer av platser i Sverige
Sverige är ett land som har en rik natur med variationer i topografi, berggrund och klimat (SLU, 2020). Det inkluderar ett flertal naturtyper såsom skog, fjäll, våtmark, odlingslandskap, sjöar och vattendrag, samt övriga marina miljöer. Halva Sveriges yta utgörs av skog, och cirka 250 mil kust finns till följd av landets avlånga form (Ek, u.å.) samt till följd av de cirka 100 000 inlandssjöar som finns (SMHI, 2018).
Det finns många begrepp som på olika sätt definierar urbanisering vilket gör att det kan vara svårt att beskriva geografiska områden (SCB, 2015). Exempelvis kan begreppet tätort definieras utifrån befolkningstäthet, men även utifrån att områden ska skapa sammanhängande kluster om ett visst antal invånare. Figur 1 visar urbaniseringsgraden för Sveriges kommuner enligt Eurostats definition. Enligt definitionen klassas en storstadskommun som en kommun med en befolkningstäthet på minst 1 500 invånare / km2 och
där hälften av kommunens invånare återfinns i storstadsklustren. En mindre stads- eller förortskommun definieras som en kommun med en befolkningstäthet på 300 invånare / km2 där det sammanhängande klustret utgörs av
minst 5 000 invånare. Övriga områden klassas som glest befolkade kommuner. Trots att figur 1 visar att Sverige främst utgörs av glest befolkade kommuner är urbaniseringsgraden 85 % om man ser till andelen av den Sveriges totala befolkning som bor i tätorter vilket utgörs av 1,3 % av landytan (Boverket, 2019).
Figur 1: Urbaniseringsgrad för Sveriges kommuner enligt Eurostats
2.2. Planering kopplat till tillgänglighet
Naturvårdsverket (2020) poängterar att städer spelar en viktig roll för att en hållbar framtid ska uppnås, samt nämner även att ett hållbart stadsutvecklingsarbete idag är påtaglig. De belyser att vissa nackdelar finns kopplat till att städerna bidrar till cirka 70 % av växthusgasutsläppen, men de väljer i sitt arbete att fokusera på alla de möjligheter städerna kan bidra med. I RUFS 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) nämns några trender som påverkar just Stockholmsregionens förutsättningar och utmaningar för en hållbar framtid (Stockholms läns landsting, 2018). Dessa trender inkluderar bland annat globaliseringen, migration och urbanisering, digitaliseringen, samt ett ökat tryck på ekosystemen.
Vidare nämns i RUFS 2050 att strategin för den regionala planeringen bland annat är att verka för en koncentrerad bebyggelse i bästa kollektivtrafikläge (Stockholms läns landsting, 2018), och det är påtagligt hur områden med god tillgänglighet anses vara av hög vikt för en hållbar utveckling. En stadsutveckling i just dessa lägen antas enligt RUFS 2050 bidra till ett aktivt stadsliv, en god tillgänglighet, samt till att arbets-, utbildning- och bostadsmarknader kan integreras och växa. Gällande tillgängligheten nämns att lokalisering av bostäder, arbetsplatser och service är det som påverkar tillsammans med transportutformningen och möjligheterna att resa. RUFS konstaterar att restiden är det viktigaste för längre resor och att turtätheten är viktigare för kortare resor. Till följd benämns att nyckeln till en resurseffektiv och hållbar tillgänglighet är ett storregionalt transportsystem som kombinerar spårbunden kollektivtrafik med en hög turtäthet kring stationslägen. Strategiska utvecklingslägen utgörs av områden som konstateras ha en hög tillgänglighet, vilket främst inkluderar kommuncentrum, regionala bytespunkter, och områden med stor befolkning (Stockholms läns landsting, 2018). Tillgängligheten en av de viktigaste faktor där viktiga förutsättningar för att en plats ska utvecklas är lokala förhållanden, läget i regionen samt närhet till en regional stadskärna eller andra stora utvecklingsområden. För att vara ett strategiskt område är det även viktigt att området redan innan ska ha ett utbud av bostäder, verksamheter, service och grönstruktur. Vissa strategiska utvecklingsområden inkluderar även skärgården och framförallt kärnöar. Områden utöver de som definieras att ha ett strategiskt utvecklingsläge benämns i RUFS, men i en annan omfattning. Något som nämns är att landsbygdsnoder med minst 1000 invånare, viss service och kollektivtrafik kan utvecklas och växa till större centra med sammanhållen bebyggelse kring noderna där centrala funktioner säkerställs (Stockholms läns landsting, 2018). Även kärnöar poängteras ha förutsättningar för samhällsservice och för infrastruktur som säkrar
grundläggande förutsättningar för fastboende samt för en näringslivsutveckling. Dock saknas ett större förhållningssätt och det som nämns handlar främst om att öka antalet permanentboende. Även landsbygd och skärgård utan omfattande bebyggelse nämns kortfattat i RUFS, och förhållningssättet kring dessa områden är att exploateringen bör vara begränsad men kan ske i anslutning till befintlig bebyggelse.
RUFS som följs av kommunerna utgår med andra ord från strategiska lägen som Stockholmsregionen definierat, vilket avspeglas i var kommunerna lokaliserar sina stadsutvecklingssprojekt. Några exempel är Nacka kommun där två av fyra strategier är utvecklingen av tunnelbanan samt utveckling av lokala centrum (Nacka kommun, 2019), Huddinge kommun där befintliga centrum nämns som stora utvecklingsområden (Huddinge kommun, 2014), och Järfälla kommun som också fokuserar på områden med befintlig tillgänglighet, inte minst i samband med nya Barkarbystaden där ett ökat utbud av kollektivtrafik även planeras (Järfälla kommun, 2014). I Haninge kommun, som är den aktuella kommunen för denna fallstudien, ligger övergripande fokus på fyra strategier (Haninge kommun, 2016). Dessa strategier är att prioritera en utbyggnad i den regionala stadskärnan, att bygga i stationsnära områden och längs med pendeltågspåret, att förtäta utmed huvudgator och i centrumnära lägen i Vendelsö och Brandbergen, samt att berika landsbygd och skärgård vid befintlig bebyggelse och kollektivtrafik. Haninge kommun har med andra ord precis som ett flertal andra Stockholmskommuner valt att arbeta med sin stadsutveckling genom att fokusera på strategiska områden med en befintlig god tillgänglighet ur ett objektivt perspektiv.
