Vald vs tilldelad roll

I berättelserna framkommer en viss osäkerhet inför kommande uppdrag som specialpedagog. Enligt resultatet i delstudie ett, visade det sig att innehållet i den specialpedagogiska påbyggnadsutbild- ningen för några var ett annat än det förväntade. Det har också framkommit i berättelserna att många hade en bild redan före ut- bildningsstart hur de ville arbeta som yrkesverksamma. Dessutom upptäckte ett par av de studerande, särskilt i slutet av utbildnings- tiden, att arbetsmarknaden inte skulle komma att erbjuda så många arbetstillfällen som förväntat.51

Det är således, som jag tolkar det, en rad faktorer som påverkar specialpedagogerna, faktorer både av strukturell och innehållslig karaktär. Påverkan av egna och andras förväntningar, såsom olika pedagogers, andra specialpedagogers och skolledningens, för att nämna några, samt påverkan från rådande skolpolitik och olika diskurser gällande synen på normalitet och avvikelse. Det är i detta spänningsfält specialpedagogerna får sitt uppdrag. I vilken mån den specialpedagogiska utbildningen utvecklar de studerande, hur den tillför och utvecklar kunskaper och färdigheter hos dem och

51

Se också avsnitt 4.5.2 ovan och diskussionen om bortfallet av svar på den skriftliga frågan som ställdes mot slutet av utbildningstiden.

hur utbildningen får dem att problematisera sin yrkesroll kan ta sig olika uttryck.

Följande figur (fig. 5) har som sitt syfte att visa hur det hos den enskilda studerande under utbildningstiden kan tolkas ske en över- lappning mellan dels personliga och yrkesmässiga erfarenheter och föreställningar och dels den specialpedagogiska påbyggnadsutbild- ningens innehåll. Denna överlappning torde kunna ta sig olika ut- tryck. Ibland kan personliga och yrkesmässiga erfarenheter vara mest tongivande och ibland istället utbildningens innehåll för den individuella förståelsen av det specialpedagogiska uppdraget. För- ståelsen växer fram i en sociokulturell kontext vilken, i likhet med den enskilda specialpedagogens förståelse, kan förändras över tid. Det är i ljuset av denna föränderlighet som berättelserna skulle kunna tolkas enligt figur fem:

Kontext

Tid ---

Fig. 5. Den individuella förståelsen av uppdraget sker inom en över tid- föränderlig kontext och kan tolkas som en överlappning mellan personliga och yrkesmässiga erfarenheter och den specialpedagogiska påbyggnadsut- bildningens innehåll. Pers. o. yrkesmässiga erfarenheter och föreställningar Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Förståelse av uppdraget

En tvärgående analys av de teman som tas upp i respektive porträtt i avsnitt 6.2.2 ovan faller, som jag ser det, ut i olika förståelsebyg- gen för var och en av de fem. I nedanstående ruta fyra återfinns en översikt dels gällande i vilken skolform var och en av de fem befin- ner sig då det återvänder till arbetslivet efter att ha examinerats som specialpedagoger och dels den designerade yrkesidentitet (se Sfard & Prusak, 2005; Palmér, 2010) som växer fram i utsagorna i deras berättelser.

Ruta 4. Designerad yrkesidentitet formulerad i termer av framtida vision. Tillbaka i arbetsli-

vet (2004)

Designerad yrkesidentitet

Karin Arbetar i särskolan med

autistiska barn

Arbetar nära barnen/eleverna i särskolan, med handledning av annan personal samt utveckling med kunskaper i fokus. Skapar mötesplatser utifrån individen i ett helhets- perspektiv.

Lisa Resurslärare i grundskolan

Arbetar nära barnen/eleverna utifrån egna erfarenheter av andraspråksinlärning. Marja Arbetar i inom sär-

skolan med

autistiska barn i liten grupp

Arbetar med utveckling och med handled- ning som kraftfullt redskap.

Nora Arbetar som för- skollärare på samma arbetsplats som tidigare

Arbetar med det kompetenta barnet i fo- kus.

Observerar och handleder. Petra Arbetar som re-

surslärare inom grundskolan och undervisar bl.a. barn med svenska som andra språk

Arbetar nära barnen men också samord- nande. Bygger relationer med barn/elever och med vuxna.

