Praktiskt tillvägagångssätt

4.2.1 Litteratursökning

Litteratursök har utgått från både rekommendation från olika aktörer, däribland i konsultation med handledare och bibliotekarier på Linköping Universitet, genom vilket vi funnit och bearbetat olika källor med utgångspunkt från läkarprofessionen, medicinska fakulteten och då även sammankopplat med motivation. Innan vi började vårt sökande konsulterade vi även vår tidigare studielitteratur efter teoretiskt material och begrepp. Vi har också understött vårt sökande med hjälp av olika databaser, då bland andra Scotus, PubMed, Google Scholar, Google, DiVA, och LIU:s egna databas. Sökning har gjorts både på svenska och engelska, med sökord som är relativt lika varandra i bruk och i betydelse. Dessa sökningar då har varit en kombination av vårdpersonal, medicinsk utbildning, motivation, läkarutbildning, utbildningsval, utbildningsintresse och sjukvårdspersonal. 


På engelska har de motsvarat physician, motivation, medical education, medical personnel, physician motivation, choice of education - dessa liksom ovan har också friskt kombinerats på olika vis, såsom physician motivation eller medical education motivation. Begränsningar på tidsperiod med utifrån då forskningen gjorts har inte tagits i hänsyn, i och med att materialet har varit svårt att koncentrera över en tidsperiod, och utifrån vår diskussion har vi valt att ta inspiration från sentida och gammal forskning. Vi har dock försökt avgränsa visst material till en svensk kontext i allra möjligaste mån. Detta då specifikt

gällande bakgrund och historia, för att bättre kontextualisera det bakomliggande fenomen och tankemönster i nutida, svensk läkarutbildning och försöka identifiera idealbilder mot vilka den svenska läkarkåren och utbildningarna eftersträvar.

4.2.2 Urval

Det urval vi använt i denna uppsats och för vårt insamlande av empiri, har varit ett målinriktat urval. Målinriktat åsyftar då att urvalet är utvalda utifrån specifika kriterier som forskare ställer upp på förhand, däribland hur de relaterar till forskningsämnet och varför, exempelvis då studier om ort kan urvalet styras av krav på boende eller tidigare boende (Bryman, 2008). Detta resulterar då i en variation av olika egenskaper och förmågor utifrån uppställda kriterier. 


I detta avseende har vi velat studera läkarstudenters upplevelser utifrån frågor om motivation, handlingsrationalitet och idealbild som föremål för frågor och diskussion. Därför har vi uteslutet valt läkarstudenter under utbildning i fråga, som först och främst färgas av sin roll som läkarstudent än regelrätt läkare. Vi valde också att tidigt försöka göra urvalet mera strikt, detta med krav på en viss tid i utbildning sen dess början för att öka djupet och bredden på data som samlats in. Detta då rörande frågor om motivation och hur den förändras över tid, likväl urskilja effekterna av socialisation, och hur den inverkat på individens förhållningssätt (Kvale & Brinkmann, 2014; Bryman, 2008).

Utbildningen är för närvarande 11 terminer, med krav på Allmäntjänstgöring efter utbildning för att specialisera sig, t ex kirurg, dock kommer utbildningen utökas 2021 till att bli 12 terminer, med tillhörande Allmäntjänstgöring (Regeringskansliet, 23-9-2019). 


Därför har vi riktat oss mot alla terminer i vårt sökande, med ett tidigt krav på 5 terminer istället, men vi valde att lätta på detta krav för att utöka antalet behöriga för intervju. Vi har inte ålagt särskilda krav utöver att vara aktiv på nuvarande Läkarutbildning och 2 terminer in, då som ålder, kön, socioekonomisk tillhörighet eller lärosäte och ort. Att inte vinkla mot ort och lärosäte understöddes av ett beslut vi också gjorde tidigt¨, var att utföra datainsamlingen på distans genom intervju via Zoom. Fortsatt om kriterier i urvalet; vi ansåg att var och en av dessa kriterier skulle göra urvalet alltför snävt

och göra det svårt att finna intressenter till intervju, och att vi inte med säkerhet kunde fastställa att sådana krav var värda att fästa vid när vi upplevde behovet av informanter större än enhetlighet (Bryman, 2008; Kvale & Brinkmann, 2014) Insamlandet självt har varit ett svårare moment i denna uppsats, med då bland annat genom minskandet av fysisk undervisning på universitet, vilket då inneburit mindre möjligheter att aktivt rekrytera intressenter till intervju. Dock har stora delar av den insamlade datan varit i led med våra tidigare önskningar, och det är ytterst få som avviker från termin 5 och uppåt.