2.3. Medborgarnas roll i samhället och krav på tillgänglighet
I föregående avsnitt där planering kopplat till tillgänglighet presenteras är det tydligt att begreppet tillgänglighet tolkas objektivt, framförallt av Region Stockholm som vidare sätter upp riktlinjer för Stockholmskommunerna. Tillgänglighet handlar i RUFS 2050 främst om fysiska förutsättningar som ska tillgodoses för medborgarna. Viktigt är dock även att förstå medborgarnas roll i samhället för att inse vilka behov som finns och som kommunen genom planeringen kan och borde stötta.
I dagsläget uttrycks de grundläggande principerna för medborgardialog bland annat i Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) samt Miljöbalken (SFS 1998:808) som framförallt styr samhällsplanering. Lagstiftningen anger att kommuner ska hålla samråd för framtagna förslag både vid översiktsplanering och detaljplanering där bland annat kommunens invånare och kända sakägare som berörs ska ingå (PBL 3 kap §8 samt PBL 5 kap §11). Syftet är att ge olika aktörer möjlighet till insyn samt påverkan. Utöver de grundläggande principerna för medborgardialog uttrycker även Plan- och Bygglagen tillgänglighetskrav (PBL 8 kap). Krav på tillgängligheten uttrycks även i Plan- och Byggförordningen (SFS 2011:338). I lagstiftningen avser tillgänglighet främst användbarhet för alla inklusive personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Inom dagens samhällsplanering ställs ett ökat krav på planerarens sociala kompetens som krävs för att samarbeta, samordna och för att alltid kunna utgå från helheten (Lidenstjärna, 2012). Istället för att styra medborgarna är planerarens roll att stödja dem i planeringsprocessen. Under den senaste åren kan man konstatera att planerarnas makt har förskjutits till medborgarna, men politikernas roll är stabil och ur en sådan aspekt finns inget medborgarinflytande som är direkt avgörande för de politiska beslut som fattas. Maktförskjutningen kan dock ändå ses som positiv ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom planeringen sker mer på en lokal nivå där medborgarna är i större fokus.
3. Litteraturstudie och teori
I detta kapitel presenteras teorier och annan litteratur som påträffats genom litteraturstudien som anses vara relevant för studiens genomförande och resultat. Begrepp som tas upp är kopplade till tillgänglighet, hållbarhet samt medborgarnas värderingar och inkludering. Kapitlet avslutas med ett kort avsnitt kopplat till vilka befintliga studier som har genomförts tidigare för liknande studieområden.
3.1. Tillgänglighet
Tillgänglighet är ett begrepp som är brett och flexibelt med en mängd olika definitioner som kan anpassas efter olika studieområden (La Rosa, 2013). En av de första definitionerna som nämnts i sammanhang för samhällsplanering är definitionen av Hansen (1959) som förklarar tillgänglighet som ett mått för potentiella möjligheter för interaktion (El-Geneidy & Levinson, 2006). Tillgängligheten kan som nämnt variera beroende på det sammanhang och kontext den appliceras för (Kii & Nakanashi, 2007). På makronivå avser den främst samhället som helhet, och tillgängligheten kan ha tydliga skillnader om den istället appliceras på en mikronivå där den enskilda individen utgår från subjektiva uppfattningar. Till följd av detta nämner Handy & Niemeier (1997) att det inte finns en universell definition och att olika tillvägagångssätt är nödvändiga för att beskriva tillgängligheten för olika situationer. Det är också anledningen till att flera olika metoder har utvecklats för att mäta tillgängligheten, där även utgångsläget och syftet är varierande.
Begreppet tillgänglighet kan delas in i två huvudkategorier, vilket är fysisk tillgänglighet samt upplevd tillgänglighet (Folkesson & Makrí, 1999). Fysisk tillgänglighet benämns ibland även som objektiv eller geografisk tillgänglighet, och upplevd tillgänglighet benämns ibland som individuell tillgänglighet. Trots att många år gått sedan Hansen (1959) lyfte begreppet tillgänglighet har den upplevda tillgängligheten varit eftersatt inom forskningen och ett tydligt empiriskt fokus finns där den fysiska tillgängligheten prioriteras (Lättman, Olsson, & Friman, 2016). Detta trots att fullständig objektivitet är nästintill omöjlig att uppnå, även om det givetvis går att eftersträva (Hansson, 2007). Vidare kan det ha haft stora konsekvenser att man inte fokuserat på bägge typer av tillgänglighet då studier visar på att den subjektiva tillgängligheten skiljer sig markant från de objektiva måtten som traditionellt används idag (Lättman, Olsson, & Friman, 2016). Den fysiska tillgängligheten beräknas oftast utifrån transportaspekter och
väger in förbestämda parametrar som exempelvis restid och avstånd. Detta görs dock utan att överväga hur viktiga just de valda parametrarna är för resenärerna i det givna kontext som mätningen genomförs för. De traditionella beräkningarna för den fysiska tillgängligheten ger även ett resultat på det alternativ som är det mest effektiva för att nå olika målpunkter beroende på exempelvis tidsåtgång och/eller kostnad, men hur de olika alternativen upplevs av målgruppen inkluderas ej, och medvetenheten om de olika alternativen som finns vägs inte heller in. Tillgänglighet i denna studie avser därför att integrera två olika perspektiv; det objektiva perspektivet för fysisk tillgänglighet och det subjektiva perspektivet för upplevd tillgänglighet.
3.1.1. Fysisk tillgänglighet
Den fysiska tillgängligheten definieras oftast utifrån teorier om resebetende, och beräkningar för tillgänglighet kopplas vidare främst till två parametrar vilket är transport samt aktivitet (Handy & Niemeier, 1997). Den fysiska tillgängligheten blandats ofta ihop med mobilitet vilket innebär förmågan att förflytta sig mellan olika platser (La Rosa, 2013). Även om det finns en stark koppling mellan mobilitet och tillgänglighet är det viktigt att hålla isär begreppen. Tillgänglighet handlar mer om förmågan att närma sig något. Inom samhällsplanering inkluderar tillgänglighet inte bara transportmedel utan det integrerar även service och användare utifrån just användarnas synvinkel, vilket är den upplevda tillgängligheten som kommer att presenteras i avsnitt 3.1.2.
