Bryman och Bell (2013) beskriver operationaliseringen som en process där forskaren utgår från begrepp för att beskriva tillvägagångssättet av datainsamlingen. Enligt Holme och Solvang (1997) utgår operationaliseringen från, för ämnet relevanta, teoretiska utgångspunkter. Denna uppsats har en induktiv forskningsprocess och utgår därför inte från befintliga teorier. Istället utgår vi från verkligheten och beskriver vårt tillvägagångssätt för empirisk insamling med en, vad vi kallar, praktisk operationalisering. Att strikt utgå från en klassisk operationaliseringsmodell är ej lämpligt för detta arbete som är explorativt i sin karaktär med ett ämne som är aktuellt och induktivt utgår från dagens fakta. Denna kan också ses som en undersökningsmodell som beskriver hur vi tagit oss från problem till resultat. Vi har utifrån de inledande intervjuerna med uppdragsgivaren, Din Bil, sammanställt problemområden som identifierats. Dessa har vi sedan sammanställt under större begrepp för att förtydliga ämnesområdet och utifrån vilket perspektiv intervjufrågorna sedan formulerats. Med den praktiska operationaliseringsmodellen redovisas en tydlig koppling från uppdragsgivaren och problemet, till den empiriska insamlingen genom intervjufrågor som sedan analyseras.
Den praktiska operationaliseringsmodellen förklarar insamlingsmetodiken från uppdragsgivarens problemperspektiv. Utöver dessa identifierade problemområden finns andra ämnesområden i empirin. Dessa har kommit ur den empiriska insamlingen och finns för att genom analys, explorativt förstå och beskriva underliggande mönster till branschens utveckling. Uppdragsgivarens problemområden är breda och centrala ämneskategorier som ligger till grund för den empiriska insamlingen.
2.8 Analysmetod
Analys av insamlad data genom att undersöka, kategorisera och testa behövs för att producera empiriskt underlag (Yin 2013). I denna uppsats som baserar sig på en induktiv ansats blir det empiriska underlaget mycket viktigt. Det finns flertalet generella strategier som alla kan användas i mer specifika analysmetoder (Yin 2014). Då vi har ett induktivt tillvägagångssätt har vi valt att analysera utifrån den generella metoden ”botten-upp”.
Istället för att utgå från teoretiska påståenden kommer vi arbeta oss igenom all den insamlade information vi har, nedifrån och upp. Enligt Yin (2014) kan denna induktiva analysmetod leda till avsevärda fördelar, med viss risk. Erfarna forskare inom området lider stor risk att ha förutbestämda uppfattningar och tolkningar om koncept på grund av deras ämneskunskap. Detta är inget problem för oss då vi ej
besitter problemtolkningar eller djupare ämneskunskap utöver förförståelsens intresseskapande. Dock kan även oerfarna forskare stöta på en risk (Yin 2014). Är man helt novis i området och har svårt att förstå ämnets grundproblem kan det vara utmanande att lyckas skapa relevanta tolkningar av empirin (Yin 2014). Vi har med denna metod arbeta oss igenom all intervjudata för att finna relevanta kopplingar, tolkningar och koncept.
Yin (2013) menar att det är viktigt att genom analysen övergripande vidta försiktighetsåtgärder. Datan som samlats in måste kontrolleras, analysen i sig bör vara så övergripande som möjligt utan genvägar och forskarna ska granska sina egna subjektiva värderingar så att analysen inte blir snedvriden (Yin 2013). Detta har vi haft med oss under analysen av all den information vi samlat in. För att tydligare sammanställa analysmetoden har vi utarbetat en analysmodell.
Figur 2.2. Analysmodell. (Egen modell).
Vi har genomfört omfattande insamlingar av material för oss att analysera. Det empiriska underlaget är insamlat från intervjuer med personer som är experter inom ett visst område, anställda hos uppdragsgivaren och potentiella kunder i form av yngre privatpersoner. Vi har valt att samla in underlag från flera olika håll för att bredda perspektivet, och för att genom en god analys finna så korrekta iakttagelser som möjligt. För att mer precist tolka intervjumaterialet valde vi att kategorisera transkriberingsunderlaget efter de ämnen som respondenterna gav mycket utrymme och ansåg var viktiga. De återkommande ämnen sammanställdes utifrån de olika personernas perspektiv, vilket sedan presenteras i primärempirin. Inom varje område
tolkade vi sedan det varierande underlaget från flera perspektiv för att finna generella mönster och analysriktningar. I nästa steg arbetade vi med att koppla samman tolkningar från olika problemområden för att således på detaljnivå och på en övergripande nivå analysera och skildra bilbranschens utveckling, där utrymme lämnas för relevanta kopplingar till befintlig forskning. I det sista steget drar vi egna slutsatser av problemet utifrån den omfattande analys som gjorts. Trots att ämnet och undersökningen är kontextbunden vill vi med både den praktiska operationaliseringsmodellen och analysmodellen visa på vårt tankesätt och därmed göra vårt tillvägagångssätt transparent vilket kan göra studien replikerbar, i en annan tid.