Ovanstående ruta fyra skulle kunna läsas som att samtliga fem be- finner sig i en fakticitet just nu, eller omskrivet, har en tilldelad roll

på respektive arbetsplats men att de också ser visioner, projekt om en vald roll, för framtiden. Dessa projekt tar sig uttryck som desig- nerad yrkesidentitet. När det gäller den sistnämna är det också, en- ligt Palmér (2010), en rad svårigheter av inre och yttre karaktär vilka behöver överbryggas för att ”nå målet”, uppfyllelse av den designerade yrkesidentiteten.

Här kan också diskuteras huruvida de fem specialpedagogernas i delstudie två förståelser har vissa gemensamma teman och om des- sa på något sätt är specifika just för dem. Konstateras kan att gemensamt för alla de fem är deras övertygelse om att vilja arbeta nära barn/elever. Så är också fallet för samtliga pedagoger som in- går i delstudie ett. Den didaktiska dimensionen52 i detta nära arbete med andra kan falla ut på delvis olika sätt. En väg, förutom under- visning, är att som specialpedagog agera genom handledning. Fler- talet av pedagogerna i studien ser handledning som en pedagogisk möjlighet. Dock ses både handledning och skolutveckling av de flesta som något som kan utföras ifall allt annat är klart. En alter- nativ uppfattning, där handledning istället är fokuserad, artikuleras främst genom Marja. Således inte är de fem specialpedagogernas i delstudie två, varken i detta hänseende eller på annat sätt, att be- trakta som speciella, unika eller generella. Istället växer en mång- fald förståelser, var och en lika trovärdig för sin berättare (eller var och en lika sann, se Goodson & Numan, 2003) fram i berättelser- na.

Två teman vilka tonar fram i studien är dels påverkan från egna föreställningar, och dels påverkan från andra tolkat genom dels Goffman (1959/2000) och dels Mead (1934/1976).

Samtliga medverkande i föreliggande studie är medvetna om det politiska uppdraget en skola för alla samt visar en kognitiv medve- tenhet om specialpedagogiken som tvärvetenskapligt kunskapsfält. Dock förhåller de sig olika till de olika dilemmaperspektiven på specialpedagogik (se t.ex. Nilholm, 2003). Det relationella perspek- tiv (Emanuelsson m. fl., 2001), vilket skall vara en gemensam nämnare för de olika delkurserna inom den specialpedagogiska på-

52

I presentationen av resultaten i min förstudie (Lansheim, 2007) diskuterar jag didaktiska frågor utifrån uppfattningar om specialpedagogikens innehållsdimension (frågan vad), det specialpedago- giska aktörskapet (frågan hur) och de specialpedagogiska åtgärdernas riktning (frågan vem/varför).

byggnadsutbildningen, förhåller de sig olika inför. Ingen av de stu- derande säger sig kunna se en skola utan behov av specialpedago- gisk kompetens, varken nu eller framöver, utan behovet kommer alltid att finnas. Dock kommer specialpedagogiken fungera på oli- ka sätt, utifrån om den skall vara ett perspektiv på allmänunder- visningen eller om den skall utövas i liten grupp eller inom special- skolan. Skillnad föreligger också om gruppens arbete sätts in i ett brett sammanhang i den allmänna undervisningen eller om den le- ver sitt eget specifika liv, vare sig om de är placerade inne i klassen eller utanför.

Både i delstudie ett och i delstudie två framkommer att samtliga betonar vikten av att särskolan skall finnas kvar som en speciell skolform. Motiven till detta är bl.a. att särskolan ses som garant för att eleverna får adekvat hjälp samt att det är positivt för barnen att träffa andra som är i en situation liknande deras egen. Ett fler- tal är också för inrättandet av små undervisningsgrupper och nivå- gruppering. En av dem är Karin som menar att det borde inrättas flera mindre grupper som håller en god kvalitet på undervisningen. Mot detta kan ställas dels Haugs (1998) resonemang om det de- mokratiska deltagarperspektivet och dels den ökande inskrivningen i särskolan (Tideman m.fl., 2004).

7

FÖRSTÅELSER AV UPPDRAGET

SOM SPECIALPEDAGOG

I detta kapitel diskuterar jag nu avslutningsvis studiens resultat ut- ifrån dess syfte och frågeställningar.