El-Geneidy & Levinson (2006) förklarar skillnaderna mellan fysisk tillgänglighet och mobilitet genom ett exempel där Manhattan i New York jämförs med den kanadensiska provinsen Manitoba. På Manhattan sker resor i lägre hastighet och under en given tidsaspekt transporteras man en relativt kort sträcka. Dock når man många olika målpunkter inom den givna tidsaspekten. I Manitoba hålls generellt en högre hastighet för resor och inom samma tidsaspekt hade man transporterats en betydligt längre sträcka än på Manhattan. Däremot hade man inte nått lika många målpunkter då utbudet ser annorlunda ut. Detta exempel poängterar att Manhattan har en högre tillgänglighet samtidigt som Manitoba har en bättre mobilitet. Mobilitet är dock relevant för tillgänglighetsbegreppet eftersom det möjliggör för individer att leva sin vardag så som de vill genom att kunna ta del av olika aktiviteter i samhället (Lättman, Olsson, & Friman, 2017). Vidare är det viktigt för social inkludering som har en stark koppling till välmående samt livskvalité.
Det finns många utvecklade modeller som mäter den fysiska tillgängligheten. Några exempel är the Structural Accessibility Layer (Silva, 2008) och the Public Transit and Walking
Accessibility Index (Mavoa et al, 2012) (Albacete, Olaru & Biermann, 2015). Dessa modeller
beräknar tillgängligheten genom att undersöka hur den urbana strukturen begränsar resval samt genom att utgå från möjligheten att nå olika destinationer med kollektivtrafik eller till fots. För denna studie kommer inga liknande matematiska modeller att användas. Istället utgår undersökningen från ett resonemang kring möjligheter kopplat till de parametrar som denna studie är avgränsad till, vilket för den fysiska tillgängligheten är transportmöjligheter, utbud av handel och service, samt förekomst av grönområden och rekreation. Att bryta ner ett system i konkreta beståndsdelar underlättar för att vara just objektiv eftersom överflödiga och komplexa strukturer då undviks (Simon, 1962). Även detta är något som har funnits i åtanke då undersökningsparametrarna valdes ut för att definiera tillgänglighetsbegreppet för just denna studie.
3.1.2. Upplevd tillgänglighet
Upplevd tillgänglighet är individernas uppfattade tillgänglighet vilket även det är ett begrepp med varierande definitioner. Lättman, Olsson, & Friman (2017) definierar den upplevda tillgängligheten som hur personer värdesätter deras levnadsförhållanden. Viktigt att förstå och ha i åtanke är att människor uppfattar tillgänglighet utifrån deras individuella behov och prioriteringar, samt de varierande förutsättningar som de utgår ifrån (La Rosa, 2013).
Lättman, Olsson, & Friman (2016) har genomfört studier för att ta fram en skala som mäter och beskriver den upplevda tillgängligheten. Syftet var att poängtera hur den upplevda tillgängligheten kompletterar befintliga teorier och kunskap om tillgänglighet som annars tenderar att fokusera på den objektiva aspekten. Genom att addera den subjektiva upplevelsen och målgruppens medvetenhet får indikatorer för tillgänglighet som helhet en större trovärdighet i hur beteenden faktiskt ser ut. Vidare kan den upplevda tillgängligheten förklaras som hur man subjektivt värderar förutsättningarna som man lever i, det vill säga möjligheterna att ta del av de aktiviteter som önskas och att leva det liv man själv vill. Det är något som objektiva indikatorer inte kan mäta och det personliga intresset behöver därmed vägas in. Denna studie utgår från just en sådan definition där medborgarnas subjektiva möjligheter bestämmer den upplevda tillgängligheten för de utvalda parametrarna som undersökts.
Resultat baserat på undersökningar av Lättman, Olsson, & Friman (2016) visar på att den upplevda tillgängligheten kopplat till transport påverkas av säkerhet, kvalitet, frekvens, samt användarens ålder. Relaterat till det sistnämnda är det viktigt att kunna särskilja olika grupper för att kunna bestämma den upplevda tillgängligheten. Ett resultat där man förstår hur olika gruppers upplevda tillgänglighet skiljer sig är även användbart inom andra områden som är viktiga för hållbarhet, som exempelvis social inkludering som tas upp kortfattat i avsnitt 3.3.3. Denna studie avser att förstå hur både den fysiska och den upplevda tillgängligheten kan driva en stadsutveckling kopplat till vissa avgränsande parametrar, och den grupp som urskiljs för att förstå den upplevda tillgängligheten är i detta fall medborgarna som är boende inom fallstudiens utvalda platser.
3.2. Hållbarhet
Hållbar utveckling är ett begrepp med starkt förtroende men som trots det är svårt att konkret förklara och definiera (Briassoulis, 1999). Den övergripande innebörden syftar dock till att samtidigt tillfredsställa ekonomisk effektivitet, ekologiskt bevarande samt social rättvisa. Briassoulis (1999) poängterar att planering endast kan agera för att dessa aspekter sätts i handling först när man besvarat vad det är som avses att utvecklas hållbart, för vem och av vem, samt över vilket område planeringen avser att verka hållbart. Dessa aspekter har varit genomgående för att sätta upp ramar för denna studie. Carmona (2009) diskuterar hur teori om hållbar utveckling kan kopplas till praktisk design och stadsutformning, och poängterar vissa återkommande faktorer som är relevanta för just detta samband. Dessa faktorer inkluderar framtida händelser, ekologisk mångfald, bärkraft, försiktighetsprincipen, jämlikhet i livskvalité, social makt, samt ansvar för utsläpp. För denna studie är samtliga faktorer relevanta, men framförallt är jämlikhet i livskvalité av intresse då undersökningen utgår från ett medborgarperspektiv där variationer i tillgänglighet för olika platser undersöks.
FN:s globala hållbarhetsmål har antagits av världen och har som mål att fram tills år 2030 avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa, samt lösa klimatkrisen (UNDP, 2015). De totalt 17 olika hållbarhetsmål som presenteras i figur 2 antogs år 2015 av FN:s medlemsstater och avser att alla länder agerar och samarbetar globalt (UN, u.å.). Målen är uppsatta både för industriländer samt för utvecklingsländer.
Figur 2: FN:s globala hållbarhetsmål (UNDP, 2015).