2.9 Kvalitetskriterier
Reliabilitet
Genom att vi tydligt beskrivit studiens tillvägagångssätt ska studiens reliabilitet, enligt Olsson och Sörensen (2011), öka och därmed ska studien kunna upprepas på likartat sätt och då uppnå samma resultat. Problemet med en kvalitativ undersökning och reliabilitet är att underlaget för den empiriska insamlingen skapas vid specifika interaktioner vid en viss tid med andra människor (Christensen et al 2016). Verkligheten i sammanhanget är omöjlig att identiskt återskapa och Christensen et al (2016) menar därför att det traditionella reliabilitetsbegreppet bättre förklaras genom validitet som förklarar trovärdigheten av den kvalitativa undersökningen (Christensen et al 2016). Dock anser vi att även om sammanhanget är omöjligt att återupprepa så har vi tydligt beskrivit tillvägagångssättet, intervjufrågorna samt vilka som intervjuats för att göra studien replikerbar.
Validitet
Genom att inhämta data från flera källor (Jakobsson 2011) har vi som Yin (2013) och Bryman och Bell (2013) beskriver det, ökat studiens validitet. Vi har gjort egna observationer och intervjuer samt inhämtat underlag från litteratur, vetenskapliga artiklar samt identifierat trender i artiklar. All fakta som studien presenterar kräver validering för att stärka studiens kvalitet (Yin 2013) och studien ska mäta det den avser att mäta (Christensen et al 2016). Validitet kan delas upp i intern och extern validitet (Christensen et al 2016). För att stärka en studies interna validitet ska data samlas in och tolkas på sådant sätt att det avspeglar den del av vekligheten som
studerats, vilket kallas intern validitet (Yin 2013). Under denna studie har den interna validiteten stärkts genom att vi noggrant avvägt trovärdigheten i befintlig forskning och sekundärdata. För att säkerställa en så hög kvalitet som möjligt har vi använt tillförlitliga källor och artiklar som är vetenskapligt granskade samt information från erkända organisationer. Dessutom har vi samlat in primärdata ansikte mot ansikte med personer som aktivt arbetar i bilbranschen. Primärdatan avspeglar direkt respondentens uppfattning av verkligheten. Den externa validiteten beskriver studiens generaliserbarhet, vilket handlar om i vilken grad resultaten är överförbara till andra fall (Christensen et al 2016). Vi har genomgående redovisat hur vi gått till väga för att öka validiteten och dessutom studiens generaliserbarhet. Genom att inkludera flera intervjupersoner med olika synvinklar, som ger svar på samma ämnesområden, så blir resultatet precist och vi stärker den externa validiteten.
Triangulering
Vi har under studiens gång haft nära kontakt med uppdragsgivaren för att som Christensen et al (2016) beskriver det återspegla verkligheten på ett trovärdigt sett. För att öka trovärdigheten i en kvalitativ analys kan forskarna, som Jakobsson (2011) beskriver det, använda datatriangulering där man använder flera olika metoder och källor för datainsamling. Studiens öppenhet är central och triangulering är en metod för att påvisa det (Jacobsen 2002). Vi har i studien visat på den breda insamlingen av vetenskaplig forskning, kombinerat med befintliga teorier och framtidsprognoser. Primärdata har, som beskrivet i urvalet, samlats in från intervjuer med personer med olika bakgrund och erfarenhet utanför och i bilbranschen. Från personer som ej ännu har körkort eller bil till experter som aktivt arbetar i branschen och har många års erfarenhet.