4.2.3 Datainsamling

Den här uppsatsen har haft en kvalitativ ansats i och med det fokus som ligger på upplevelser och subjektiva värderingar, rationalitet och handlingar uttryckt av olika deltagare för denna studie. Vi eftersträvade att försöka fånga in ett brett “sortiment” av läkarstudenter, relativt då till urvalet och antalet deltagare för intervju, exemplifierat av det breda spannet i terminer (2:e till 11:e termin) med en uttryckt önskan att förstå den motivering som får dem att välja utbildningen och hur den sedan fortsatt utvecklats allt eftersom utbildningen fortskrider (Bryman, 2008). Antalet informanter blev i slutändan 7. Könsindelningen var 1 man, 6 kvinnor. Mannen refereras som IP1 i resultatavsnittet, kvinnorna IP2, IP3, IP4, IP5, IP6 och IP7. Hur detta tar uttryck i materialet, är då svårt att dra några slutsatser om, i och med intervjuformen, längden och antalet intervjuer gjorda med samma informanter inte lett till tydliga särskiljningar. Vi ansåg detta var viktigt att notera för framtida forskning. Kontakt med våra deltagare skapades genom att lämna ut vårt missiv via olika grupper på Facebook, och genom våra egna kontaktnät. Inget snöbollsurval blev aktuellt, då var och en av våra deltagare hade sett, och läst, vårt missivbrev i första hand, och frivilligt ställt upp på att låta sig intervjuas, medan ingen uppgav tidigare intervjuade som ursprungskälla. En mycket liten grupp fick vi kontakt tack vare stöd av kontakter vi hade sedan innan studien började, dvs ett bekvämlighetsval (ibid).


Vi valde, inför studien, att kvalitativa forskningsintervjuer var bäst lämpade för vårt syfte, för att bättre fånga in då föremålet för vår studie, vilket som innan nämnt är de subjektiva upplevelserna varje individ har. Detta för att sedan försöka göra dem förståeliga och åtkom bara genom ett aktivt samtal mellan båda parterna, forskarna, då vi i detta fall, och deltagarna, läkarstudenterna (ibid). Samtalet i sig är tillåtet att ha en mer “personlig touch”, att vara mera likt

ett vardagssamtal. Dock styrs detta samtal till stora delar av redan förutbestämda frågor och teman forskarna redan ställt upp, vilket i denna studie styrs i sin tur av ett semistrukturerat format. Med detta åsyftar vi en kombination av förbestämda teman och frågor, men dock med möjligheter att frångå de skrivna frågorna i förmån för följdfrågor som forskaren själva tolkar vara relevanta för intervjun och i längden forskningen som bedrivs (ibid). Intervjuguiden återfinns i Bilaga 1.

Fördelar med en semistrukturerad intervjuform ligger i dess versatilaste - att veta huvudsakligen vad som engagerar forskningen är vitalt, men övriga detaljer är inte lika styrande, och därmed är det mer fritt för forskaren att ta aktiva beslut som reflekterar kontexten hon befinner sig i. Det är utifrån detta vi syftar på den breda “sortimentet” vi försökt skärskåda i våra intervjuer utifrån valda teman som skrutiniernas, och justeras efter situation och av den respons vi fått. Vidare har semistrukturen ett mått av välkommen struktur som gör teman och huvudfrågor möjliga, och lättare att följa - detta underlättar då tematisering och kodning av svaren efter intervjun är fullbordad, och är även en god vägledare för mindre erfarna kvalitativa forskare som vi (Bryman, 2008; Alm, 2019; Kvale & Brinkmann, 2014). Jämfört med exempelvis den strukturerade intervjuformen, som oavbrutet vänder sig till enbart frågorna. Visserligen kan den uppfattas vara mera saklig, med en “jämnare” kurva, alltså mer regelbunden och mer intersubjektiv som intervjuformat. Detta kommer dock på bekostnad av ovannämnda versatilaste som möjliggör detaljskildringar av frågor. Svaren kan komma att bli väldigt ledande, och alltför rigida - det kan krävas mycket hantverk och försyn att göra bruk av sådan struktur. Svaren, i och med dess mera riktade natur, kan vara svårare att återanpassa då efter behov (Bryman, 2008).

Datainsamlandet har skett främst digitalt, i och med omständigheter omkring Covid-19, som gjort det svårt att träffa potentiella informanter i en fysisk miljö. Vi har därför vänt oss till Facebook, då sökandes genom kontakter och grupper med läkarstudenter som medlemmar, i första hand för att dela uppgifter om vår studie. Vi har även haft, utöver detta målinriktat urval, inslag av bekvämlighetsurval, då vi tagit stöd av egna kontaktpersoner som rekommenderade individer för intervju (ibid).

I intervjuer har vi båda varit på plats och varit delaktiga i att ställa frågor, likväl följdfrågor. Intervjuerna skedde på distans via Zoom, i och med den rådande

epidemin som varit en återkommande faktor i studien. Vid alla intervjuer har informanter haft kamera på, dock har detta varierat för oss själva efter behov - vid vissa tillfällen har bara en av oss haft kamera på, dock har vi alltid haft mikrofonen öppen och tillgänglig oavsett status för kamera. Cirkatiden för de intervjuerna gjorda med informanter har varit mellan 45 och 70 minuter långa. Vår minimigräns i tid var ca. 25 minuter, som syns i vårt missivbrev, dock har varje gjord intervju överskridit denna tidsgräns, och har alltid nåt det officiella “maxtaket”, då 45 minuter. Efter detta har frågan ställts huruvida informant är villig att fortsätta utöver denna tid, och begäran har bekräftats positivt i varje intervju. Varje intervju har inspelats och transkriberats, transkriberingar som blev en kombination av sammanfattande och skriftnära sådana (Alm, 2019). Med detta avser vi i enlighet med flera teoretiker att vi sakligt framhåller det sakliga i det som sagts under intervjuerna. Detta betyder då att upprepningar, pauser och annat kroppsspråk har tagits bort eller reducerats i allra möjligaste mån för att fokusera på det meningsfulla bärande i det som sägs.