FN:s globala hållbarhetsmål (UNDP, 2015) samt även de definitioner som uttryckts av Briassoulis (1999) och Carmona (2009) har i denna studie varit utgångsläget för urvalet av parametrar som avser att undersöka den fysiska samt den upplevda tillgängligheten. Hållbarhet inkluderas utöver det endast i denna studie genom en viss analys av undersökningens resultat genom kopplingar till hur tillgängligheten ser ut och upplevs.
3.3.Medborgare
Eftersom studien utgår från ett medborgarperspektiv kopplat till tillgänglighet kommer detta avsnitt beröra vissa begrepp kring vad medborgarnas perspektiv grundar sig i, samt hur medborgarna inkluderas och kan delta i samhället.
3.3.1. Individens värderingar och medborgarinflytande
Antropocentrismen är ett förhållningssätt där människan står i centrum och där människan är den enda som har ett existerande egenvärde. Människan behöver tilldela ett värde till övriga varelser eller naturliga objekt för att de ska anses som värdefulla. Vidare förklarar principen om individens suveränitet att det enbart är den enskilda individen som kan avgöra vad som är bra respektive dåligt för just henne (SIKA, 2005).
I planeringsprocessen har medborgarna möjlighet att uttrycka sina åsikter och värderingar kopplat till projekt under samråd som lagstiftningen ställer krav på, exempelvis i Plan- och Bygglagen (Vägverket, u.å.). Syftet är att garantera att de som berörs av planen får ett reellt inflytande. I samrådet får medborgarna dela med sig av sina synpunkter, vilket ska ses över i det fortsatta planarbetet. Dock är det i slutändan ett politiskt beslut om vilken slutgiltig plan som antas. I ett planeringsteoretiskt perspektiv nämns ofta att det är viktigast att samråda med allmänheten i ett tidigt skede för att hitta nya lösningar som ger den bästa slutprodukten (Vägverket, u.å.). Utöver lagstadga samråd är det även vanligt att medborgardialog appliceras. Dock har det konstaterats att det är svårt att samråda i ett tidigare skede, mycket på grund av den långa tidsbilden. Den tidskrävande planprocessen medför att allmänheten inte märker av successiva framsteg på ett tydligt sätt, vilket gör att de tappar intresset för deltagandet.
3.3.2. Boendepreferenser
Många studier finns kopplade till boendepreferenser och allmänt är att individers preferenser varierar beroende på ålder och fas i livet (Rossi, 1988) (SLL & SCB, 2012). Normen är att vuxna föredrar att bo centralt i städer, men gärna flyttar till ytterområden i samband med att de skaffar barn. Sådant som anses vara attraktivt i ytterområdena är större bostäder till lägre priser, större grönområden, fler lekplatser och färre faror för barn. Denna norm har dock försvagats under senaste åren. Övriga preferenser som fortfarande är relevanta främst för familjer med mindre barn är närheten till vänner och familj, bostadsområdets rykte och lugn, samt barnvänliga områden. Hushåll med endast vuxna eller med äldre barn lägger mindre värdering i just de preferenserna. Barnfamiljer har även i allmänhet en mer positiv inställning till att bo på landsbygden, och ungdomar ser tätorter som mer attraktiva för deras livssituation.
Studier som inte fokuserar på boendepreferenser kopplat till ålder och livssituation visar på att människor i allmänhet föredrar att bo i miljöer med lägre densitet och i närhet till parkmiljöer (Morrow-Jones, Irwin & Roe, 2004). En annan studie där fastighetsägare deltagit i en kvalitativ undersökning konstaterades att bostäders marknadsvärde påverkas av det geografiska läget vilket kopplas till tillgänglighet (Kanehorn & Silvander, 2017). Höga värden är kopplade till centrala lägen med närhet till service och kommunikationsmöjligheter, och bostäder i mindre centrala lägen med ett sämre utbud värderas lägre. Attraktiva lägen som påverkar värdet anses även vara lägen i närhet till arbete, handelsområden, transport, grönområden, samt nöje och kulturella upplevelser. Sjöutsikt och närhet till en vacker park är ytterligare förhöjande faktorer som ökar värdet. Värdet visar på efterfrågan vilket kan förklara allmänna preferenser. Slutligen bekräftas det geografiska läget att i hög utsträckning vara en absolut faktor som därmed är svår att förändra.
3.3.3. Social inkludering
Preston & Rajé (2007) har under influens av Sen (2000) etablerat ett koncept som beskriver att social exkludering orsakas av en bristfällig tillgänglighet till sociala aktiviteter och att exkluderingen alltså inte beror på att ett utbud av sociala aktiviteter saknas (Lättman, Olsson, & Friman, 2016). Vidare kan det konstateras att en koppling finns mellan social exkludering och bristfällig tillgänglighet, och ett tillgänglighetsarbete är alltså gynnsamt för att förbättra individers sociala välbefinnande. Befintliga studier av Farrington & Farrington (2005) och Farrington (2007) drar även slutsatsen att god tillgänglighet implicerar i stärkt social inkludering samt social hållbarhet. Tillgängligheten avser inte bara den objektiva aspekten utan även subjektiva värden då studier visar på att en god upplevd tillgänglighet har en korrelation till positiva uppfattningar om den sociala inkluderingen.
3.4. Befintliga studier och forskning
Flera tidigare studier är genomförda där tillgänglighet undersöks. Bland annat har Kwok & Yeh (2000) konstaterat en koppling mellan transport till olika målpunkter samt energieffektivitet, där transport var den huvudsakliga parametern för tillgänglighet. Andra studier har även genomförts kopplat till modellering samt med fokus på att etablera hur tillgänglighet kan kvantifieras för att användas som indikator i undersökningar med varierande syfte. Ett tydligt fokus finns kring just den objektiva tillgängligheten med en stark koppling till transport. Befintlig forskning där den upplevda tillgängligheten uppmärksammas existerar dock också, men då med ett fokus på att kritisera objektiviteten och i syfte att lyfta samt att uppmärksamma den subjektiva aspekten. Studier som kombinerar den fysiska och den upplevda tillgängligheten och som jämför för olika geografiska platser har inte kunnat påträffas.
4. Metod
Detta kapitel presenterar studiens genomförande samt de metoder som tillämpats. Avsnittet avslutas även med en förklaring till de urval som gjorts samt med en metodanalys. Även studiens projektdesign och tidsaspekt presenteras i detta kapitel.