2.10 Källkritik
Källkritiken finns till för att granska om informationen som samlas in är sanningsenlig eller ej (Thurén 2013). Scott (1990) menar att det finns fyra kvalitetskriterier för en källa vilka är autenticitet, trovärdighet, representativitet och meningsfullhet. När en källas autenticitet bedöms så granskas källans äkthet och om den är av ett otvetydigt ursprung. Trovärdigheten bedömer om källan är fri från felaktigheter. Representativitet granskar källans karaktär och om den är typisk för kategorin den tillhör. Meningsfullhet innebär att källan skall vara tydlig och begriplig
(Scott 1990). Samtliga av dessa kategorier har tagits i beaktande vid insamling av primär och sekundärdata i detta forskningsarbete. Thurén (2013) har ytterligare fyra principer som associeras med källkritik; äkthet, oberoende, tendensfrihet och tidssamband.
Äkthet
Äkthet är enligt Thurén (2013) så enkelt som det låter, att källan är äkta och inte osann. Att bara referera till en källa räcker oftast inte för att fastslå äktheten. Genom att använda sig av flera källor så går det att styrka äktheten i en teori eller påstående (Thurén 2013). Vi har i detta forskningsarbete kontinuerligt använt oss av flertalet källor där det är möjligt för att säkerställa att äktheten är så legitim som möjligt. Utöver detta så har vi värderat och analyserat de källor som vi har använt oss av, samt hittat samband i innehållet.
Oberoende
En källa skall inte heller vara ett återgivande eller en avskrivning av en annan källa (Thurén 2013). Vi har ständigt arbetat med att försöka referera till källans ursprung för att på så tydligt sätt tolka innehållet, gällande sekundärdata. Under insamlingen av primärdata menar Thurén (2013) att individerna som undersöks inte får vara påverkade av yttre omständigheter på något sätt, detta kan vara omständigheter som att den undersökte har pratat med andra som undersökts, eller blivit utsatt för ledande frågor. Undersökningarna som vi har genomfört har tagit plats i miljöer och omständigheter som inte är främmande för de undersökta. De har inte heller haft möjlighet att influera andra respondenter, då vi genomfört intervjuerna en och en, och på så vis minskat påverkan från yttre omständigheter. Intervjuerna som vi har genomgått har till stor del varit ostrukturerade, med följdfrågor utan inverkan av ledande frågor.
Tendensfrihet
I de fall där det uppstår argumentation kring vad som egentligen är verkligt, vad som är sant, så är det viktigt att förmedla olika parters bild av situationen för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt (Thurén 2013). De gånger då det uppstår argumentation kring ett område mellan forskare eller experter av något slag, så har vi valt att belysa samtliga parters åsikter för att resultatet inte skall se subjektivt ut. Bryman och Bell (2013) nämner dokument från organisationer som riskabla i vissa
fall. Dessa måste därför granskas innan informationen från dem går att implementera i studien. Att använda Scotts (1990) kvalitetskriterier är ett bra sätt att granska dessa typer av dokument på (Bryman & Bell 2013), vilket är något vi kontinuerligt arbetat med.
Tidssamband
Thurén (2013) menar att det är av yttersta vikt att använda så nya källor som möjligt om en studie innehåller detaljerad information och belyser ett nutida problemområde. Vidare påstår Thurén (2013) att äldre källor har en tendens att alterneras genom åren och därmed ändras genom de olika tolkningarna. Eftersom problemområdet i denna studie är ett nutida problem som även diskuteras i framtidssyfte så är det av största vikta att vi som forskare söker så nya källor som möjligt. Stora kvantitativa studier som vi använder i den empiriska sekundärdatan är ett bra exempel på detta, och de empiriska undersökningarna som vi själva genomför är gjorda under studiens arbetsprocess.
2.11 Forskningsetik
Holme och Solvangs (1997) definierar etik som moralens teori, värden och normer som påverkar konkreta handlingar. Vid insamling av data från kvalitativa intervjuer är etiska frågeställningar viktigt att ta hänsyn till i relationen mellan forskare och respondent (Bryman & Bell 2013) då en grundläggande förutsättning för all forskning är respekt för medmänniskor (Holme & Solvang 1997). Holme och Solvang (1997) menar vidare att det inte går att komma ifrån att forskning på människor och samhället innebär etiska problem och ett viktigt syfte med etiken är att kritiskt granska och bidra med riktlinjer för forskningsprocessen (Holme & Solvang 1997).
