Professionsutbildningar

De studerande inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbild- ningen får genom bl. a. föreläsningar, litteratur och fältstudier in- formera sig inom det specialpedagogiska kunskaps- och forsknings- fältet. Enligt Kuhn (1962/1979) är det universitet och andra läro- anstalter som för vidare vissa paradigm och samtidigt förkastar andra som icke sammanfallande med den världsbild som råder:

Detta är gruppens paradigmer såsom de avslöjas i deras läro- böcker, föreläsningar och laboratorieövningar14

. Genom att studera dem och öva sig med dem lär sig medlemmarna sitt yrke (a.a., s. 46).

För att bli kunskap måste, enligt Säljö (2000), information från kurslitteratur och föreläsningar omsättas i praktiken. Syftet med den tillägnade informationen inom påbyggnadsutbildningen är allt- så att den skall ha omvandlats till kunskap då den examinerade specialpedagogen ställs inför arbetsuppgifter i sitt kommande upp- drag. Till detta kommer, som jag förstår det, problematisering ge- nom dels en reflektionsaspekt över teori och praxis (Schön, 1983) och dels ett etiskt perspektiv på lärararbete (se vidare Bergem, 1998/2000; Colnerud & Granström, 2002). Saugstad (2002, 2005) diskuterar, i artikelform, dagens skola utifrån Aristoteles förståelse av kunskap; episteme dvs. den teoretiska kunskapen och två delar av praktisk kunskap, techne och phronesis. Teoretisk och praktisk

kunskap har olika karaktär, vilket medför att teoretisk kunskap inte heller direkt kan omsättas i praktiken15.

Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen är, i likhet med t.ex. den grundläggande lärarutbildningen, sjuksköterskeutbild- ningen och journalistutbildningen, en professionsutbildning. Good- son (1999, 2003a) hävdar, genom att utgå ifrån lärares livs- och yrkeshistorier, att lärares professionella erfarenheter är betydelse- fulla att uppmärksamma och beakta då det gäller att utveckla och förändra skolan. Rhöse (2003) använder sig i linje med detta av en livsberättelseansats då hon, genom att porträttera fem lärare, stu- derar hur lärararbete och läraridentitet växer fram i olika historis- ka, sociala och lokala sammanhang. Lilja Andersson (2007) under- söker, också utifrån en livsberättelseansats, i sin avhandling hur de studerande skapar mening och sammanhang av sjuksköterskeut- bildningens olika delar och drar slutsatsen att de också gör det un- der någon av faserna av utbildningstiden. Individuella mål och fö- reställningar är styrande för hur studenterna uppfattar utbildning- en och därför tar de sig också olika vägar genom denna.

Inom professionsutbildningar förekommer också olika uppfatt- ningar om ideala förhållningssätt för ett kommande yrkesliv. I sin licentiatavhandling studerar Melin Higgins (1996) genom en en- kätundersökning svenska journalisters yrkesideal. Resultaten ana- lyseras dels utifrån journalisternas individuella egenskaper och bakgrund och dels utifrån deras position i nyhetsorganisationen. Studien visar att det finns en viss samstämmighet bland journalis- terna beträffande yrkesideal, men också att det finns en variation i uppfattningar baserad i bakgrund och utbildning. De vanligast fö- rekommande idealen är ett ”pedagog- och spårhundsideal”. I sin avhandling i pedagogik undersöker Numan (1999), genom en lon- gitudinell utvärdering av grundskollärarutbildningen, hur en årskull grundskollärare uppfattar sitt uppdrag och sig själva som goda lärare. Vidare belyses hur uppfattningarna förändras under utbildningens gång.

I en artikel efterlyser Brownell, Ross, Colón och McCallum (2005) ytterligare forskning rörande specialpedagogutbildningar (special education teachers), ett område författarna menar är när-

15

mast outforskat. Författarna efterfrågar i sin tur forskning som vi- sar hur utbildningen till specialpedagog gör skillnad vad gäller kunskaper och förhållningssätt.

Wedege (2008) diskuterar hur några lärarstuderande inom grundutbildningen till lärare hade svårt att överbrygga kopplingen mellan praktik och teori. Liknande problemområde belyser Hegen- der (2010) i sin avhandling i vilken han studerar hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning. We- dege (2008) fann att de föreställningar lärarstudenterna haft om undervisning visade sig svåra att realisera under praktikperioderna (VFT16). Lärarstudenterna fick erfara att deras tankar om utfors- kande undervisning (i deras fall inom matematik) möttes av mot- stånd både bland elever och lärare. Det var först genom en kritisk återblick på praktikperioden som de kunde hitta en teoretisk för- ståelse för uppkomna svårigheter. Palmér (2010) problematiserar konflikten mellan vision och möjligheter gällande ett kommande yrkesuppdrag som lärare. Centrala frågeställningar är vilka aspek- ter som är betydelsefulla för identitetsutvecklingen som lärare, i detta fall matematiklärare. I sin studie innefattande intervjuer med blivande lärare uttryckte dessa en förväntad konflikt mellan visio- ner och möjligheter. Visionen bestod i rollen som reformerande ut- vecklare av undervisningen medan uppfattade begränsningar var dels av yttre karaktär så som tid, traditioner, lokala mål, personal och resurser och dels av inre karaktär så som brist på erfarenheter och kunskaper.

I samband med professionsutbildningar ser jag det också som re- levant att uppmärksamma de stängningsmekanismer som kan fö- rekomma. Parkin (1979) diskuterar hur de professionella använder sina examensmeriter och yrkeslegitimationer för att utestänga andra från tillträde till verksamheten. Detta är en stängning nedåt (exclusion) vilken har som syfte att säkra den egna priviligierade positionen genom att marginalisera eller underordna en angrän- sande grupp. Läraruppdraget såsom det är artikulerat i Lärarut- bildningskommitténs slutbetänkande (SOU 1999:63) accentuerar dock vikten av professionell kunskap, både vad det gäller allmän- pedagogik och specialpedagogik (för en diskussion, se vidare Ti-

16

VFT står för Verksamhetsförlagd tid och innebär de delar av grundutbildningen som genomförs knutna till praktikskolan.

deman m.fl., 2004). Då det gäller arbetet i grundskolan, betonar dock Tideman m.fl. (a.a.) i sin studie att tendensen snarare är ökande stängningar mellan de olika yrkesgrupperna allmänpeda- gog och specialpedagog.