Med tanke på omständigheterna som uppstått i samband med Covid-19 - pandemin har projektet under arbetets gång påverkats av vissa oväntade svårigheter. Detta framförallt på grund av uppmaningar att stanna hemma och fysiskt inte vistas med andra människor i högsta möjliga utsträckning för att minimera smittspridningen av coronaviruset (Folkhälsomyndigheten, 2020). Platsbesök har behövts senareläggas vilket har påverkat tidsaspekten och vidare den omfattning som information från platsbesöken har kunnat användas. Den huvudsakliga begränsningen till följd av coronavirusets spridning har dock varit svårigheten att komma i kontakt och nå ut till nyckelpersoner samt medborgare för intervjuer. Vid projektstart var planen att i första hand undersöka den upplevda tillgängligheten via fokusgrupper med direkta intervjuer med medborgarna. För att minimera kontakten och försöka genomföra studien hemifrån beslutades istället att göra en enkätstudie, samt att endast genomföra telefonintervjuer med de mest relevanta nyckelpersonerna. Enkäterna distribuerades genom mailkontakt med föreningar, skolor, fastighetsägare och arbetsplatser som ombads att dela vidare enkäten. Många kontaktade personer återkom och nämnde att de tyvärr inte kunde göra utskick av enkäten då de hade för högt tryck på egna utskick med information till följd av virusspridningen. Detta medförde en avgränsning för den empiriska studien då intervjuer och enkäter inte kunde utföras som planerat.
4.1. Genomförande
Denna studie har genomförts som ett examensarbete på mastersnivå och har fullföljts genom ett samarbete med Haninge kommun. Studien bygger på en fallstudie där den fysiska och den upplevda tillgängligheten har analyserats för tre platser genom en kombination av metoder. Resultatet presenteras i en jämförande process där de olika platserna har bedömts i förhållande till varandra. De olika metoderna avser att beskriva tillgängligheten ur både ett objektivt och subjektivt perspektiv. För att inkludera både den fysiska och den upplevda aspekten av tillgänglighet utgår studien dels från ett kommunperspektiv och dels från ett individuellt perspektiv. För dessa undersöks utvalda parametrar med metoder som presenteras i tabell 1.
Platsaspekter Kommunperspektiv Individuellt perspektiv Tillgänglighet
- transportmöjligheter -utbud av handel & service - grönområden & rekreation
Fysisk tillgänglighet (mapping, platsbesök &
dokumentstudier)
Upplevd tillgänglighet (enkätstudie & intervjuer)
Platsens utvecklingspotential
- samhällskaraktär - medborgarinflytande
Plandokument och rådande stadsutvecklingsstrategier (litteratur- & dokumentstudier)
Upplevda kvalitéer av platsen (enkätstudie & intervjuer)
Tabell 1: Övergripande visualisering av studiens upplägg.
4.2. Litteratur- och dokumentstudie
För att på mest effektiva sätt kunna genomföra denna studie har sekundärdata använts i så hög utsträckning som möjligt. Sekundärdata har samlats dels genom en litteraturstudie men även genom en dokumentstudie. Litteraturstudien har bidragit till vetenskaplig information, definitioner samt relevanta teorier som fokuserar på tillgänglighet och medborgarnas preferenser och värderingar. Vetenskapliga rapporter och vissa genomförda studier har varit relevanta för att samla information som varit relevant för ämnet som undersöks.
Sekundärdata har även tagits fram i syfte att kunna beskriva den fysiska tillgängligheten specifikt för de platser som ingår i fallstudien. Genom en dokumentstudie undersöktes även information om kommunens planering och visioner för de tre platser som ingår i fallstudien. Det handlar framförallt om Haninge kommuns nuvarande översiktsplan, stadsutvecklingsplanen för Haninge stad, detaljplan för Runsten 1:1, Planbesked för del av fastigheterna Sundby 7:1, Lervassa 1:2 och Västanvik 1:3, Haninge. kommuns cykelplan, genomförda reseundersökningar, politiska styrdokument, samt den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen.
4.3. Mapping
Metoden som främst har använts i denna studie för att analysera den fysiska tillgängligheten är baserad på befintlig GIS-data från Haninge kommun. GIS har använts för att ta fram ett kartunderlag som tydligt illustrerar den fysiska tillgängligheten för de parametrarna som konkret kan beskrivas som fysiska element. De parametrar som presenteras genom mapping är kopplade till transport, utbud av handel och service samt grönområden och rekreation.
4.4. Enkätstudie
En enkätstudie har genomförts där medborgare fått svara på frågor kopplat till de valda parametrarna för tillgänglighet (se bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3 för fullständiga enkätfrågor). Många frågor utgår ifrån ett svar där den upplevda tillgängligheten ska värderas på en skala mellan 1–7. Resultatet presenteras i form av ett medelvärde med förklarande kommentarer om spridningsmåttet för de olika frågorna. Utöver obligatoriska frågor där deltagarna får värdera parametrarna på en skala får de även möjligheten att kommentera sina svar med fri text. Bakgrunden till detta upplägg är att möjliggöra för ett resultat där medborgarnas bakomliggande tankar och resonemang även kan inkluderas. Resultatet för enkätstudien avser främst att användas för att påvisa den upplevda tillgängligheten och för att få en förståelse om hur platserna uppfattas av dess medborgare. Enkäterna har genomförts digitalt via Google Forms och har distribuerats genom kontakt med aktörer som har koppling till medborgarna på de olika platserna som ingår i fallstudien. Frågorna som ställts i enkätstudierna för de olika platserna skiljer sig något åt då målgrupperna tvingades varieras för att kunna erhålla ett tillräckligt stort underlag.
För enkätstudien på Ornö mailades enkäten från Lolotte Stenbock Lilliehöök (fastighetsägare samt delägare och förvaltare av familjeföretaget Sundby Förvaltning AB) som deltagit i en telefonintervju. Utskicket gjordes till Ornös bygdegårdsförening, ägaren av Ornös mack och restaurang, samt en förälder i skolan som vidare skickade ut enkäten till resterande föräldrar i skolan och till museiföreningen. Enkäten förväntas ha nått ut till cirka 15–20 personer, och av dessa har åtta personer svarat. Svarsbortfallet antas därför vara minst 50 %.