De etiska principer vi utgått ifrån är de som Byman och Bell (2013) benämner som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och kravet om falska förespeglingar. För alla deltagare i undersökningen har vi förklarat undersökningens syfte, undersökningens moment och hur respondenternas svar kommer användas i intervjun. I samband med att respondenterna informeras om att deras deltagande är frivilligt och intervjun kan avbrytas när de vill så har vi uppfyllt både informationskravet och samtyckeskravet (Bryman & Bell 2013). I och runt
uppsatsen behandlas personuppgifter med största möjliga konfidentialitet. Inspelat ljud sparas ned i lösenordsskyddade datorer och telefoner och finns endast sparade lokalt på maximalt tre olika enheter. Transkriberat intervjumaterial sparas lokalt på två olika lösenordsskyddade datorer. Gemensamt för alla enheter är att endast författarna kommer åt dessa. Detta görs för att uppfylla konfidentialitets- och anonymitetskravet som enligt Bryman och Bell (2013) kräver att uppgifter om personer som ingår i undersöknings ska behandlas konfidentiellt och förvaras oåtkomligt för obehöriga. Detta understryks även av Holme och Solvang (1997) som menar att psykisk och fysisk integritet måste skyddas för individen som bidrar med information. Vi har som Holme och Solvang (1997) föreslår, låtit respondenter beskriva sig själva så uttömmande som möjligt. Holme och Solvang (1997) beskriver dessutom att om en respondent inte vill att information skall bli offentlig så måste forskarna ta detta i beaktning, vilket vi har varit noga med under hela den empiriska insamlingen. Gällande nyttjandekravet (Bryman & Bell 2013) har vi varit noggranna med att aldrig inhämta mer information än vad som är nödvändigt för oss eller studien. Uppgifter vi tar del av om enskilda personer används i samtycke med den enskilda individen och endast för studiens syfte och ändamål. Uppfyllandet av informationskravet och samtyckeskravet sker med total transparens och respondenten ska ej utsättas för vad Bryman och Bell (2013) benämner falska förespeglingar.
För att upprätthålla en moralisk och etisk efterlevnad av informationen som vi som forskare tar del av så arbetar vi under tystnadsplikt som enligt Holme och Solvang (1997) ska följas strikt. Med fullständig respekt för intervjupersoner, så pratar vi aldrig med personer i vår omgivning om information som deltagande individ ej samtyckt att vi kan prata om offentligt. Individerna som deltar ska inte delta på falska premisser, utan själva ta ställning till om de vill delta (Holme & Solvang 1997). Samtliga personer som har intervjuats har på förhand vetat om ändamålet med intervjun och de har självmant accepterat intervjuförfrågan.
2.12 Metodkritik
Genomgående har vi analyserat och kritiserat metodval och tillvägagångssätt för att genom studien möjliggöra ett precist och riktigt resultat. Uppsatsens grund ligger i den empiriska insamlingen, där vi genomfört 12 intervjuer för att upprätthålla en hög reliabilitet. De respondenter vi intervjuar är väl utvalda och tillsammans ger de en
nyanserad bild av verkligheten, vilket enligt Holme och Solvang (1997) är viktigt. Vi är mycket beroende av respondenternas deltagande och att vi utnyttjar och disponerar tiden med dem rätt. Detta har vi säkerställt genom att efterforska om intervjupersonen, dess erfarenhet och kunskapsområde innan vi genomfört intervjun. Holme och Solvang (1997) beskriver ett problem med kvalitativa undersökningar, vilket uppstår i uppfattningen av situationen. Vi som forskare kan uppfatta något som respondenterna inte menar eller uttryckt. Risken för detta reduceras genom att vi alltid varit två deltagare som inhämtat och analyserat resultaten där båda av oss gör kritiska tolkningar. Vid tveksamheter har intervjupersonen kontaktats för att förklara sitt svar. Christensen et al (2016) beskriver fenomenet intervjuareffekt som ett problematiskt område. De intervjuade personerna kan påverkas av vilket tonfall forskarna använder, hur frågorna ställs, samt att de intervjuade kan bli påverkade beroende på hur forskarna tolkar svaren under intervjun. Genomgående har vi använt oss av ett neutralt tonfall och presenterat frågorna likadant, oavsett vem det är som intervjuas. Intervjuerna har inte varit strikt bundna till en exakt mängd frågor och personen som har blivit intervjuad har fått prata fritt utan att avbrytas. Vi har inte gjort några tolkningar under intervjuns gång, för att störa eller påverka intervjupersonens tankebana. Följaktligen har vi arbetat med att eliminera intervjuareffekten och stärkt den interna validiteten.