Gällande enkätstudien i Handen har skolor, företag och föreningar tillfrågats via mail om de kunde ställa upp och delta i undersökningen, samt även hjälpa om de hade möjlighet att distribuera enkäten vidare till boende och verksamma i Handen. En problematik i att urskilja grupper för vilka som bor och verkar i Handen gjorde att både boende och verksamma inkluderades i målgruppen för studien. De som har kontaktats via mail gällande att delta samt distribuera enkäten är Fredrika Bremergymnasiet, Rudanskolan, Söderbymalmsskolan, Vikingaskolan, Runstensskolan, Haninge Montessoriskola, Riksäpplets gymnasium, Kastanjen förskola, Tallens förskola, Ekens förskola, Aspens förskola, Hasselns förskola, Syrenens förskola, Centrum Vux, Handens bibliotek, Freezone Haninge, Port 73, och Haninge Centrum. Anledningen till att många skolor och förskolor kontaktades var för att försöka komma åt boende i Handen som är den grupp som är av intresse för enkätstudien. Eftersom många barn går i förskola och skola nära hemmet, ansågs just dessa som en bra väg för att nå ut till vuxna och även ungdomar som bor i Handen. Av de tillfrågade har svar kommit från Kastanjens förskola, Tallens förskola och Ekens förskola som svarade att de ej har möjligheten att distribuera enkäten till föräldrar eller anställda. Utöver dem svarade Centrum Vux, Alma folkhögskola och Haninge Centrum att de skulle sprida enkäten till sina närmsta medarbetare i Handen. Svarsbortfallet antas vara relativt stort då endas sex svar inkommit för enkätstudien. Dessutom kan ett visst urvalsfel konstateras då endast en tredjedel av de svarande tillhör den huvudsakliga målgruppen vilket är medborgare som bor i Handen. Det låga deltagandet i enkätstudien är ytterligare en anledning till att även personer som är verksamma inkluderades i resultatet, och resterande två tredjedelar av de svarande utgörs av personer som är verksamma i Handen genom arbete eller studier.
Enkätstudien i Runsten har drivits tillsammans med Michaela Steensen (ekonomiansvarig på Runsten Equestrian) som distribuerade enkäten till boende i Runsten samt till verksamhetschef på Runsten Equestrian för att få hjälp att även komma i kontakt med de aktiva inom ryttarföreningen. Ett mycket stort svarsbortfall misstänks då endast två svar inkommit. Utskicket av enkäten till boende och ryttare i Runsten tog längre tid än planerat på grund av att verksamhetschefens godkännande behövde inväntas.
4.5. Intervjuer
Intervjuer har genomförts för att komplettera enkätstudien om hur medborgarna upplever sin närmiljö, samt för att skaffa en bättre förståelse kring nuläget och den aktuella fysiska tillgängligheten för de platser som ingår i fallstudien. De har även till viss del använts för att bidra till kompletterande information om kommunens arbete, planering och visioner för respektive plats som undersökts.
Överlag används semistrukturerade intervjuer i syfte att få jämförbara resultat men som samtidigt kunde tillåta kandidaterna att tillägga information utöver slutna frågor. De semistrukturerade intervjuerna har hållits via telefon med fastighetsägare som har valts ut i egenskap att besitta goda kunskaper kring nulägessituationen på platserna. Syftet var att kunna ta del av ett synsätt utöver Haninge kommuns aspekt för att undvika ett vinklat resultat. Den första intervjun genomfördes 30 mars 2020 där Lolotte Stenbock Lilliehöök som är fastighetsägare på Ornö samt delägare och förvaltare av familjeföretaget Sundby Förvaltning AB intervjuades (se bilaga 1 för fullständiga intervjufrågor). Ytterligare en fastighetsägare intervjuades 14 april 2020 vilket var Christopher MacDermott som är fastighetsägare i Runsten samt grundare av Runsten Equestrian (se bilaga 2 för fullständiga intervjufrågor).
Semistrukturerade intervjuer har även hållits med aktörer på Haninge kommun för att få kompletterande information om hur kommunens arbete, planering och visioner ser ut i frågor som är kopplade till de valda parametrarna som ingår i studien för att undersöka tillgängligheten. Den 8 april 2020 genomfördes en telefonintervju med en utredare på kultur- och fritidsförvaltningen i Haninge kommun. Syftet med att komma i kontakt med kommunens kultur- och fritidsförvaltning var att få en inblick i hur Haninge kommun integrerar tillgänglighetsfrågor i kultur och fritidsarbetet. Intervjun syftade även till att ifrågasätta huruvida några kultur- och fritidsprojekt fanns där man samtidigt arbetade med att främja medborgarinflytande samt övriga aspekter kopplat till integration och samhörighet. Erhållen information från intervjun den 8 april har inte använts som direkt underlag i denna studie, utan har endast varit vägledande för att hitta annan data som indirekt varit relevant för undersökningen (intervjufrågorna bifogas därför ej). Frågan om att delta i en intervju har även ställts till en socialstrateg på Haninge kommun för att få ytterligare ett perspektiv kring deras arbete med liknande frågor. Dock erhölls aldrig något svar och den intervjun uteblev.
I samband med genomförda platsbesök genomfördes även vissa spontana intervjuer med medborgare som påträffades. I och med att dessa intervjuer inte var planerade för medborgarna genomfördes de som ostrukturerade intervjuer i syfte att få ett avslappnat och intressant samtal där kandidaterna fritt kunde berätta om hur de upplever platsen de bor på.
4.6. Platsbesök
En sista metod som inkluderats i genomförandet av studien är platsbesök på de tre platserna som ingår i fallstudien. Handen besöktes den 9 april 2020 där information dokumenterades för områdena kring Poseidons torg, Eskilsparken, Nynäsvägen, Haninge Centrum, Handenterminalen samt Rudans naturreservat och friluftsområde. Fram tills mitten av mars 2020 har dessutom arbetet med studien skett i Haninge kommunhus som är lokaliserat till centrala Handen, vilket även har förenklat spontanbesök. Ett platsbesök till Ornö genomfördes 15 april 2020 där framförallt området kring Kyrkviken studerades. Sista platsbesöket var i Runsten 26 april 2020 där bostadsområdet, ridanläggningen och den omgivande naturen studerades. Platsbesök med egna observationer har varit nödvändiga för att kunna tillhandahålla kompletterande information för en korrekt nulägesbeskrivning samt beskrivning av den fysiska tillgängligheten. Dessutom har platsbesöken möjliggjort för spontana intervjuer med medborgare som påträffats under besöken. Genom platsbesök har även platsernas känsla och karaktär fått upplevas, vilket har givit en bättre förståelse kring aspekter som nämns i text, av personer som deltagit i enkätstudien samt av personer som intervjuats. I samband med platsbesök har även bildmaterial samlats in.
4.7. Urval och metodanalys
För att avgränsa studien har vissa urval behövt göras. De urval som gjorts är kopplade till val av parametrar att undersöka, val av platser att ingå i fallstudien, samt slutligen val av metoder för att på bästa sätt besvara frågeställningarna samt att uppnå studiens syfte och mål.
De parametrar som valdes att inkluderas i fallstudien är transportmöjligheter, utbud av handel och service, förekomst av grönområden och rekreation, samhällskaraktär, samt medborgarinflytande. Transportmöjligheter valdes som en av parametrarna eftersom det är en parameter med en stark koppling till mobilitet som vidare har en koppling till den fysiska tillgängligheten på ett tydligt sätt. Tillgänglighet har ofta stark anknytning till transport och det ansågs därför relevant att inkludera just transport i en av parametrarna. Tillgängliga data kunde
även enkelt tillhandahållas för transport både gällande fysisk utformning och användning. Av samma anledning valdes utbudet av handel och service som en parameter, samt förekomst av grönområden och rekreation som ytterligare en parameter. Att inkludera olika typer av samhällsfunktioner i parametrarna möjliggör för att konstatera vad som faktiskt existerar på platsen i fråga, men även för att kunna undersöka hur de värderas av platsernas medborgare. Parametrar som är svårare att göra konkreta mätningar för i den fysiska miljön vägdes även in för att kunna få mer kvalitativ information, samt för att få ännu bättre förståelse för medborgarperspektivet. Samhällskaraktär är en sådan parameter som valdes i syfte att påvisa hur medborgarna uppfattar sin närmiljö och tillgänglighet till kultur, identitet, integration, trivsel och gemenskap. Något som anses vara viktigt för hållbarhet är medborgarnas möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen, och ytterligare en parameter som valdes är därför medborgarinflytande. Det valdes även som en parameter för att få en länk till medborgarnas engagemang i kommunens planarbete för de olika platserna i fallstudien. Samhällskaraktär och medborgarinflytande är parametrar som dels har en fysisk koppling till tillgänglighet, men framförallt är de tydliga för att undersöka den upplevda tillgängligheten. Dessa har därför undersökts för både den fysiska och den upplevda tillgängligheten till skillnad från de tre övriga parametrarna som endast har undersökts kopplat till den fysiska tillgängligheten. Alla fem parametrarnas urval grundar sig i tre kriterier. Det första kriteriet är att de ska ha en tydlig relation till begreppet tillgänglighet och kunna kopplas till fysisk och upplevd tillgänglighet. Vidare är det andra kriteriet att det ska finnas möjlighet att analysera frågorna utifrån ett medborgarperspektiv där allmänheten känner till parametrarna och även kunna uttrycka sin egen uppfattning om dem i den enkätstudien som genomfördes. Parametrarna kan därför inte vara för tekniska eller invecklade. Slutligen är det tredje och sista kriteriet att parametrar går att koppla till hållbarhet på en högre nivå. FN:s globala hållbarhetsmål samt vetenskaplig litteratur har därför använts som utgångsläge vid valet där parametrarna avser att tillsammans täcka relevant innehåll från flera mål.
De platser som valdes att ingå i fallstudien är Handen, Ornö och Runsten. Urvalet är baserat på att områdena ska vara av olika karaktär som tydligt kopplas till central stadsbebyggelse, skärgård och landsbygd. Ytterligare viktigt för urvalet var att välja platser med relativt ny eller pågående planering för att kunna få en inblick i planeringens genomförande samt medborgarnas omfattning i processen. Handen valdes ut som det tydligaste exemplet av ett befintligt område med stadskaraktär i Haninge kommun, vilket var anledningen till varför detta område valdes att prioriteras. Detta är ett av de områden i Haninge kommun som får allra mest
uppmärksamhet i planeringen och som har tydlig koppling till kommunens utvecklingsarbete. Valet att inkludera Handen som ett av områdena i studien kan upplevas som motsägelsefullt i förhållande till syftet att påvisa förutsättningarna för områden med större fysisk utmaning gällande tillgänglighet. Anledningen till att Handen valdes ut som en av platserna i studien var även för att kunna ha ett jämförelseområde där skillnader som eventuellt finns till följd av det kollektivtrafiknära läget kan påvisas om man jämför med de övriga platserna som inkluderas i studien. Ornö valdes som ett av områdena att inkludera i fallstudien för att innefatta skärgårdsbebyggelse. Ornö som är den största skärgårdsön i Haninge kommun valdes som en representant för skärgårdsöarna. Detta då Ornö har en blandning av de egenskaperna som övriga öar har, och även då det är en ö med tillräcklig information som behövde finnas för att göra genomförandet av studien möjlig. Ornö saknar även broförbindelse vilket var viktigt i valet av skärgårdsö då det ansågs intressant att inkludera en plats som fysiskt är svårare att nå. För att erhålla områden i fallstudien av ungefär samma ytmässiga skala valdes Kyrkviken ut som fokusområde för Ornö i vissa fall. Just denna plats valdes eftersom det är en av få platser på ön med permanentbostäder och även övrig verksamhet i gles omfattning, samt med tanke på att Haninge kommun har pågående planarbete i området. Runsten valdes som ett tydligt exempel på landsbygd. Området valdes för att ha en viss likhet med Kyrkviken på Ornö, framförallt ur den aspekt att bägge områdena är mer glesa. Skillnaden är att Runsten är lokaliserat på fastlandet. Runsten valdes ut som en representant för Haninges landsbygd, med en gles bebyggelse och ett tydligt avstånd från frekvent kollektivtrafik. För Runsten finns även relativt ny planering, och intressant för urvalet var medvetenheten om en nischad och samtidigt nutida utveckling med fokus på hästar och en bebyggelse med miljöprofil.
Att en fallstudie valdes som metod var dels för att möjliggöra för medborgarna att ta ställning kring platserna i fråga. En fallstudie gör det även möjligt att arbeta med andra metoder för att samla all data som kan tänkas vara relevant för undersökningen. De valda metoderna som har inkluderats i denna studie och som har nämnts i detta kapitel skapar en god balans mellan kvalitativa och kvantitativa metoder, samt är även anpassade för att luckor i sekundärdata ska kompletteras med framtagna primärdata. Metoderna valdes för att göra undersökningen så enkel som möjligt att genomföra utifrån en begränsade tidsram samt övriga begränsade resurser. Exempelvis är det inte möjligt att i denna studie göra egna avancerade tekniska undersökningar, och studien utgår därför i högre utsträckning av sekundärdata tillhandahållen från Haninge kommun samt befintlig litteratur och andra källor.