Enligt Holme och Solvang (1997) kan förförståelsen vi har i området påverka problemformuleringen och vårt angreppssätt. De uppfattningar vi har från både utbildning och livserfarenhet av bilar och bilbranschen har vi valt att vara ödmjuka med. Förförståelsen har i vårt fall varit vår drivkraft genom intresse och lärande och har bidragit till ett gediget engagemang.
Genomgående har vi arbetat fullständigt induktivt för att skapa en verklighetstrogen bild. I detta ingick att vi byggt upp en operationaliseringsmodell som utgår från verkligheten och det praktiska problemet i skapandet av intervjufrågor. Modellen har styrt insamling och analys av svar på problemet, men den empiriska insamlingen har expanderats utanför den förutbestämda operationaliseringsmodellen då intervjupersonerna betonade vikt i vissa essentiella områden för den övergripande förståelsen och analysen. Vidare har vi sett till att få flera olika perspektiv på problemområdet genom politik, branschledare, företag, privatpersoner och
Stockholms stad, vilket samtidigt öppnar för alternativa tolkningar. Den omfattande empiriska insamlingen är essentiell i denna induktiva uppsats och har legat till grund för förståelse, analys och slutsatser kring problemområdet.
2.13 Metodsammanfattning
Nedan presenteras en sammanfattande tabell som beskriver forskningsmetoden och vilka motiv som ligger bakom tillvägagångssätten. Modellen ska ge en grundläggande överblick av hur studien har gått till.
3 Referensram
I följande kapitel presenteras en bakgrund till de områden som är relevanta för ämnet. Problemområdet är högaktuellt och befintlig teori är knapp. Kapitel ger vidare förståelse för problemområdet. Områden som tas upp är de som identifierats som högst väsentliga utifrån de praktiska problemet, nämligen, generationer, urbanisering och delningsekonomi.
3.1 Generationer
Karl Mannheim (1928) utvecklade begreppet generationer i sin avhandling ”the
problem of generations” i början av 1900-talet. Mannheims avhandling är långt ifrån
utdaterad och är än idag grunden för mycket av den forskning som görs på generationer (Timonen & Conlon 2015). Beskrivningen av vad som definierar generationer skiljer sig åt något. Mannheim (1928), Scherger (2012) och Pilcher (1994) menar att generationer utstakas genom sociala ting så som en grupp människor med liknande attityder, världsbild och tro som grundas i erfarenheter samlade över en längre tid. Williams och Page (2011) och Kohli (2015) menar att specifika händelser skiljer generationer från varandra, som världsekonomins välmående, politik, teknologi, vetenskapliga framsteg och även omvälvande händelser så som presidentmord och terroristattacker. Campbell, Campbell, Siedor och Twenge (2015) tillför ytterligare ett perspektiv, deras definition av generationer baseras på att individer upplever en liknande kulturell kontext under uppväxten. Mannheims (1928) teori om att individer formas och definieras mellan åren 17 till 25 kritiseras av Timonen och Conlon (2015) vars studier har visat att individer formas genom hela livet av orättvisor och förmåner som fortsätter att inringa en individ till en generation. Enligt Pendergast och Bahr (2007) så är det press, media, populärkultur, marknadsanalytiker och individer i generationerna som sätter själva definitionen på de olika generationerna. Begreppet generationer kan ses som ett steg från en individualiserande världsbild till en framväxande förståelse för en stor grupp individer (Timonen & Conlon 2015).
Att vara född under åren som innefattar en generation innebär dock inte att individen är tvungen att tillhöra den för evigt. Timonen och Conlon (2015) samt Kohli (2015) påstår att individer kan välja att frånskilja sig från andra individer i samma
generationer genom att ändra attityd eller beteende, men att de offentliga skyldigheterna och rättigheterna ständigt placerar individer i en specifik generation. Även Parry och Urwin (2011) menar att en individ inte är permanent tillhörande en specifik generation, eftersom yngre generationer ofta tar efter beteenden och köpmönster från tidigare generationer och generationerna har därför en tendens att sammanflätas. Studier från flera delar av världen har visat att individer upplever att kommunikationen och åsikterna om och mellan de olika generationerna oftast är negativa (Timonen & Conlon 2015). För de yngre generationerna väntar samhällsproblem (White 2013) som tillgång till utbildning, pension och miljöproblem vilka är problematiska faktorer som äldre generationer med tiden