4.8. Projektdesign och tidsaspekt
Metoderna samt urvalen är baserade utifrån en eftersträvan att effektivt uppnå mål och syfte, samtidigt som studien även tvingats anpassa sig efter de avgränsningar som behövt göras. För att säkerställa studiens genomförande innebar projektuppstarten att planera arbetet och klargöra en projektdesign. Gantt-schemat som illustreras i tabell 2 visar hur arbetet genom de olika metoderna planerats utifrån tidsaspekten. Tabell 3 visar även uppsatta deadlines som pressat projektet att hålla den uppsatta tidsramen.
Aktivitet / vecka 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Handledning KTH Seminarier KTH Handledning Haninge kommun
Uppstart och research Mål och frågeställning Problemformulering
och fastställa metod
Genomförande av metod Rapportskrivning Rapport färdigställd Förberedelser presentation Opponering Presentation Revidering av rapport
Tabell 2: Gantt-schema för arbetsprocessen.
Aktivitet Datum/vecka
Färdigställt val av ämne, syfte, mål, metoder 10 februari
Färdigställt val av platser och parametrar 2 mars
Utskick av enkäter 1 april
Rapport 50 % 15 april
Presentation för planavdelningen på Haninge kommun 28 april
Enkätstudien genomförd och inkluderad i rapport 30 april
Intervjuer genomförda och inkluderade i rapport 30 april
Rapport 90 % 20 maj
Presentation för planavdelningen på Haninge kommun 27 maj
Inlämning rapport 9 juni
Opponering 15 juni
Slutseminarium 16 juni
Inlämning reviderad rapport 21 juni
5. Fallstudie
Detta kapitel presenterar resultatet för den genomförda fallstudien. Först introduceras en allmän beskrivning av de platser som ingår i fallstudien. Därefter presenteras de olika platsernas fysiska tillgänglighet som fokuserar på transportmöjligheter, utbud av handel och service, samt förekomsten av grönområden och rekreation. Den fysiska tillgängligheten sammanställs därefter i en sammanfattning. I detta kapitel presenteras även den upplevda tillgängligheten för de olika platserna vilket enbart baseras på den genomförda enkätstudien. Fokus ligger på samma parametrar som för den fysiska tillgängligheten, men utöver det presenteras även ett resultat för den upplevda samhällskaraktären samt tillgängligheten till ett medborgarinflytande. Även den upplevda tillgängligheten sammanställs avslutningsvis i en sammanfattning.
5.1. Beskrivning av studerade platser
I detta avsnitt presenteras Ornö, Runsten och Handen som är de platser som ingår i fallstudien. Beskrivningen syftar till att ge en övergripande uppfattning dels om lägenas geografiska kontext men även om platsens karaktär. Innehållet är baserat på sekundärdata från litteraturstudien, genomförda intervjuer samt platsbesök. Figur 3 visar hur de olika platsernas geografiska lägen förhåller sig till varandra.
Figur 3: Geografisk aspekt av platserna som ingår i fallstudien (egen figur).
- - + Kommungräns Runsten Ornö (Kyrkviken) Handen
5.1.1. Beskrivning av Ornö
Ornö är Haninge kommuns, och även Stockholms södra skärgårds största ö (Haninge kommun, 2016) med en total landareal på 4 767 hektar (SCB, 2016). Ön är även utpekad av Länsstyrelsen som en kärnö vilket innebär att det är en ö som anses ha förutsättningar för ett utbud av service och infrastruktur, och att det dessutom är en ö som fungerar som servicepunkt för de omkringliggande öarna samt för turism (Haninge kommun, 2016). Ornö är en avlång ö som mäter upp till cirka 14 km på längden och cirka 4 km på bredden. På ön bor cirka 260 personer, och framförallt bor de inom områdena Skinnardal-Hässelmara, Kyrkviken samt Lättinge (Haninge kommun, 2019a). Utöver de permanenta bostäderna finns även större fritidshusområden, framförallt vid Mörbyfjärden, Ornöboda och Söderviken. Antalet boende ökar under sommaren och vid årsskiftet 2015/2016 fanns totalt 664 fritidsbostäder på Ornö (Länsstyrelsen Stockholm, u.å.a). Utöver fritidsboende är det även många turister som besöker ön under sommarmånaderna. Det årliga antalet turister på Ornö är cirka 25 000 turister.
Forntida gravar, stenrösen och stensättningar tyder på att Ornö varit bebott sedan forntiden (Länsstyrelsen Stockholm, u.å.a). Det finns även bevis i arkivhandlingar på att det funnits gårdar och torp under 1400-talet, samt att bebyggelsen ökade under 1500- och 1600-talet. Ett 40-tal gårdar samt 14 torp som existerade brändes dock ned i samband med rysshärjningarna år 1719. Ornö hade dock som störst befolkning under slutet av 1800-talet då cirka 600 personer var bofasta på ön. Under denna tid öppnade även Ornös första affär samt lokal skolundervisning. Under 1900-talet fortsatte utvecklingen och Ornö fick en busslinje samt även en bilfärja. Det var vid denna period som antalet sommarboende ökade markant. Genom Ornös historia har fiske varit en viktig del av näringslivet och det har även bedrivits gruvdrift under 1900-talet fram tills 1965. Nötkreatur samt får har länge funnits i hög utsträckning på ön medans antalet hästar förr var begränsat.
5.1.2. Beskrivning av Runsten
Runsten ligger i Hanved på landsbygden i västra Haninge och utgör ett område på cirka 79 hektar (Haninge kommun, 2012). Området var från början en gård som sedan början av 2000-talet har utvecklats till en hästanläggning i världsklass, och i samband med en ny detaljplan som vann laga kraft år 2013 möjliggjordes även en utveckling av bostäder, en förskola samt en internatskola med elevhem. Området syftar till att ha en stark miljöprofil, och ekonomisk och social hållbarhet eftersträvas genom ett lokalt samspel mellan arbetsliv, fritid och boende där
